Utforskarglädjens skörhet
Innan jag började skriva satt jag och funderade ganska länge på om det finns en definition av ”utforskarglädje” som gäller för de flesta av oss. Är det att vara helt blank inför det en ska uppleva, eller vill vi ha någon snitslad bana eller en osynlig hand som leder en? Är ett spel som ger dig ingenting bättre än ett spel som håller dig i koppel? Det tog inte väldigt lång tid in i nya Submerged (PS4) förrän jag insåg vilken typ av upplevelse detta skulle bli.
