Jag blir inte förvånad om 3DS inte säljer så överdrivet mycket under sina första veckor, eller ens månader. Nintendo har talat om att det kommer finnas 4 miljoner konsoler att tillgå vid release, och att 1,5 miljoner av dem ska gå till den japanska marknaden. Det låter i mina öron som i det minsta laget, så kanske har Nintendo samma misstankar som jag.

Men varför tror jag många fans kommer stanna hemma på releasedagen i stället för att rusa till butikerna? För att alla som är ”early adopters” (de som köper ny teknik först) har koll. Och alla med koll vet att Nintendo är ökända för att först släppa en lite skräpig version av en ny bärbar konsol, och sedan en förbättrad version ett år senare. Det är å andra sidan inget som brukar bekymra early adopters, men jag tror det finns många som tänker ”äh, jag väntar på den uppdaterade versionen nästa år i stället”.

På Gameboy Advance och Nintendo DS har det varit allt från bättre skärm till snyggare design. Konsolerna har blivit mindre och fått bättre batteritid. På tal om batteritid så har ju Nintendo avslöjat att 3DS kommer ha en batteritid på tre timmar. Ja, bara tre ynka timmar. Det är inte mycket att hurra för, och det förvånar mig inte om de släpper en ny modell med fem eller sex timmars batteritid efter ett år.

Jag tycker Nintendo borde komma ihåg vad som hände SEGA. Efter alla otaliga uppdateringar av sina konsoler tappade företaget till slut kundernas förtroende. När det sedan var dags för Dreamcast att lanseras var köparna skeptiska, och väntade hellre på Playstation 2. Det är det förtroendet som jag tror Nintendos kunder börjar tappa nu, efter mängder av DS-uppdateringar. Jag kan ju tänka mig att de som nyss köpte en DSi XL i slutet av förra året inte kommer vara så sugna på att köpa en 3DS i början av det här året.

Jag tror inte många konsumenter kommer vänta på en konkurrent, men många kommer åtminstone vänta på modell nummer två av 3DS. De vet att den första versionen är halvdålig, och att den snart ersätts. Vi kan redan nu kalla den för 3DS Phat.