GOTY 2011

Årets bortglömda

Jag har länge tänkt skriva om det här spelet, men har trots uppmaningar av andra som också vill se det uppmärksammas mer inte kommit för mig. När 3DS inte bjöd på mycket under sina första månader, sökte jag i stället efter spel i det gamla goda DS-biblioteket. Bortsett från titlar som Okamiden, Ghost Trick och Nine Hours, Nine Persons, Nine Doors hittade jag något jag aldrig hade hört något om. Spelet i fråga var Radiant Historia, ett rollspel som trots stående ovationer från kritikerkåren aldrig hade nått mina ögon. Radiant Historia släpptes nämligen aldrig här i Europa. Medan amerikaner tog till facklor och högafflar för att få Xenoblade Chronicles att släppas på deras kontinent, var det ingen av oss européer som ens visste att även vi blev snuvade på ett fantastiskt rollspel. Nintendo bestämde sig till slut för att låta amerikanerna få Xenoblade, medan Atlus fortfarande inte tänker släppa Radiant Historia här.

Efter att ha införskaffat och upplevt Radiant Historia ansluter jag mig till de fans och kritiker som fullkomligt älskar det. Faktum är att det är ett av de absolut bästa japanska rollspelen jag spelat de senaste 10 åren. Alla genrens viktiga ingredienser briljerar och flyter samman på ett sätt som jag inte sett sedan Final Fantasy IX. Bedårande sprites blandas med smakfullt bruk av konsolens ödmjuka 3D-möjligheter. Musiken är fullkomligt underbar, och jag förstår verkligen varför de första utgåvorna kom tillsammans med en CD-skiva med några av Yoko Shimomuras bästa verk någonsin. Och då är ändå varken musiken eller grafiken de starkaste ingredienserna i Radiant Historia. För dem måste vi gå till berättandet och striderna.

Till att börja med har Radiant Historia inte ett linjärt berättande. Allt eftersom intriger vecklas ut och når ett slutresultat är det upp till dig att åka bakåt i tiden för att försöka ändra dem med hjälp av den kunskap du har från framtiden. Spelets tidslinje målas upp som en gren med kvistar, och du kan fritt åka fram och tillbaka mellan olika punkter för att påverka nyckelhändelser. Det här är både spelets svaga och starka sida. Å ena sidan skapar upplägget en oerhört djup och engagerande berättelse, medan det å andra sidan gör det svårt för spelaren att hänga med efter uppehåll i spelandet. Radiant Historia håller dig inte i handen, och din totala frihet innebär även att du måste ta eget ansvar för att förstå sammanhangen mellan spelets alternativa scenarier.

Men den absolut starkaste delen av Radiant Historia – hur underbara alla de andra beståndsdelarna än må vara – är stridssystemet. Radiant Historias strider kan mycket möjligt vara de bästa jag stött på i ett japanskt rollspel. Jag är så trött på spel som försöker vara actionbetonade i stället för strategiskt omgångsbaserade, och finner ingen glädje i att spring omkring fritt medan jag slashar motståndarna med mitt jättestora svärd. Radiant Historia är traditionellt i den mån att fienderna står på en sida, och du står med dina lagkamrater på den andra sidan. Du ger dem kommandon, som de uträttar när det är er tur att anfalla. Men Radiant Historia har ett system som gör varje fight till lite av ett pussel, där strategi spelar stor roll för framgång.

Fienderna står nämligen på ett rutnät av nio punkter. Vissa av dina kamrater har attacker som flyttar den attackerade fienden bakåt. Andras attacker flyttar den framåt, åt sidan eller uppåt. Och så vidare. Det gäller att noga planera ordningen för dina attacker, för att så effektivt som möjligt placera motståndarna där du vill ha dem. Fiender som står längst fram i rutnätet får offensiva fördelar, medan fienderna längst bak får defensiva fördelar. Det du vill åstadkomma är att flytta så många fiender som möjligt till samma punkt, så att de alla blir lidande av dina attacker. Min förklaring är ganska förenklad, och det finns mer djup än den här korta texten kan ge sken av. Men det är ack så beroendeframkallande och tillfredsställande när du lyckas med en perfekt kedjeattack. Dessutom kör spelet inte med slumpmässigt genererade strider, vilket bara det ger massor av poäng.

Radiant Historia kommer förmodligen aldrig nå Europa, och det är upp till den som vill spela att importera det. Tyvärr verkar spelet vara svårt att få tag på idag, åtminstone om man går efter VideoGamesPlus.ca och deras sortiment. Det är en tragedi att inte fler får uppleva det här fantastiska spelet, och jag hoppas verkligen fans av genren ger det en chans. Tro mig, det är värt det. Och finns det inte att köpa varken nytt eller begagnat, får man helt enkelt hitta andra vägar. Om någon läsare vet var man fortfarande kan köpa spelet får ni gärna berätta.

Kommentarer

  1. NuYu skriver:

    Om inte annat kan du ju sälja det till mig. Eller låna ut det med snigelpost.

    Skämt med allvar åt sido, det låter helt fantastiskt efter allt jag sett och hört men tyvärr verkar inget peka på att det kommer nya leveranser. Vilket är förbannat tråkigt.

  2. Anders Brunlöf skriver:

    Det ser ju faktiskt helt fantastiskt ut. Och orden du använder smeker ju mig ännu mer medhårs.

    Bara till DS alltså? Hmm..

  3. Tobias Andersson skriver:

    Dags att damma av min DS tydligen.

  4. André Lundahl skriver:

    Har ägt det här sedan US-släppet men fortfarande inte funnit tid och ro att sätta igång med det, men visst har det verkat intressant hela tiden och kommer definitivt plockas fram för att spelas vid någon tidpunkt. Tråkigt att det verkar vara så svårt att få tag på, känns lite som att det blir så med flera RPG här i väst – var/är ju samma visa med Tales of the Abyss som nyss släpptes i Europa, där jag med nöd och näppe lyckats få tag på ett exemplar för att också kunna spela när det finns tid och ro.

  5. Per Davidsson skriver:

    Låter som något jag skulle vara intresserad av att spela.
    Ser att det går att köpa från amazon.com (5 exemplar) för priset av 69 dollar + frakt.

    En julklapp till sig själv kanske?

Skriv en kommentar