Krönika

Svårt, på fel sätt

Ja hur många gånger har ni inte hört den tesen från mig? Det har tyvärr hänt igen. Som ni vet så håller jag på och boostar min trofé-samling så gott det går just nu och ett av spelen jag då stressat mig igenom är Resistance 2. Och jag vill verkligen gilla det, mekaniken känns skön och den breda vapenarsenalen faller mig helt i smaken.

Men med handen på hjärtat så måste jag faktiskt erkänna att jag hatar skiten. Och inte helt oväntat så beror det på att det är för svårt. Den lilla musikslingan som spelas när man dött i spelet kommer troligtvis aldrig sluta eka i mitt huvud och jag ska gladeligen lämna tillbaka spelet till Tobias så fort jag återvänder till Borås.

Så mycket trial and error som jag upplevt under de senaste timmarna räcker för en årslång ranson. Kombinerat med en helt värdelös AI där dina medmänniskor på sin höjd avlossar två-tre skott mot horden av fiender så kan jag inte ge det här spelet något annat än underkänt.

Vilket är synd. För vissa stunder kändes spelet klockrent och för att vara två år gammalt så ser det fortfarande riktigt bra ut. Men nej, Resistance 2 kan dra åt helvete och Insomniac kan i fortsättningen hålla sig till sin Ratchet & Clank-serie. Den gör dom i alla fall riktigt bra.

Skriv en kommentar