Krönika

Spelleda

Jag älskar tv-spel. Men det kanske ni visste redan. Det är liksom lite det som är anledningen till att jag skriver på Svampriket. Spel är kul och att spela gör mig glad. Men på senaste tiden har något hänt. Jag har nästan helt slutat spela. Jag har tappat lusten.

Det finns ingen större tanke bakom mitt speluppehåll, jag har inte som Anders tröttnat på spelklimat och industri och gjort ett aktivt val. Jag har bara ingen direkt lust. Eller rättare sagt ork. Jag saknar ork att investera mig i spel.

Allt som oftast faller jag bara ner i sängen (jag har ingen soffa, så tvn tittas på ifrån sängen), slår på 6an och låter en ändlös ström av amerikanska situationskomedier massera min hjärna till en lättflytande gröt. Tanken på att sätta igång ett spel och faktiskt anstränga mig gör mig bara matt.

Det enda jag orkar med

När jag härom helgen tog mig ner till Level Up i Malmö var lokalerna till brädden fyllda med spel, men det enda jag faktiskt spelade så att det blev något av det var Jak & Daxter, och det har jag redan spelat så många gånger att det går på autopilot. Från träffen åkte jag med ett exemplar av Far Cry 3 som jag tjatat till mig från Samson och som jag verkligen sett fram emot att få spela, men när jag väl kom hem orkade jag mig knappt igenom introduktionsbanan.

Jag börjar bli orolig nu. Kanske har något gått sönder inom mig. Kanske har jag försoffats till den punkt att ens de minsta av tumrörelser känns som ett oöverkomligt hinder. Oavsett vet jag inte vad jag ska göra för att återfå lusten.

Är det någon mer än jag som drabbats av det här? Har ni någonsin bara känt att ni inte orkat engagera er i spel över huvud taget? Och vad gjorde ni i så fall för att få tillbaka lusten? Fick ni ens tillbaka den, eller sitter ni fortfarande och väntar på att lusten ska komma krypandes tillbaka? Jag behöver verkligen hjälp här.

Kommentarer

  1. Gonzo skriver:

    Samma sak har skett för mig. Det kan ha med den klassiska vinterdepressionen svensken får i början av varje år.

    För min del brukar det ordna sig efter en stund om man bara hittar på något annat nån vecka eller två, och senare gräver fram en gammal klenod man inte spelat på ett bra tag.

    Vila hjärnan och hitta lusten på nytt med lite variation. Gå igenom lite gamla savefiles eller minneskort.

  2. Michel skriver:

    Stäng av Tv:n, det är mitt bästa råd. Att slötitta på Tv dödar all form av lust att gå vidare liksom det dödar all form av kreativitet. Tv:n är förslavande. Spela spel som du faktiskt tycker om, glöm alla nya spel som du borde spela. Har du katt? Skriv dikter i ljuset från din katts ögon istället för att titta på tv. Läs bra böcker och mycket filosofi.

    “We are becoming like cats, slyly parasitic, enjoying an indifferent domesticity. Nice and snug in the social, our historic passions have withdrawn into the glow of an artificial coziness, and our half-closed eyes now seek little other than the peaceful parade of television pictures.” (Jean Baudrillard)

  3. anna.p.anna skriver:

    det är verkligen trist att höra att du befinner dig på den platsen just nu. jag tar mig ju själv aldrig tiden att spela (märk väl: ”tar”, inte ”har”) och visst går man miste om saker.
    jag säger som michel, inte mer tv-tittande, tv är fördummande – med undantag för eminenta ‘mythbusters’ – och du borde inte mata hjärnan med sån skit på din egna lediga tid. se om gamla favoritfilmer eller tv-serier, unna dig något bra.
    sen finns det två handfasta tips för att ta sig ur vinter-deppen (för jag tror det är den du har): käka bättre mat och var fysiskt aktiv. det är så jävla flourtants-tjatigt, men det funkar faktiskt varje gång. var snäll mot kroppen och den är snäll mot dig tillbaka. och du, endorfiner är bra skit.

    gör nu som kloka moster anna säger, så ska du se att du får tillbaka peppen inför spel, plugg och livet. lycka till!

  4. Kletet skriver:

    För mig har det där pågått i mer eller mindre två år nu. Det blir att jag klarar max 1-2 nysläppta spel varje år. Jag vägrar inbilla mig att det kommer fortsätta på samma sätt i år framöver, utan jag hoppas att det infinner sig ett extremt spelsug i samband med nästa konsolgeneration.

    Annars är jag illa ute.

  5. Linus Svensson skriver:

    Gud vad många kloka råd det kom nu. Jag ska göra mitt bästa för att slita mig från tv-djävulen och hitta tillbaka till suget. Så fort temperaturen klättrar sig tillbaka över 0-strecken ska jag ut och jogga igen och just nu försöker jag återinföra lite grönt i min diet. Förhoppningsvis kommer jag vakna till liv igen inom kort.

  6. Michel skriver:

    Hitta tillbaka till suget. ”Tappa inte sugen. Världen är full av tappade sugar!” Är det någon som kommer ihåg denna reklamslogan? Spelvärlden är en ganska liten värld och man kan inte utvinna allt man behöver som människa från den. Jag tycker du är en fantastisk bra skribent. Ta med dig själv, alltid, vad du än gör och skriver. En liten sång till dig:

  7. Tuffa Killen skriver:

    Sånt går i vågor för mig. Vossa perioder är man bara för lat och seg och trött och deppig för att orka göra nåt särskilt alls, och de bästa spelen är ju de osm är lite krävande så då orkar man inte med dom.
    Försök inte tvinga till dig någon spellust utan ägna dig åt nåt annat några veckor så kommer säkert lusten tillbaka i takt med att vinterdeppen släpper.

  8. Robert skriver:

    Var inte rädd för att titta över hos oss någon gång ibland om du vill. Kan bli ganska trist och grått i Kalmar på vintern som sagt. 🙂

  9. Shotgun Facelift skriver:

    Är i samma period som dig Linus. För mig är det ingen vinterdepp utan det kan vara sådär mitt i sommaren också. Vissa perioder funkar det inte att spela bara. Tur att man har hobbys som att träna, spela gitarr/skapa musik eller kolla på tv-serier också! Då får man tid för dem iaf. Spelsuget brukar komma till slut och när det väl kommer då jävlar ere bara att trycka i sig slev efter slev! Men det är inte värt att TVINGA sig till att spela bara för att man ”borde” vara sugen på det. Är det inte kul – skit i’t. Så småningom kommer det igen.

  10. Nidde skriver:

    Personligen märkte jag att det hjälpte att ”slå sig loss”.
    Jag och Tobias har under några år haft en liten deal om att skriva ned de spel vi vill spela och inte spela något annat när en titel väl är påbörjad. Även om många av spelen är bra och underhållande så är det ändå lite träligt att bara ha en titel åt gången att arbeta med. Åtminstone anar jag att det kan bli något liknande när man skriver för en spelblogg på det här sättet; att det blir bara en titel åt gången och man kan känna att valmöjligheten försvinner.

    Det jag funnit med indie500 är att det åter igen är kul att spela när man när-som-helst kan sätta sig med vilken titel som helst. Jag har kampanjer igång i flera spel samtidigt och det är mycket simplare att sätta sig i bara 20min och köra en bana i något av alla de mindre indie titlarna än det är att ”bara” klara av en bit i t.ex. Devil May Cry. Det finns mycket mer tid när man får göra vad man vill än om man har ett konkret mål efter ett visst schema.

Skriv en kommentar