I ett av mina tidigare inlägg pratade jag om hur Nntendoklubben lurade mig, när jag var en liten grabb. Men det dummaste med Nintendoklubben, var inte att de lurade små barn. Nej, utan det var Ulf Elving!
Nu är det säkert många av er som ser frågande ut och tänker ”Ulf-vem-då-sa-du?”  För er kan jag berätta att han var en väldigt stor radiopratare (Upp till 13, Efter 3) på det glada 80-talet. Men inte bara. Han var nämligen medlem nr.1 i Nintendoklubben också.
Varför vet jag inte, men de behövde säkerligen någon känd profil som kunde vara Nintendos ansikte utåt. Och vem är inte mer Nintendo än Ulf Elving?
Förmodligen låg det säkert till som så att den käre Ulf fick sig en liten summa kosing för besväret, och med största sannolikhet köpte han nog bapelsiner istället för spelkassetter för dom. Men det är inte det jag vill ha sagt med detta blogginlägg.
När jag skrev det förra inlägget så satt jag och bläddrade i några gamla klubbtidningar och kände att jag BARA måste dela med mig om vad den käre Ulf kunde skriva i sin krönika. (precis, han var inte bara medlem nr.1, utan han skrev även små krönikor i medlemsbladet) Det här är alltså Ulfs egna ord. Jag citerar:

”En natt drömde jag att jag var Mario. Lika stark och lika modig. Besegrade alla möjliga sorters odjur, tog mig in i fort och mörka källare, hoppade, sprang och slogs. Mario Elving hette jag. Och kul hade jag. Det var en av mitt livs bästa nätter.

Men den slutade illa.

När jag kastade mig över den vitprickiga röda svampen blev det tvärstopp. Den såg så god ut. Men det var ju en flugsvamp. Mario Elving fick köras till doktorn och magpumpas och käka medicin. Och sen var han inte alls lika tuff…

Så nu undrar jag: den riktige Mario om du läser det här, hur sjutton bär du dig för att äta flugsvamp och bli stor och stark av det?
Du kan väl skriva någon gång och berätta.”

Ja, vad säger man? Självklart att Ulf Elving var medlem nummer 1!!!