Retroresan

Jag förstår Capcom igen!

Under hösten 2009 spelade Anders och Samson Strider till Megadrive, ett spel som ingen av dem tyckte om alls. Hundratals avsnitt senare tar de sig an uppföljaren, Strider 2 till Playstation. Och ingen fiskgratäng letar sig till pizzan denna gång.

Sagostunden knutet till Final Fantasy 9 får dessutom sin avslutning i veckans avsnitt, där Zidanne med följe gör upp med sina fiender en gång för alla. Vi fortsätter också beta av vår Topp 100-lista, denna gång tar vi oss genom plats 75-51. Vilket, sammanlagt, betyder att detta är vårt längsta “vanliga” avsnitt någonsin.

Musik

Kommentarer

  1. El_Kebabo skriver:

    Åter igen blir det sutarfiske tillsammans med bästa podden, hoppas på bättre fiskelycka denna gången.

    Spelade ju strider 2 men glömde att lämna mina intryck, får se om ni tyckte som jag om det.

    Har fått lyssna på lite gamla avsnitt på sista tiden i brist på andra podcaster att lyssna på, och det var lite jobbigt faktiskt.

    Fan är ju snart slut, vill ju att ni ska hålla på i all evighet.
    Men jag tycket verkligen att ni slutar med flaggan i topp, senaste avsnitten har varit de bästa ni gjort.

    Tack för allt!, mats och filip holmkvist

  2. Alltså, bara ett spel kvar!? Känns som skolavslutning eller som när en kär vän flyttar riktigt långt bort. Tror nog jag kommer släppa en tår eller två under sista avsnittet.

    Har dock löst ledighet till avslutningen och tänkte komma till hufvidstaden. Skulle dock gärna sällskapa med andra retroresan meniga så om någon ska förbi Örebro på vägen till hufvudstaden med tåg, eller till och med lånar ut en plats i en bil mot skälig penning så vore det ju riktigt trevligt!

    Jag finns på @JohanOlov på twitter typ.

    BTW: Tog Samsons jakande svar på frågan om jag fick låna Retroresan rymdskeppen, så Tatueringen är bokad till 24e Juli.

  3. ConraDargo skriver:

    Nu har jag förvisso ännu inte lyssnat på det här avsnittet och ligger dessutom något efter på grund av semestertider – som spenderats på annat än att lyssna till era förvisso smäktande röster och sagolika utlägg, men eftersom slutet trots allt nalkas så måste jag ändå få passa på att ta ton medan tid är.

    Tack så hjärtligt för allt arbete, för all tid och för all den svett, de tårar och den kärlek som ni har lagt ned på att sända denna fantastiska podcast. Det har gått snart 9 månader sedan jag upptäckte er, vilket känns helt bisarrt – åt båda hållen. Å ena sidan känns det som att tiden har gått väldigt fort och jag nyss stiftade er bekantskap, å andra sidan känns det som att man har känt er hela livet. Att lyssna på Retroresan har under det senaste halvåret i synnerhet känts som en del av vardagen – att promenera fram och tillbaka mellan jobbet utan era röster i öronen har varit otänkbart och därför har jag också backtrackat lite när nöden har krävt detta, så att säga.

    Och backtracka, det kommer jag också att fortsätta göra, för även när den stora finalen väl är förbi så tänker jag fortsätta att låta Retroresan få vara en del av min vardag så länge som det bara är möjligt. Och lite till – genom att lyssna om på gamla favoritavsnitt.

    Än en gång, tack så enormt mycket för allt – jag hoppas verkligen få höra er snart igen i någonting nytt och kommer absolut att hoppa på Skitsnack om så bara för att få lyssna till era röster när backloggen väl är tom.

    <3

    PS. Jodå, även om jag har varit osynlig bland kommentarerna sedan jag upptäckte er i oktober/november så visade jag faktiskt ganska snabbt min stora uppskattning för vad ni gjorde genom att lämna er en iTunes-recension någon gång i vintras, men jag blev en av de få personer som ni råkade förbise bland alla recensioner (om det nu inte är så att JAG har missat någon shout-out) ^_^

  4. Timmy Avgrundsvrål Sjöberg skriver:

    477 jävla megabyte! Varför välja mellan kvalitet och kvantitet när man uppenbarligen kan få båda två!

  5. Drazjk skriver:

    Long time listener first time writer (to the real deal). Måste säga att ert snack om strider var riktigt bra. Det bara är så att det jag kommer gå iväg med är hur bra den sista sagostunden var. Visserligen är Final Fantasy 9 det ända Final Fantasy spelet som jag orkat klara ordentligt men jag blev förvånad över hur emotionellt det var att höra slutscenerna återberättas. Tummen upp. Nu tillbaka och lyssna klart på avsnittet.

  6. Quid skriver:

    Ännu ett bra avsnitt, fullkomligt älskade diskussionen om ost. Så oväntad och felplacerad, men ändå så rätt, klockrent! 🙂

    Ser verkligen fram emot att höra om Zelda 2, spelade själv detta i slutet av förra året. Testade det när jag var lite knådd också men fastnade aldrig för det då, så detta var första genomspelningen. Gillar verkligen level-systemet och svårighetsgraden, i början känns vissa fiender hopplösa, men när kan kommer på knepen så går det som en dans. Ska bli intressant att höra era tankar kring spelet.

  7. Trazh skriver:

    Retroarmén, se hit!
    Angående avslutningsfesten så skulle det göras en diskussionstråd på Facebook-sidan. Men.. Det finns inte kvar vad jag kan se. Letat överallt. Googlade och verkade som att Facebook tagit bort denna funktion. Kan någon bekräfta detta och hitta en annan lösning så det kan göras upp reseplaner?

    (obs, detta är inte min kommentar för denna vecka, återkommer med en rejäl senare).

  8. @ Trazh

    Har för mig att Facebook tog bort forum grejen när man gjorde om hela grupper/pages/like systemet för en stund sedan men mer än så vet jag inte.

    Kan vi inte bara styra upp ett simpelt forum på en av alla gratis forum siter som finns att tillgå då? Har gjort detta otaliga gånger för diverse mindre framgångsrika klaner och allianser i diverse MMOs.

  9. Trazh skriver:

    Retroresanarmén, se hit igen!

    Eftersom Facebook tydligen tagit bort sin forumfunktion, så har jag tagit Ebriusum’s råd och hittat något enkelt gratisforum för avslutningsfesten. Så jag tog mig friheten och ordnade det. Om Anders och Samson inte gillar det, så tar jag självklart ner det.
    Här är adressen iallafall:
    http://retroresanfest.forum24.se/
    Ska ni till stockholm för avslutningsfesten, så bli medlemmar och diskutera om samåkning och liknande! 🙂

  10. SibaErik skriver:

    Efter att lyssnat på alla avsnitt sen start var jag till slut tvungen att lägga en kommentar då jag tror att ni har lite fel i era antaganden. Ni pratade i avsnittet om hur gamla ni är och att de flesta lyssnare är yngre än er men jag är faktist 41 och uppskattar Retroresan jättemycket. Främst förstås för retrospelstemat som är ett stort intresse men även “svammlet” som känns som ett perfekt tidsfördriv för att göra arbetsdagarna lite kortare och mycket roligare.

  11. Reidar Dahlén skriver:

    Samson. Kan du inte räkna eller? För att få hundra procent utifrån en procent måste man multiplicera med 100, inte 99. Exempelvis om vi vet att 1% = 200 då är 100%; 200*100 = 20.000. Hade man multiplicerat med 99 hade man fått ett helt annat tal. Detta är viktiga saker, Samson. Du kan inte sitta i Sveriges bästa podcast och ljuga lyssnarna rätt upp i ansiktet, samtidigt som du gnäller på Anders som faktiskt kan räkna. Nej du Samson Wiklund det blir nog sommarskola för dig efter det att Retroresan är slut. Tack för mig och leve Dahlénandan!

  12. gabbay skriver:

    Skitbra avsnitt som vanligt. Alltid lika kul när Samson blir irriterad när folk rättar honom trots att han själv är expert på att rätta andra:).

    Jag gillar verkligen att ni har börjat med en ny top 100 lista, alltid väldigt intressanta analyser. Anders måste inse att Infamous är ett snudd på värdelöst med nog den tråkigaste openworld staden i spelhistorien. Nä Venedig rom eller istanbul vilken dag som helst.

    Underbart inlägg Reidar!!!

  13. Shotgun Facelift skriver:

    Hej mysnissar! Jag håller fullständigt med Samson om att “perfektera” låter fult, även om jag som Andy tycker att man ska säga vad fan man vill. Perfekta smakar ruttet i munnen att säga.

    Anyway.

    Jag vet nu hur ni ska gå vidare i podcastens tecken här på Svampriket. Styr upp en “vanlig” spelpodcast där ni snackar spelnyheter, vad man spelat osv i Giantbomb-style, där hela gänget medverkar till och från. PERFEKT läge nu när Sverige saknar en podcast i den stilen. Plocka upp alla lyssnare som har tomrum efter vissa andra *host* podcasts. Det är SVAMPRIKET som styr Sverige numera och med det borde man också en FET spelsnackspodcast i lyxförpackning! Passa på liksom! Det här är ju såklart något ni redan tänkt på och antagligen snackar om bakom rikets dörrar just nu!

    Jag måste också tacka så jävla mycket för RR! Fy fan vad ni förgyllt mitt liv under dessa år ni kört. Jag började lyssna vid Super Castlevania-avsnittet och följt er slaviskt sen dess. Pussinussi! ‘

    Mina starkaste minnen från RR… hm.. Ett måste nog vara den där vinterdagen jag jobbade ute i snön och nästan ramlade ner i ett dike första gången jag hörde STRIMLARN! Fy fan vad sjukt bra. Började verkligen skratta så jävla mycket. Och förstås: Samson och Cidern! Underbart. :DDD Och Kongs urspårade ilska över den! LOVE IT! Och att Anders faktiskt blev lite illa berörd av det också. “Kanske inte ska snacka så mycket sånt, Samson.” LOL! JO! MERA! Och sen ändrade sig Anders och sa: “Nu ska jag suga kokuk!”. Härligt. Och varenda JÄVLA gång ni snackar pizza så blir jag hungrig och assugen på pizza. Flera gånger har jag faktiskt köpt pizza den kvällen bara för att ni har inceptionat mig med pizzaidéer.

    En annan underbar sak: Jag har lyckats få in pizzan “Yoshi’s Island” (Hawaii med Bearnäiz) i min kompiskrets. “Fy fan vad sugen jag är på en Yoshi’s Island” har jag faktiskt hört en vän yttra, trots att han aldrig lyssnat på er.

    TACK SÅ JÄVLA MYCKET! Jag är fan en vuxen pojke men ändå sjukligt kåt på er!
    puss!

    ( Mannen som aldrig fick en Samson-dialekt 🙁 )

  14. gorbatjov85 skriver:

    Grymt avsnitt hittills! Jag har nämligen inte hunnit lyssna igenom hela än, om ens halva, vilket är underbaaart:-D! Youtubade lite just cause 2 filmer efter att Anders nämde det och snubblade över en rolig snutt på dryga
    40 minuter som ja tycker Brunlöfen borde checka in för jaa fasen vad du bör spela just cause 2, det är så grymt! Liten avstickare men här é länken iallafall:

    http://www.youtube.com/watch?nomobile=1&v=4Oe5eckVrNw

    Tack som fan för er underbara pod! Jag kommer sakna er! Borde kanske kommenterat oftare och även spelat med er men det har helt enkelt inte blivit så. Jag lovar att hänga med bättre i ert nästa projekt, för nåt måste de la bli;-D! Kram på er!

  15. FANCYface skriver:

    Kan inte fatta att det snart är slut. En gång i veckan i tre år har man vant sig vid att höra era röster.
    Nåja, det finns en relativt (Om än ej tillräckligt) stor backlog att beta igenom ett par gånger. Men sen då? Jo, då kanske ni är igång med något nytt, spännande projekt allmänheten kan njuta av(Hoppfull liten pojke med stora ögon).
    Samson, försök vara lika mysig i textform som i röstform, eller du kanske är lite grinig tills dess du får höra Anders vackra stämma? 😉

  16. ReDead skriver:

    Har ännu bara klarat fyra tempel, men eftersom jag hörde att ni spelar in redan i kväll så kommer jag med mina intryck nu!

    Grafik:
    Helt klart godkänd, kanske lite väl “tråkiga” färger för det mesta, men det bidrar lite till stämningen i spelet.

    Ljud:
    Mja. Jag tycker inte själva musiken är vidare bra alls faktiskt, med undantag för tempel-temat då, givetvis. Ljudeffekterna gillar jag däremot!

    Kontroll:
    Det tar ett tag, men den sitter faktiskt perfekt efter en stund.

    Gameplay:
    Till en början gillade jag det inte så vidare. När jag väl kom igång så blev det genast lite bättre. Tyvärr så försökte jag mig “Brunlöfa” mig genom spelet till en början, vilket inte alls fungerar särskilt bra. Nånstans runt andra templet blev jag rätt sur på spelet för att jag inte lyckades med särskilt mycket, varefter jag lade ned spelet i några dagar. (Vilket jag inte borde gjort, annars kanske jag varit klar nu! :P)

    När jag återvände så bestämde jag mig för att spela lite mer som Samson, än som Anders. :3 Det gick genast mycket bättre och då jag även fann magin som gör att man kan fylla på med liv blev det plötsligt riktigt kul att spela!

    Även om man dör rätt ofta så gör det inte så mycket eftersom allt man gjorde, förutom ens erfarenhetspoäng, sparas till nästa gång. Väldigt skönt att man slipper göra om allt man redan gjort i ett tempel om man får slut på extraliven! Annars så måste man ta det lugnt och hitta hur man ska besegra varje fiende, ett mycket annorlunda Zelda-spel, och det gillar jag!

    Svårighetsgrad och livslängd:
    Jag tycker att det är svårt så att det räcker! Tacksamt nog så sparas ju allt som man gjort när man får Game Over, som jag nämnde innan, vilket sänker svårighetsgraden till perfekt! Angående livslängd skulle jag nog kunna tänka mig spela det här igen i framtiden, som jag känner nu iaf.

    Summering:
    Jag tycker att Zelda II är ett roligt spel än så länge, kunde ha haft lite bättre musik, det märks att det inte är Koji Kondo. Det är hyfsat utmanande och härligt annorlunda jämfört med andra Zelda-spel. Skulle gärna se en uppföljare i samma stuk som det här spelet!

    Pizza:
    Det här är en fläskfilé-pizza. Fläskfilé-bitarna är emellertid väldigt stora, och på pizzan finns även hela jalapeños, och lite paprika, samt lite beasås vid sidan av. Till en början försöker du äta pizzan snabbt och aggressivt, tuggar alldeles för lite på de enorma fläskfilé-bitarna och till slut sätter du en stor bit i halsen, varefter pizzabagaren för göra heimlich på dig. Du får tyvärr åka in på sjukhuset för säkerhetsskull och du ligger och är sur över hur svår pizzan var att äta.

    Några dagar senare så bestämmer du dig för att återvända till pizzerian. Du beställer samma pizza, men den här gången tar du det lite lugnare, tuggar pizzan ordentligt, och känner hur fantastiskt god den faktiskt är, och du känner dig nöjd över att du återvände till pizzan ändå.

  17. Trazh skriver:

    Vadå spelar in redan ikväll, Redead?! :O
    Skriver om Zelda 2 just nu ju. Hoppas jag hinner.

  18. Trazh skriver:

    Hejsan Anders och Samson.

    Såg att flera tog farväl och tackade och jag förstod inte varför. Tänkte “är väl inte hejdå än?”. Men så insåg jag, att det faktiskt är det och det gjorde mig lite ledsen. Så det känns både konstigt och speciellt att kommentera nu. Den sista textkommentaren för Retroresan, som också kanske blir den längsta.

    Spar mina känslor till nästa vecka, men kan säga såhär. Tack för dessa år. Det har betytt så mycket för mig och många andra och ni har varit betydande för spelsverige. Jag hoppas ni håller retrospelsintresset uppe nu! Tack för all arbete ni lagt ner på Retroresan. Kommer sakna Retroresan så inihelvete…
    Sedan måste jag tacka dig Anders för alla sagostunder. Varit helt fantastiskt att lyssna på. Jag blev tårögd i slutet på Final Fantasy IX och känns att resans slut är snart här. Kul förresten att du gav dig på Hot and cold trots att det tar sådan tid! +1!

    ——————————————

    Någon av er nämnde att ni ville på något vis behålla Retroresan-armén och det har jag gått och funderat på också. Förutom lyssnar-avsnitt som verkar vara på gång, så tycker jag att ett communityforum för Retroresan eller liknande skulle passa. Där man kanske kan snacka om retrospel och dela åsikter med varandra via recensioner och inlägg. Det var en idé iallafall.

    ——————————————-

    Apropå forum så måste jag hojta en gång till för avslutningsfestforumet. De som vill diskutera om samåkning, festen och sådär den 14e, juli. så bli medlemmar och skriv en rad! Vi är redan ett par stycken, men fattas för många. Kom in !: http://retroresanfest.forum24.se/retroresanfest.html
    Behöver mer info om festen förresten! Känns väldigt suddigt just nu. Men antar ni tar upp det i programmet.

    ——————————————–

    Vill även tacka för all fantastisk musik ni spelat i programmet! Så här kommer ett sista musiktips från mig:
    the Adventures of Duane and Brand0 – LP of Devastation
    http://www.actionadventureworld.com/lp-of-devastation_2 (Hela CDn gratis att hämta) Bra skit!

    ——————————————-

    Nu till Zelda 2.
    Tänkte först tipsa om att jag faktiskt gör en videoserie just nu som heter “Trazh spelar Zelda 2”, där jag spelar en svensköversatt emulerad version och snackar och tipsar lite. Anders har haft ett finger med i produktionen (hjälpte mig med lite tekniska fel), så han vet vad jag pratar om! Ta er en titt iallafall!
    http://www.youtube.com/playlist?list=PLF500E2C70924C75E&feature=plcp

    ——————————————

    Zelda 2 Tankar
    Zelda är ett av de första spelen jag spelade och ser därför väldigt mycket rosa skimmer. Men jag ska försöka se det från en annan synvinkel och ta upp de bra och dåliga sakerna med spelet.

    Presentation:
    Något en förstagångspelare måste tänka är.. Vart ska man? Man får börja mitt ute i en värld utan riktlinjer, i en värld som ser ganska konstig ut med gula vägar och mossa som föreställer skog. Att gå från det första Zelda till Zelda 2, måste ha varit en chock vid första synen antar jag.

    Grafik/animation:
    Det är ett mörkt och ganska dystert spel. Templen har ganska tråkig design med färgteman likt första spelet. FIns att se att bossrummen är lite dekorerade iallafall. Önskar det fanns mer i bakgrunderna än tomma murväggar, naken himmel och mörka skogar. Men något som är väldigt mysigt är alla byar, det är trivsamt och även om byborna är som hjärndöda zombies så känns varje by levande.
    Jag gillar verkligen hur Link rör sig. Särskilt när han hugger och man ser hur han lutar lite bakåt igen för ännu ett hugg. Liten, men snygg effekt. Fienders rörelser är ganska okej de med, vissa känner man igen från Mario. T.ex. De Wookie-liknande figurerna har samma rörelsemönster som hammarbröderna.

    Musik:
    Huvudtemat är en skön “remix” på orginaltemat och både battle-temat och temple-temat är klassiska stycken, som man aldrig glömmer. Musiken tillhör inte seriens bästa, men den är helt okej ändå.

    Ljud:
    Ljudeffekter.. hmm.. Det mesta man hör är svärdet som klingar och allt annat som flyger omkring Link. Nej, jag har inte mycket att säga om det mer än klingklangkling!

    Kontroll:
    Något som jag verkligen uppskattar med Zelda 2 är hur man kontrollerar Link. Han rör sig så bra och man känner att man har total kontroll över Link. Sedan att de var tvunget att ha med att man flyger bakåt vid fiendeträff är lite drygt, som i Castlevania och Ninja Gaiden. En stor orsak till att dessa spel är utmanande.
    Men med lite finess kan man lyckas komma undan med en downthrust.

    Gameplay:
    Många anser Zelda 2 som det svarta fåret i serien och jag kan förstå varför, men det tycker jag bara är bra. Att styra Link sidoscrollat känns kul i strider och det är en av de stora behållningarna med spelet. Finns inte så mycket klurigheter och det som finns är bara överdrivet kryptiskt (gömda byn i skogen t.ex.). Nivåsystemet funkar och man kan vara väldigt taktisk med den och gillar hur man känner av att man blir starkare. Något annat jag gillar med Zelda 2 är den stora världen. Finns massor av byar att besöka(flest i hela serien), som de alla är har samma namn som Sages i Ocarina of Time (Saria, Rauru osv)
    Och som jag nämnde tidigare så är byborna mest hjärndöda zombies, men fint att se att det är så välbefolkat.
    Sidouppdragen uppskattas också. Att gå igenom en hel labyrint för en liten hammare kanske är överdrivet, men är ett kul uppdrag ändå!

    Vad kan jag mer säga.. jajustja! Slutbossen är bland det mest episka striderna jag spelat i ett retrospel. Synd bara att det finns en lätt glitch mot den bossen, om man inte vill köra på riktigt.

    Nu vart det lite rörigt med texten här, men skrev detta lite hastigt.

    Avslutning:
    Zelda 2 är för mig ett av de största spelminnena och som jag återkommer till då och då. Främst för att få strida lite till med Link. Jag har en liten hatkärlek till spelet för den ibland oförlåtande svårighetsgraden, men det har en stor plats i mitt hjärta och försöker övertyga andra om att det är en fin del av serien.

    Pizza:
    En av de första pizzorna jag åt var en Mexicana och jag minns den pågrund av den starka smaken. Den pizzan har jag återkommit till då och då i 20 år och den är lika god varje gång. Den är inte så imponerande att se på med grönsaker och köttfärs som ligger där i en röra, men den är så spännande att jag trivs med varje tugga. Men ibland kommer den starka smaken fram lite för hårt och då brukar den jag äter middag med skratta åt mig. Jag surar för en stund, men ger mig snart ett försök till på pizzan och när jag ätit klart, så är jag mätt, belåten och nöjd med smakupplevelsen.

    Kramkalas!

  19. T4 was Here skriver:

    Zelda 2? Aw, jag hoppades på Tombi…
    Aw well, det ÄR ett bra spel även om det är lite av ett misslyckat expriment.
    What? Om det hade varit lyckat hade folk inte hatat det.
    Anyway, visst har det den mest hårda 2D striderna på nes någonsin.
    Dom där riddarna är inte att leka med.
    Synd bara att rpg delen funkar inte helt riktigt och att ledtrådarna är så vaga att man måste ha en guide för att veta var men ska.
    Men så var spelen på den tiden så det är okay.
    Bra försök Nintendo.

    Anyway, hoppas att ni har gotten that presenter I sent you och att ni gillade det, även om den nog lär behöva lite context.

    Tyärr så han jag inte spela klart FF9 på grund av att jag fastnade i side questandet.
    CURSE YOU CHOCO THE CHOCOBO!

    Och nu ska jag göra mej klart för Pizza Buffen med släkten imon.
    För det är min B-day igen, samma dag som jag började posta.
    Fan vad tiden går.
    See you, last time.

  20. Reidar Dahlén skriver:

    Från mattelektion till svenskalektion. Varken perfektera eller perfektisera är lämpliga begrepp att använda för att yttrycka att “göra något perfekt”. Perfektionera är betydligt bättre och flyter finare från tungan. Perfektionera, alltså att något blir “perfektion”. Säg det igen, perfektionera.

  21. Reidar Dahlén skriver:

    What’s the deal with pirayaplantorna i Super Mario förresten? Mario dör (eller blir liten) så fort han nuddar en, men kan utan problem hala sig ner i samma rör som en en dessa plantor. What’s up with that? Tack för mig och leve Dahlénandan.

  22. Gorbatjov85 skriver:

    Nej nej nej Reidar! Perfekta, perfektar och perfektat säger man! ;-P

  23. Lephyrius skriver:

    Jag hoppades aldrig att det skulle komma till det sista spelet. ;(
    Åhh! Zelda! Bland de bästa spel-koncepten någonsin.

    Zelda 2(NES)

    1.Grafiken: Det känns som att spelet hade en begränsad palett i.a.f. i jämförelse med andra spel som fanns på den här tiden. Nintendo borde vara dom som kan sin egen hårdvara, så har det alltid varit känns det som. Det fanns ca 12 tiles på kartan vilket kändes lite för lite. Allt kändes lite för rutigt och man kunde se sprites:n hur dom var anpassade för att passa in i en specifik storlek.(troligen för att någon som sa att de skall ha gigantiska sprites och därför blev de fyrkantiga för att passa in allt) Korridor efter korridor av fiender det hade lätt kunna variera upp det hela. Går inte Link lite konstigt? Det som är positivt var att det fanns en stor variation av fiender.
    2.Ljud: Jag kände bara igen en av kompositionerna och det var overworld theme och det är inte bra. Det kanske inte så att Zelda har fått den musik man associerar med Zelda ännu. Mycket bra ljudeffekter och dom passar bra men en gnutta sparsmakat.
    3.Kontroll: Det är en mycket bra kontroll men det är ju Nintendo experter på. Det känns mycket bra att slå på fienderna.
    4.Gameplay: Jag gillar att irra runt i Zelda-spel men i det här spelet är det tvärt om. Det känns jobbigt med alla fiender överallt men det gör att man håller sig på vägen hela tiden vilket är det som vägen är till för. Grottorna var mest som labyrinter och hade inte mycket pussel som jag gillar med Zelda. Utmanande pussel är det som jag i.a.f. definierar Zelda med men här fanns det i princip bara ett pussel.
    5.Utmaning: Vilket enormt utmanande Zelda-spel och man har dessutom ett begränsat antal liv. Var det inte grodor,goiryas eller bago bago så var det bubblor. Det fanns många sätt att dö på i.a.f. och många av bossarna var utmanande om man inte hittade en “exploit”. Det kändes överlägset att satsa på attack kraft när man levlade vilket kändes som ett måste för att klara spelet.
    6.Slutsats: Det känns som att man måste ha en speciell smak för att uppskatta det här spelet. Jag tror att jag hade uppskattat spelet mer om det inte hade stått zelda på start skärmen. Spelet har en del unika drag vilket inte finns i några andra zelda spel. Jag kan förstå varför folk älskar spelet men för mig kändes det inte så speciellt som jag hade velat.
    7. Pizzan: Det här är en pizza som är bakad av en väldigt professionell bagare men som alla kan vi ha dåliga dagar och det här var en sådan. Du beställer en kvällens pizza. Så det du får är en pizza som har samma ingredienser som förrätten pilgrimsmusslor med vanilj och blomkålspure + bacon. Det du får är en pizza med bacon, överstekta pilgrimsmusslor, vaniljblomkålspuree, stark ost, tomatsås och toppat med persilja. Problemet är att tomatsåsen tar över allt för att den har alldeles för mycket vitlök och musslorna har en delikat smak som försvinner i allt annat. Vilken besvikelse eftersom jag trodde det skulle bli en smakupplevelse.

    Min elda topplista:(av dom jag har spelat)
    1. Zelda: A link to the past
    2. Zelda: Links Awakening
    3. Zelda: Oracle of Seasons
    4. Zelda: Wind Waker
    5. Zelda: Spirit Tracks
    6. Zelda: Minish Cap
    7. Zelda: Skyward Sword
    8. Zelda: Oracle of Ages
    9: Zelda Majoras Mask
    10: Zelda: Twilight Princess
    11: Zelda: Ocarina of Time
    12: Zelda: Phantom Hourglass
    13: Zelda
    14: Zelda 2

  24. Sista spelet spelat, kan ju även avslöja att det inte är första gången jag tar mig igenom Zelda 2. Jag kommer inte ha så mycket att säga om det heller känner jag så jag nöjer mig med några korta åsikter.

    Grafik/Ljud
    Kompetent för sin tid och ger en härlig känsla när dem arbetar tillsammans.

    Kontroll
    När den väl är inövad så sitter den som en smäck, 2-d action striderna är så där bra så att när man dör så är det BARA ens eget jävla fel.

    Gameplay
    Det är tyvärr här som alla brister finns, bristerna ligger inte i de RPG element som finns och som en hel drös människor hatat på genom åren, jag tycker problemet är att det är för svårt. Man vet ALDRIG vart man ska och först gången jag spelade spelet så fick jag testa mig fram i oändlighet för att komma till klarhet.

    Att en så liten detalj som brist på information eller någon form av spark i rätt riktning kan förstöra ett spel som jag vill tycka bra om är trist.

    Utmaning/Livslängd
    Det ÖVERLÄGSET svåraste spelet i Zelda serien och om man vägrar guide helt och samtidigt vill 100% spelet så har man att göra mången timme sent om nätterna för en god tid framöver.

    Svårast i Zelda serien säger kanske inte jättemycket men Zelda 2 är bitvis sådär otrevligt SLÄNGA-SAKER-ÅTHELVETE svårt. Men oftast på ett rättvist sätt.

    Pizza
    Zelda 2 är en Quattro, som en bra balanserad blandning av olika pizzor sammansatt till en. Bagaren som gör just denna Quattro är kompetent och man har ätit mången bra och god pizza i hans pizzeria tidigare så man vet att det är ett säkert kort. Just denna dag har man dock lite bråttom så man tar med sig pizzan hem för att hinna titta på när Sonnen spöar Silva i UFC 148 och när man glad och lycklig slår sig ned i soffan, öppnar kartongen så upptäcker man att man burit hem den upp och ner.

    Detta resulterar i att man inte vet vilken del av Quattron man inmundigar förens pizzaslicen träffar smaklökarna och man får således navigera härligheten i blindo.

  25. Kanske var för sen med min kommentar då ryktet går att ni spelade in igår, men ville ändå lämna en sista redogörelse för det sista Samson och Anders retroresan spelet jag någonsin kommer spela. Tack för allt!

  26. Peter Eriksson skriver:

    Jag är helt jävla såld på Strider 2! Jag har ingen aning om hur gameplay ser ut, annat än er beskrivning, men när ni säger att man känner sig som en ninja, man gör balla saker hela tidne och den där synthlåten som återkommer från soundtracket som är helt underbar vill jag bara spela. NU

  27. oldgast skriver:

    Lyckades slå Yellow Devil häromveckan. Egentligen mest att man måste lära sig mönstret. Måste dock erkänna att det kändes riktigt nice.

    Känns lite otippat att Zelda 2 vann. Anders vs Samson 2 måste ju vart Anders försök att få Samson att till slut spela Rosa Pantern: Resa på egen risk. Från vad jag har hört så verkar Zelda 2 inte vara i närheten av de bättre Zeldaspelen, om man avser kvalitén. Kan de vara så att Retroarmén har röstat medvetet för att locka fram ett sista avsnitt med lite skön Norrländsk bitterhet…?

  28. Kalle b aka steamroller skriver:

    Hej alla retroresenärer !

    först vill jag säga att det va ett grymt avsnitt ! de senaste avsnitten har varit sjukt bra !
    det ska bli jättekul med Zelda 2 och jag hoppas att fler spel i serien tas upp i avsnittet 🙂

    sen vill jag meddela alla i armén som är nära Karlstad och Putte i parken att de som är sugna på bärs och lite snes spelande så är det bara att hojta till ! jag är på festivalen och går runt i min retroresan t-shirt så om nån är i krokarna är det bara att ropa kramkalas eller höra av sig så kan vi ta en pils och spela lite eller vad som helst 🙂

    tack som fan, nu ska ja ut och dansa lite !

Skriv en kommentar