Varje måndag kommer Ludde Lundblad blogga här på Svampriket. Han kommer skriva om allt och ingenting som har någon slags relevans för hans eller kanske även ditt TVspelande. Tankar, funderingar och säkerligen något korkat. That’s right! Ingen djupgående artikel, ingen seriös krönika utan bara ett vanligt jävla blogginlägg!

8/4 2013

Fy fan vilken skitvecka detta har varit. Om sanningen ska fram har det varit tungt att vara mig under en period nu. Om du råkar vara en av dem som lyssnar på Svamppod Fyrkant har du säkert noterat att jag inte har medverkat på ett tag. Är nämligen som så att det just nu inte riktigt går ihop sig med mitt Svamprikande och det privata. Eller som Stefan Sauk en gång i tiden sa ”det e mycke nu”. Det är så pass ”mycke nu” att mitt TVspelande blir lidande. Det är absolut inte som så att jag inte har tid för det. Det handlar mer om ork och motivation. En av mina favoritsysslor senaste tiden har varit att stirra i taket. Trots detta lyckades jag klämma ur mig recensioner av LEGO City Undercover och Luigi’s Mansion 2 förra veckan, men de satt långt inne. Känns orättvist mot spelen, som båda två är riktigt bra, att jag inte spelade dem med hela hjärtat och hjärnan, då de båda har fullt upp med annat för tillfället.

Det är ett sådant spel som tvingar mig att lägga full fokus på just det spelet, här och nu! Det ger mig ingen tid till att börja sväva ut i andra tankar, i dåliga tankar
Men i fredags hände något. I fredags började jag att spela Bioshock Infinite. Något jag har försökt att göra i över en veckas tid. Varje kväll sen jag fick hem spelet har jag tagit ned det från bokhyllan, men inget mer. Jag har inte kunnat förmå mig själv till att fly, då min verklighet har varit allt för påtaglig. Men i fredags stoppades äntligen skivan in i mitt 360 och jävlar vad det gjorde susen. Än en gång har jag fått uppleva TVspelets makt. Hur jävla skönt det är att bara få stänga av och förlora sig i något annat för en stund. Visst, jag har spenderat tid både med Luigi’s Mansion 2 och LEGO City Undercover, men när en är så under isen som jag är nu är det inte sådant spel mitt psyke behöver. Utan då är ett spel som Bioshock Infinte perfekt. Det är ett sådant spel som tvingar mig att lägga full fokus på just det spelet, här och nu! Det ger mig ingen tid till att börja sväva ut i andra tankar, i dåliga tankar. Bioshock Infinte. Jag älskar dig!

Vi hörs om en vecka. Tills dess, kom ihåg! Det är kul med TVspel och livet ska vara kul. Spela på!

En låt som sammanfattar veckan som varit