Luigi’s Mansion var det sista spelen jag spelade på mitt Gamecube, innan jag gick vidare till andra nöjen. Jag hade nämligen, tro det eller ej, ett par år då jag hellre drack öl och lyssnade på stonerrock, än spelade TVspel. Jag fann då Luigi’s Mansion underhållande, men alldeles för lätt och kort. Ja, tro det eller ej, men än gång i tiden, uppskattade jag lite utmaning i mina spel och en lång speltid. Men det var innan jag blev en seriös och väl ansedd spelskribent.

Elva år senare, har det blivit dags för en uppföljare. Nu till bärbart format, närmare bestämt 3DS och nej, 3D-effekten tillför (återigen) inget till spelupplevelsen, utan den är för det mesta inställd på noll. Vi kan väl alla enas om att vi nu för tiden inte räknar med något annat heller?

Med eller utan 3D så är det även idag underhållande att jaga spöken med Luigi. Faktum är att det är väldigt roligt
Med eller utan 3D så är det även idag underhållande att jaga spöken med Luigi. Faktum är att det är väldigt roligt. Det är så pass roligt att jag skulle vilja påstå att jag har aldrigt haft så här roligt med ett 3DS-spel. Så roligt har jag.

Om du har spelat Gamecube-spelet så vet du vad du har att vänta dig. Om du inte har det så ska jag nu försöka förklara vad spelet går ut på. Du spelar som Luigi. Du ska fånga spöken. Med hjälp av en dammsugare, Ghostbusters-style! Capice?

En rädd Luigi, är en kul Luigi.

En rädd Luigi, är en kul Luigi.

Luigi’s Mansion 2 erbjuder ett underhållande gameplay, som växlar mellan pusselösning och infånganden av spöken. Det bjuds även på ”bossfighter” som även dessa är väldigt roliga och varierade. Spelet har även fått en rejäl ökning i speltid, jämfört med föregångaren. Lägg då även till att det finns en uppsjö av saker att hitta och samla på, vilket en gärna gör, som förlänger speltiden ytterligare.

Men den största behållningen med spelet, är ingen mindre än Luigi själv. Här bevisar han att han utan några som helst problem, klarar sig väldigt bra utan sin bror. Jag älskar att höra honom darra av skräck och se hur han blir skrämd. För rädd är han, men att han ändå kämpar på, visar på ett stort mod. Bowser är en fjant, jämfört med en trio spökdamer med handspeglar.

Luigi’s Mansion 2 är ett spel som är lätt att plocka upp, men svårt att lägga ifrån sig.