Final Fantasy-fejset
Med hjälp av mina ansenliga Photoshop-skills har jag mixat ansiktena på Final Fantasy-karaktärer med varandra, ritat andra snedluggar och polokragar och i största allmänhet tänjt maximalt på vad en Fredagslista kan vara.
Etikett: final fantasy
Jag älskar att hata Final Fantasy
Det är så jäkla typiskt Final Fantasy att ta något som bevisligen funkar perfekt som det redan är, kasta det i närmsta soptunna och försöka uppfinna hjulet för femtiotredje gången.
Annas sommarpod: Final Fantasy
Den här veckan tar Anna med oss på en resa genom Final Fantasys alla sagovärldar. Med sig har hon Tommy, och tillsammans diskuterar de bland annat känslor, karaktärer, och musik.
Sommarpodden, jag väljer dig!
Förra torsdagen inledde Linus årets vända av Sommarpoddarna, i år är temat spelserier som vi vurmat lite extra för genom åren.
Upplägget är samma som tidigare somrar, var Svamp får sitt eget avsnitt att förfoga över och bestämmer vem de vill bjuda in. Nu imorgon är det Anders som ska podda, och för att bygga lite pepp hos er, älskade lyssnare, så släpper vi nu avsnittsbilderna för de andra Sommarpoddarna också.
10 silhuetter
De säger att bland barn så är Super Mario en mer igenkänd karaktär än Musse Pigg numera, men vad gäller silhuetten så säger jag att den gamle musen har ett övertag på vår käre rörmokare. En silhuett man genast känner igen är ovärderlig för en karaktär, näst efter karaktärens färgpalett är det just den vi snabbast läser av en figur på. Alla som pluggar design vet det och konstlärarna på spelutbildningar tjatar om det.
Vafan Konami?!
Jag älskade NES-kasetterna med den silverfärgade bakgrunden. Såg jag ett sånt omslag bland hyrspelen på Kvarnens Video i Uppsala så visste jag att kvällen var räddad. Jag förstod det knappt då, men det var Konami som släppte alla sina spel med det utseendet. Så många spel att de spräckte Nintendos riktlinjer och fick släppa spel i Europa under sitt dotterbolag Palcom. Konami fortsatte trycka ut succé efter succé under åren och superstjärnor växte fram på bolaget.
När teknologin dödar fantasin
När jag såg Mario för första gången kunde jag inte riktigt se om han hade en mustasch eller en konstig mun, i mitt huvud antog jag att han hade ett lite märkligt leende bara. Min fantasi fyllde i luckorna som 8-bitarsprocessorn inte kunde måla upp. Jag fick mina antaganden besvarade när jag kröp ner i soffan och länge studerade bilden på lådan. Han hade en mustasch, ankorna var egentligen sköldpaddor och draken i slutet av borgen hade en personlighet jag inte räknat med. Omslaget krockade delvis med den bild jag hade målat upp i mitt huvud, på gott och ont. Många år senare spelar jag Super Mario Galaxy och det finns aldrig några tvivel i vad jag ser. Min fantasi behöver inte längre fylla i luckorna och allt presenteras precis som spelskaparen tänkt sig. Passivt accepterande av min upplevelse är följden av teknologisk framgång, och jag kommer på mig själv med att jag saknar ovissheten.
Final Fantasy Type-0
Final Fantasy, alltså. Vilken jäkla röra den serien har varit på senare år. Ja, ända sedan Final Fantasy X har det varit riktigt svårt att sätta fingret på vad serien vill vara och vart dess utvecklare vill ta den.
Avsnitt 85: Hyrule Warriors, NHL 15 och Theatrhythm Final Fantasy: Curtain Call
I det tre timmar långa epos som är vårt tredje avsnitt från vår tredje säsong återfinns hela två säsongsdebutanter. Tommy är tillbaka i podden, och har blivit kliad medhårs i dubbel bemärkelse. Anna Nilsson har inte blivit kliad nånstans, och i vanlig ordning har hon inte heller spelat något, men det hindrar henne inte från att peppa inför framtiden. Anders är i vanlig ordning styrman, medan Tobias är tillbaka från förra veckan mestadels för att det var exakt så ni ville ha det.
Fat Princess: The Expansion Pack
Säga vad man vill om idéen med att kånka runt på feta prinsessor som om de vore förra veckans tvätt, hade jag fått bära runt på Marle eller Zelda hade alla god feministfostran åkt ut genom fönstret och jag hade köpt det utan att blinka.
stötta riket
