Vem vill ha en kropp hård som sten, med svällande muskler och biceps man kan rida på? Vem vill klättra upp på gigantiska titaner och slita ut deras ögon med bara händerna så att blodet sprutar? Vem vill vara arg, eller rättare sagt jättearg, mest hela tiden? Vem vill knulla skiten ur Afrodite samtidigt som två glädjeflickor ivrigt ser på? Nu kanske du tror att svaret är jag själv, men så är faktiskt inte fallet. Självklart syftar jag på krigsguden Kratos, som har gjort sig ett namn med spelserien God Of War. En spelserie som har blivit känd för sitt överdrivana, underhållande och blodiga våld. Som du säkert förstår är således God Of War-spelen något som är populärt på dagens skolgårdar.

Men vidare lämpligt är det kanske inte för en 10-åring att lemlästa till höger och vänster, speciellt inte då det finns bra och roliga alternativ. Hal Jordan eller Gröna Lyktan som han även kallas är ett sådant bra och roligt altenativ.

Förra året rullade den mediokra superhjältefilmen Green Lantern upp på biograferna. Självfallet släpptes det i samband med det, ett spel. Allt som oftast är dessa så kallade licensspel ren och skär skit, men i fallet med Green Lantern – Rise Of The Manhunters var det annorlunda. När det bagav sig gjorde jag en videoblogg om spelet i fråga, om du vill veta vad både jag och min son tycker om det.

Vad jag tycker om spelet är inte det väsentliga i denna text, utan det som är väsentligt att Green Lantern – Rise Of The Manhunters erbjuder i princip samma sort action som du får i God Of War-spelen, Självklart är det inte alls lika episkt och spektakulärt, men för att vara ett licensspel är det riktigt underhållande. Det bästa av allt är att du kan uppleva hela äventyret tillsammans med din dotter eller son, då det erbjuder ett tvåspelarläge.

Så in brightest day, in blackest night, no evil shall escape my sight. Let those who worship evil’s might, beware my power, och leta i reabackarna efter Green Lantern’s light.