Recension

Rise Of Kinectmares

Tidigare i år hyllade jag Kinect-versionen av Child Of Eden. Jag var så otroligt glad över att spelet kunde visa att Kinect inte enbart är till för casual-spelare (på samma sätt som MadWorld och No More Heroes har visat att Wii inte bara är för småbarn), utan att spela Kinect även kan vara ”hardcore”. Som ni säker förstår har jag således haft mina ögon på Rise Of Nightmares ända sen det utannonserades. Skulle Kinect, som mer och mer börjar bli en symbol för casual-spelande, få ett 18+ spel, som faktiskt skulle leverera?

”Rise Of Nigtmares är ett av de mest blodiga och våldsamma spelen jag har spelat i år”
Att det är ett 18+ spel slås fast på en gång. Rise Of Nightmares är ett av de mest blodiga och våldsamma spelen jag har spelat i år. Det har även fått mig att bli lite skrämd vid några tillfällen. Det är som att medverka i en gammal hederlig splatterfilm, där lemmar flyger till höger och vänster och blodet sprutar så där mysigt överdrivet, samt att man hoppar till då och då. Detsamma gäller storyn. Den är även den så där mysigt överdriven och ostig, som man vill att en splatterfilm ska vara. Det går ut på att du ska leta reda på din fru som är fångad i ett slott där en Frankenstein-typ bygger zombies som bara vill slita dig i bitar.

Blodigt värre i Kinects första 18+ spel

Så långt är allt frid och fröjd. Kinect har fått ett blodigt och vuxet spel med en ostig story. När det kommer till Kinect, är det inte innehållet som är det viktigaste, enligt mig. Om ett Kinectspel ska bli bra, måste kontrollen fungera. I fallet med Rise Of Nightmares gör den det, men tyvärr bara delvis. Att kontrollera dig själv funkar förvånsvärt bra. För att röra dig framåt ställer du dig med ena foten framåt, och för att gå bakåt gör du, inte helt oväntat, tvärtom. För att byta rikting, eller titta dig omkring så rör du helt enkelt på dina axlar i den riktning du önskar. Det finns även ett förenklat sätt att röra sig mot den punkten man ska till. Då ställer man sig helt sonika raklång och sträcker upp sin högra hand. Detta är väldigt skönt att kunna göra, men vill du utforska alla rum och hitta bättre vapen, gör du bäst i att gå för egen maskin. Att intergrera med omgivningen fungerarar också klanderfritt. För att till exempel öppna en dörr gör du som du skulle ha gjort i verkliga livet. Om du är cool som jag, sparkar du såklart upp alla dörrar.

Så långt är fortfarande allt frid och fröjd och det verkar som att Kinect har fått ett riktigt bra ”vuxenspel”. Men när det kommer till det viktigaste i spel av denna sort, lämnar Rise Of Nightmares mycket att önska. Jag pratar såklart om actionsekvenserna. Där är jag besviken. Istället för att med precision kunna hugga av utvalda lemmar på mina motståndare, slutar nästa alla actionscener med att jag står som en galning och viftar frenetiskt för att överleva. Detta känns otroligt trist, då kontrollen fungerar så bra i alla andra moment i spelet.

Rise Of Nightmares är verkligen ”not your ordinary Kinect game” och väl värt att ta en titt på, så länge du inte förväntar dig att du ska kunna hugga av just den vänstra armen på den där zombien som står till höger!

Kommentarer

  1. SpeLinnea skriver:

    Intressant! Ju blodigare desto bättre. Kul att det funkar så pass bra ändå också, det här vill jag pröva.

  2. Tuve skriver:

    Jag hade velat ha ett spel som Amnesia: The Dark Descent till Kinect. Tänk att man håller sin lykta och lyser upp tillvaron. Spelar spelet ståendes och skriker som en galning och tror att det är folk utanför ditt fönster som vill dig illa.

  3. Jag som gillar Kinect ska absolut kolla in detta, men varför var det tvunget att dyka upp mitt i spelhösten när det släpps AAA-titlar från alla håll och kanter?

Skriv en kommentar