Fredagslistan

De 10 mest spännande titlarna i höst

Oktober är snart här, och jag började fundera på vilka spel jag ser fram emot i höst. Med Little Big Planet 2 borta från fjärde kvartalet känns det inte längre lika fantastiskt, men nog allt finns det några åtråvärda titlar kvar. Så jag bestämde mig för att lista de tio jag ser fram emot mest.

10 — Nail’d

Fördelar: Längtar du efter Gran Turismo 5? Det gör inte jag. Realism är sällan något för mig. Jag vill hellre åka fram genom luften, tjugo meter över marken, i 500km/h. Och eftersom jag inte får Excitebots ser jag i stället fram emot Nail’d.

Ge mig offroad racing som bryter fysikens lagar och jag blir per automatik intresserad. Fingers crossed, men med en hälsosam skepsis. Om det är lika bra som sin förebild Pure kan jag inte bli annat än nöjd.

Nackdelar: Ja, grafiken ser lagom spännande ut. Ja, det ser mest ut som en blek Pure-kopia. Ja, de polska utvecklarna som mest är kända för Call of Juarez är kanske inte några jag litar på när det kommer till racing. Men… men… det går ju fort! Hoppas jag.

09 — DJ Hero 2

Fördelar: Jag har aldrig spelat Guitar Hero. Ja, det är sant. Och det var faktiskt delvis därför jag blev satt att recensera förra årets DJ Hero. Egentligen är det inte så mycket spelandet som är det roliga, utan mer känslan av att vara lite delaktig av de fantastiska mixarna som spelet innehåller.

Jag hade nästan lika kul när jag satt och såg på när min sambo spelade, bara för att jag uppskattade musiken så mycket.

Nackdelar: Anledningen till varför jag inte är mer hypad inför DJ Hero 2 är helt enkelt för att låtlistan på papper är mycket svagare. Utvecklarna har förklarat att man satsat mer på nyare låtar. Det är ett misstag, tycker jag. Det jag älskade med ettan var hur man blandade gammalt med nytt. Jackson 5 med Jay Z. Efter att ha spelat demoversionen är jag bara mer orolig. Visst har man utökat och givit spelaren mer frihet, men mer är inte alltid bättre.

08 — Enslaved

Fördelar: Uncharted möter Heavenly Sword? Ja, i bästa fall. I skrivande stund har inget demo dykt upp på Xbox 360 än, och bland PS3-ägarna som testat är det delade åsikter. Men för mig räcker det egentligen med att spelet har färger.

Spel med färger bör uppmuntras. Spelklimatet är inte lika mörkt och gråbrunt som det vara tidigare. Att LEVEL gav spelet 9/10 gör mig inte direkt mindre intresserad, trots att jag inte läst recensionen än.

Nackdelar: Jag är lite rädd för att hoppandet ska ta för stor plats och ske allt för automatiskt. Jag är även lite rädd för att striderna ska sluta som enformiga button mashes, vilket det verkade ha en tendens att göra i Heavenly Sword. Som sagt är åsikterna kring demot ganska splittrade.

07 — Ivy The Kiwi?

Fördelar: I bästa fall är Ivy The Kiwi? lika kul som Kirby’s Canvas Curse — vilket är ett av de absolut bästa DS-spelen enligt mig. Den urgulliga designen är omöjlig att motstå, och att spelet vilar på en originell spelidé anpassad efter Nintendos två konsoler gör mig ännu mer intresserad.

Nackdelar: Kirby’s Canvas Curse lyckades fantastiskt bra med bandesignen. Däremot blev det ganska liknande spelet Soul Bubbles lätt enformigt, eftersom spelet kastade nya utmaningar och idéer på dig för sällan. Jag har egentligen inte sett någon variation i trailers för Ivy The Kiwi?. Kontrollerna får heller inte vara för invecklade.

06 — Bit.Trip Fate

Fördelar: Jag tycker de tidigare Bit.Trip-spelen är föga intressanta, men efter sommarens helt fantastiska Bit.Trip Runner är det svårt att inte se fram emot hans nästa projekt.

Bit.Trip Fate är för schmups vad Bit.Trip Runner var för plattformsgenren, och det gäller att guida Commander Video genom färgglada bullet hells. Jag förväntar mig tuffa utmaningar, många powerups och musik att dö för.

Nackdelar: Det som frustrerade mig med Bit.Trip Runner var att alltid, alltid, alltid behöva börja om från början på en bana så fort man nuddade något. Det var helt OK till en början, men helt värdelöst när de svårare och längre banorna tog vid. Jag har fortfarande inte klarat spelets sista bana, och hoppas på att Bit.Trip Fate åtminstone har en checkpoint.

05 — Professor Layton and the Unwound Future

Fördelar: Underbar design, fantastisk musik, älskvärda karaktärer och fängslande dialog är vad jag förväntar mig av Laytons nästa äventyr. Få äventyr på DS känns så stora som professorns.

Att seriens tredje del tydligen ska handla om tidsresor bäddar för spännande pussel och totala mindfucks. Spelet har även fått riktigt bra kritik i staterna, och jag längtar oerhört efter att det ska komma hit.

Nackdelar: Tvåan var inte lika bra som ettan. Visst var själva produktionsvärdet mycket högre, men pusslen kändes lite fantasilösa i jämförelse. Jag gillade absolut inte att ränna omkring och leta papperslappar i staden. Och jag är så otroligt trött på matematikpussel. De är så himla billiga.

04 — Vanquish

Fördelar: Jag skulle kunna bara skriva Sjinji Mikami här. Även om Platinum Games aldrig levererat den där enorma hitten än, så har deras spel alltid varit originella och kvalitativa. Och de ser ut att bara bli bättre och bättre. Och helt ärligt är det bara Segas otroligt värdelösa marknadsföring som hållit titlarna tillbaka rent försäljningsmässigt. Det är i alla fall vad jag tror.

När jag först såg Vanquish förstod jag inte alls varför vissa var så hypade. Det såg ut som vilket Gears of War eller Lost Planet som helst. Men när jag spelade demot åkte hypemätaren plötsligt upp flera steg. För Vanquish är ändå något nytt och originellt, och jag ser verkligen fram emot att glida fram över golvet. Och man får ha japanska röster!

Nackdelar: Hur snabbt tröttnar man på att glida fram över golvet? Och hur svårt kommer Vanquish att vara? Bossen i demot krävde fem försök innan jag slutligen besegrade honom. Varje gång jag dog fick jag börja om vid bossens första form. Det är tradigt, och jag kräver check points! Jag är ingen skillad powergamer. Sen krävs det ju faktiskt mer än bara en tuff glidfunktion och cool design för att göra ett bra spel. Bandesignen och set pieces är dock inte något jag tror Mikami ska ha problem med.

03 — Super Meat Boy

Fördelar: Eftersom jag älskade Bit.Trip Runner kanske ni förstår att jag gillar att plåga mig själv. Därför ser jag fram emot Super Meat Boy, som kommer vara årets kanske mest utmanande spel. Banorna är alltid väldigt korta, så man behöver aldrig börja om alldeles för långt bak. Designen är underbar, och banorna ser djävulskt svåra ut.

Att man även kan spela som andra indiespelsikoner (Tim från Braid och Commander Video från Bit.Trip-serien, för att nämna några) som alla har olika egenskaper gör mig bara mer intresserad.

Nackdelar: Som jag nämnt i ett tidigare inlägg så är jag lite orolig över kontrollerna till Xbox 360. Styrkorset är ju som bekant inte direkt precisionsrikt, och det här är ett spel som kräver exakta hopp. Jag kommer ändå köpa spelet till 360 i stället för Wii, och hoppas på det bästa. Sen finns det så klart en gräns för hur frustrerande ett sånt här spel får bli.

02 — Ilomilo

Fördelar: Problemlösning och pussel med grafisk design att dö för. De svenska utvecklarna SouthEnd Interactive verkar göra allt rätt. Även om jag inte riktigt förstår konceptet så ser det ut att vara något nytt och fräscht. Att guida en liten söt varelse genom en tredimensionell labyrint full av hinder låter väldigt intressant.

Musiken får mig att smälta, och de söta små karaktärerna har hur mycket appeal som helst. Nivådesignen får mig att tänka på Super Mario Galaxy, och jag känner att det här spelet har all potential att bli hur bra som helst.

Nackdelar: Tyvärr har man ännu inte givit oss ett releasedatum, så att spelet kommer ut i höst eller ens i år är inte klart. Men jag håller tummarna, för jag har väntat ända sedan i våras. Och att de tar den tid de behöver bådar egentligen bara gott.


01 — Fallout: New Vegas

Fördelar: Fallout 3 är enligt mig den här generationens näst bästa spel — och egentligen är det dumt av mig att ens jämföra det med Super Mario Galaxy på det viset. Så om någon skulle säga att Fallout 3 är den här generationens bästa spel skulle jag absolut inte säga emot. Därför är mina förväntningar på New Vegas enorma.

Miljöerna ser ut att vara mycket mer varierade, och inte bara samma gråa dysterhet överallt — med undantag för en viss plats i trean, som jag inte ska spoila för mycket kring. Här ser vi faktiskt blå himmel och gröna buskar. Till och med fienderna ser roligare ut. Vapnen verkar spännande och precis så där löjligt kraftfulla. Egentligen behöver man bara ge mig mer av Fallout 3, och jag kommer bli nöjd. Jag har saknat V.A.T.S.

Nackdelar: Det känns lite tråkigt att man fortfarande använder sig av samma grafikmotor, som inte ens kändes speciellt fräsch 2008. Speciellt karaktärerna ser väldigt stela ut. Sen vet jag inte riktigt hur jag kommer gilla själva staden. Färger och liv i all ära, men att slakta mutanter i ett ödelandskap till tonerna av lycklig 40-talsmusik var en stor del av atmosfären i trean. Frågan är samtidigt om det här kommer kännas som Fallout 3,5 — eller om det kommer vara ett eget spel med nya saker att älska och upptäcka.

Det var min lista över höstens tio spel jag ser fram emot allra mest. Vilka spel sitter ni och längtar efter? Eller är det något spel jag uppenbarligen glömt?

Inga kommentarer

  1. Victoria skriver:

    Fallout New Vegas är mycket efterlängtad ifrån min sida! Jag har ingen speciellt titel jag väntar på i höst, efter Halo-hetsen så känner jag mig matt och en aning besviken och vill aldrig igen överhypa något spel. Annars så är väll Dead Space 2 något jag är grymt sugen på, men det kommer i vinter så det gills kanske inte:)

  2. Kindo skriver:

    Jag har en väldigt lång lista över spel jag är intresserad av, och därmed vill komma ihåg att spana in när de väl finns i handeln. Dessvärre har jag ingen vidare koll på när de släpps, men jag tror att de flesta inte dyker upp förrän nästa år. New Vegas, däremot, kommer ju jättesnart, och det är så klart redan förbokat (läste förresten något om att allt man får om man köper PC-versionen är en aktiveringsnyckel för att spela på Steam – stämmer detta? Låter ju urbota idiotiskt.). Obsidian (eller Black Isle/Troika) är helt oslagbara när det kommer till rollspel, och det känns så rätt, så rätt att de nu får återvända till den spelserie de skapade för så många år sedan. Känner jag Obsidian rätt, dock, så kommer det rent speltekniska vara haltande, och detta hjälps inte av den evinnerliga Gamebryo-motorn, som inte ens kändes bra när den lanserades i och med Oblivion. Det kan mycket väl vara en av de fulaste, och mest vämjeligt stela spelmotorerna någonsin, och förstör mycket av den potentiella rollspelskänslan som faktiskt gick att skymta då och då i Fallout 3, eller Oblivion, för den delen.

    Nåväl. Så länge man är medveten om de brister man troligtvis har att vänta, så slipper man bli besviken. En dålig spelmotor går att förbise när rollspelandet, handlingen, och atmosfären i övrigt är bra, och där har Obsidian aldrig misslyckats. All makt åt Chris A, vår befriare!

  3. Tommy Håkansson skriver:

    Victoria:
    Oh, Dead Space 2, ja. Hmm. Jag är inte säker på om alla spel jag listade här kommer släppas i oktober. November kanske också gills som lite, lite höst. :p Dead Space 2 är definitivt något att längta efter, även om jag faktiskt inte älskade ettan.

    Kindo:
    Ingen aning angående PC-versionen, men det är inget jag hört om i så fall. Samtidigt skulle det tyvärr inte göra mig allt för förvånad.

    Angående den urusla motorn, var det fejk eller sanning den där demoversionen av den nya motorn som skulle köra Elder Scrolls V? http://www.youtube.com/watch?v=fs7dscJfx0M Eller om den blev nedlagd. Vet inte. :s

  4. Oskar Källner skriver:

    Flytta upp Enslaved från 8:e platsen! 🙂

    Jag fick tag i ett förhandsexemplar och klarade det i natt. Det är helt fantastiskt bra! 😀
    Det finns en recension på min blogg om det intresserar.

  5. Elin skriver:

    Att Castlevania inte får vara med tycker jag är —> SKANDAL <--- Enslaved blir årets Game of the Year.

  6. Ina (NG+) skriver:

    Enslaved, Vanquish och OMGFALLOUTOMG indeed!
    Layton, Ivy och Ilomilo intresserar också men inte på samma sätt.

    Ang. Fallout: New Vegas och PC-versionen så använder det sig av Steamworks DRM. Man måste alltså ha Steam för att spela det, ja. Det är ett extremt bra DRM för moddare, vilket Games for Windows Live definitivt inte var. Men samtidigt gör det att andra nedladdningstjänster känner sig åsidosatta, när en konkurrents klient krävs för att spela spelet.

  7. Kindo skriver:

    Ina: Alla nedladdningstjänster (förutom GOG) är svindlare och bovar, hur som helst, så jag struntar i konkurrensen. Problemet är att jag inte riktigt gillar Steam, just för att det är en enda stor DRM-maskin. Bättre än Games for Windows Live, absolut, men jag litar inte på Valve – särskilt inte efter de hutlösa prisskillnaderna vi har fått efter att de introducerade olika valuta beroende på IP-adress. Det återstår att se hur piraterna löser dilemmat New Vegas. Jag kan mycket väl tänka mig att köpa spelet, men att sedan ladde hem en piratversion som inte begränsar mitt användande lika mycket.

  8. Stinkfists skriver:

    Personligen är jag inte mycket till fan vad gäller Fallout 3. Förhoppningsvis kanske Obisidian kan tillföra Fallout någonting riktigt bra igen. Jag tänker testa det i alla fall.

    Vad gäller Vanquish är jag riktigt hypad. Tackar verkligen inte nej till spel av Mr Mikami. ”Och man får ha japanska röster!” TACK!

    För övrigt hoppas jag på att Castlevania och Dead Space 2 ska bli bra. Synd bara att de ger Isaac röst i Dead Space 2. Tittar man på ettan tycker jag det passar scifi-skräcken alldeles ypperligt att låta protagonisten vara tyst.

  9. Tommy Håkansson skriver:

    Men att ge Isaac röst kommer förhoppningsvis inte vara lika illa som att ge Samus en röst. :p

  10. Stinkfists skriver:

    Nej förhoppningsvis inte. Lite skillnad också då Samus var utan röst i x antal fler spel. ^^

Skriv en kommentar