Skyrim och World of Warcraft är och kommer förbli två av mina absoluta favoritspel, vilket kanske kan synas i de försynta 1 252 samt 2 003 timmar jag har i respektive spel. Med min enorma kärlek för de här två spelen kan en ju tycka att en kombination av just de här två hade varit som en jäkla dröm för mig. Så en vacker dag i april 2014 så hände det. The Elder Scrolls Online släpptes och min tanke var att jag skulle spela sönder det här spelet, för vad kan vara bättre än en kombination av Skyrim och WoW???

Mycket… visade det sig. Och efter 1,5 timme stängde jag av spelet (ihop med större delen av de som skaffade spelet till en början) och startade det inte igen, förens nu. Det har gått många år sedan spelets släpptes och jag ville tro att Bethesda hade förbättrat spelet och att jag skulle få fångas på det där sättet jag hade hoppats på för fyra år sedan.

The Elder Scrolls Online: Summerset är Bethesdas andra expansion, eller kapitel som de vill kalla det, till onlinespelet. I det första kapitlet, kallat Morrowind fick spelaren ta del av en ganska rejäl nostalgitripp, vilket som vi vet, är nördens bästa vän, så detta resulterade i att människor trodde att ännu en expansion skulle ha svårt att slå just Morrowind.

Enligt mig, som inte tycker att nostalgi och tillbakablickar är det bästa med spelvärlden anser absolut att Summerset är snäppet vassare än dess föregångare. Summerset handlar nämligen om mina favoriter, högalverna, eller Altmer som de heter i detta Elder Scrolls-universum. Precis i detta här och nu har drottningen av högalverna vid namn Ayrenn öppnat upp gränserna till deras örike och välkomnar alla varelser till hennes rike. Detta är någonting som drottningen ser väldigt positivt till, men befolkningen på ön delar inte hennes entusiasm.  Men det är inte detta som är det största hotet i kapitlet, utan det kommer snart till kännedom att en ökänd prins och hans anhängare försöker komma åt makten över riket.

Med detta sagt, att Summerset är det starkare av de två kapitlen som släppts, så måste jag också vara noga med att säga att, det är bättre, men inte direkt bra. Det jag spenderar större delen av min tid med när jag befinner mig i Tamriel är att resa. Jag beger mig till en sida av världen för att få en quest som tvingar mig att bege mig över hela världen för att prata med en man som sedan ger mig en stav som gör att jag kan klara questen i staden jag befann mig ifrån början. Storyn i Summerset är precis det jag vill ha i ett kapitel till Elder scrolls, där Tamriels alla hjältar samlas för att slåss mot ondskan, men jag tappar intresset när jag innan questerna ens kan börja behöver vandra över hela kartan i 10 minuter.

Istället för att skapa nytt och nytänkade content i The Elder Scrolls Online: Summerset har det här istället skapats ett bredare sortiment av allt som redan fanns i grundspelet. För att komma tillbaka till World of Warcraft som jag talade om ovan, så kan Blizzard sin skit med expansioner. När WoW får expansioner vet vi att vi får någonting nytt och nytänkande, vi minns alla lyckan av flying mounts, nya raser och klasser, saker som ändrar spelet till det bättre. Här, i Summerset är det mest mer av samma och det räcker inte till.

Jag är väl medveten om att jag är orättvist partisk när jag jämför World of Warcraft eller Skyrim med The Elder Scrolls, men jag kan inte låta bli. Jag förväntade mig det bästa av två världar i en härlig symbios, men fick istället vad som känns som en dålig kinakopia som inte på något vis tillfredsställer mina förhoppningar.

Och nu, fem timmar in i mitt spelande av The Elder Scrolls Online: Summerset har jag ännu en gång tappat min gnista för spelet och stänger av, för vad jag tyvärr anar är sista gången.