Recension

Total War: Rome 2

Då var det dags att gnugga strategiknölarna och kavla upp ärmarna för här kommer Creative Assembly med den senaste stjärnan på Total War-himlen.

Total War-serien är en strängt traditionell massiv realtidsstrategi där vi tar kontroll över Rom under rikets glansdagar och bankar skiten ur andra stater med liknande ambitioner. I denna andra del i Rom-serien (det finns andra smaker också, till exempel Shogun eller Napoleon) är det inte jättemycket som har förändrats sedan sist. Det är förstås snyggare, men jag skulle knappast kalla det snyggt. Världskartan är vackert ritad och slagfälten är tjusigt utstuderade med skimrande vatten och trovärdiga skogar – men karaktärsporträtten ser ut som stryk, “sämre än Ps2”-stryk. Vidare ligger det en tråkig jordisk ton över allt. Inga färger liksom hoppar ut på något sätt utan allt är väldigt mättat och lite tråkigt.

rome-screen-3_163239Strategin är sig lik, även om datorn har programmerats om så att det inte är lika lätt att exploatera de kända svagheterna med föregångarens AI. Ett problem som däremot uppstått är att Rome 2 känns för enkelt. Jag upplever aldrig att jag är särskilt strategisk eller ens utmanad. Det är lätt att läsa av terrängen och matchningen för att göra en överslagsräkning på hur jag ska bete mig i striden. Fienden signalerar sina drag övertydligt så min motreaktion kräver i princip ingen analys eller eftertanke utan är som att lägga ihop 1 och 2. De skulle lika gärna kunna ropa ut namnen på sina attacker som valfri tonårsfighteranimé.

carthagePreperationSmall_491067Striderna till havs är uppfriskande och balla och jag har som roligast här. Även mina passagerarbåtar går att använda för att göra en hel del skada och det är förlösande skönt att ramma en irriterande motståndare för att se dem sjunka och drunkna.

Rome 2 är låååångsamt. Så pass långsamt att jag första halvan av kampanjen spelar på högsta hastighet och frustar över hur lång tid det tar. Att manövrera sina trupper över ett fält stort som en fotbollsplan är tidskrävande nog för att hinna ta en kopp kaffe och fundera över livet.

På det stora hela är Total War: Rome 2 helt enkelt mer Total War: Rome. Är det din sort kaka så för all del, själv är jag måttligt intresserad.

Kommentarer

  1. Fråga: Är Europa Universalis mer herr Wiklunds kopp av te? Är jävligt sugen på nya spelet men har inte spelat tidigare delar i serien och tycker väldigt likt det du skriver här om tidigare delar i Total War serien.

Skriv en kommentar