Recension

Call of Duty: Black Ops 4 (PS4)

Det är ingen överdrift om jag säger att det senaste riktigt, riktigt bra Call of Duty-spelet var det första Call of Duty: Black Ops. Både kampanjen och flerspelarläget var på topp och sedan dess har spelserien blandat och gett. Allt som oftast har kampanjläget haltat medan flerspelarläget oftast kan stå på egna ben och sådär har det hållit på under åren med Call of Duty: Infinte Warfare som verkligen var tväruselt på alla sätt och vis, då kanske framför allt online där Infinity Ward verkligen trampade rakt i skiten både hårt och bestämt.

Call of Duty: Black Ops 4 är indelat i tre huvudsakliga delar, Zombies som förklarar sig självt, multiplayer som huserar de vanliga spellägena såsom domination, team deathmatch och liknande och till slut året största nyhet Blackout. Det har nog undgått få att battle royale-upplägget har tagit spelvärlden med storm efter Playerunknown’s Battlegrounds intåg. Nu ska alla ha ett eget battle royale-läge och med Black Ops 4 vill Treyarch såklart inte vara annorlunda och resultatet är spelläget Blackout.

På en och samma bana släpps 100 spelare lös och det är bara att leta efter verktyg såväl offensiva som defensiva för att se till att man kan ta sig så högt upp i resultatlistan som möjligt. Precis som i cirka alla battle royale sätts spelaren under press av en cirkel som i vissa intervaller krymper den säkra zonen för spelaren. Befinner man sig utanför cirkeln får spelaren smaka på smärta tills denne antingen sätter sig i säkerhet innanför cirkeln eller helt enkelt förgås. Den spelare som står ensam kvar vinner. Kartan i Blackout är betydligt större än den vi har sett i Call of Duty-spelen tidigare men den är i ärlighetens namn inte speciellt stor med battle royale-mått mätt.

Istället rör det sig om en ganska kompakt bana med många intresse-punkter och redan i betan upplevde jag att tempot, intensiteten och mängden action ligger betydligt närmre Fortnite än Playerunknown’s Battlegrounds. I det sistnämnda kan man gå långa stunder utan att lägga märke till andra spelare och detta ger en enorm nerv och en konstant osäkerhet. Detta tycker jag inte riktigt infinner sig i Blackout då spelaren sällan är speciellt långt ifrån en fiende och tempot är betydligt högre, likt Fortnite. För den som gillar en mer komprimerad och actiontät upplevelse kommer Blackout definitivt passa som handen in handsken. Personligen är jag inte imponerad och även om jag inte tycker illa om Blackout är det heller inget jag älskar. Personligen föredrar jag osäkerheten och nerven i Playerunknown’s Battlegrounds snarare än en actionfylld skjutfest i stil med Fortnite.

Istället hittar jag mitt absoluta lystmäte i det vanliga onlineläget. Jag brukar alltid spendera all min i tid i Call of Dutys team deathmatch-läge och här är det riktigt väl utfört. Precis som i Black Ops 3 är även fyran baserad på olika karaktärer med olika färdigheter och förutsättningar. Under spelets gång laddar man sin karaktärs specialförmåga och det kan handla om att spelaren kan kasta kluster-granater, skicka ut en sensor som avslöjar fiendens position på en viss plats eller liknande. Spelar man bra nog får man tillgång till karaktärens ultimata förmåga och det är oftast en förmåga som är knuten till karaktärens vanliga specialförmåga. Även om min favorit-karaktär från Black Ops 3, Outrider, inte finns med så kan jag inte påstå att jag saknar något bland utbudet som finns.

De olika karaktärerna, vapnen, banorna och specialförmågorna är sällsynt välbalanserade och jag känner aldrig att det finns något som är såpass obalanserat att det förstör spelet utan snarare tvärtom. Det är helt enkelt ett ovanligt välgjort flerspelarläge och det bästa sedan Black Ops 3, kanske till och med det bästa flerspelarläget hittills i Call of Dutys historia. Ska man vara helt ärlig finns det ett läge med vissa narrativa element som känns hämtade ur ett skrotat kampanjläge. Ska man erkänna är det dock inte jättemycket att hänga i granen och det känns som att det är mer en ihopkrafsad nödlösning än något väl uttänkt.

Zombie-läget är som zombie-läget är mest, tycker man att det är kul har man ännu mer av den varan att hämta här. Jag ska erkänna att jag aldrig riktigt har kommit in i zombies-läget då jag anser att det är ett absolut krav att ha en samspelt grupp att spela med och det kan jag inte påstå att jag har. Att spela ensam med slumpmässiga spelare är för mig en ointressant upplevelse. Med det sagt är det inget fel på zombie-läget egentligen, men jag har inte rätt förutsättningar för att åtnjuta på det sättet som det är tänkt.

I slutändan är Call of Duty: Black Ops 4 på många sätt ett briljant online-spel som erbjuder lite av varje. Blackout är en stark nyhet och även om spelläget kanske inte riktigt faller mig i smaken går det ändå inte att förbise att det har blivit en hejdundrande succé. För min del är det ändå det klassiska flerspelarläget som verkligen briljerar. Det är här jag vill tillbringa all min tid och även om jag verkligen gillade att spela Black Ops 3 online så tror jag faktiskt att det här slår högre. Jag ska erkänna att det känns förargligt att vi inte får någon kampanj i år och jag hoppas att detta inte är en trend. Personligen hade jag hellre haft en kampanj istället för Blackout eller zombie-läget, men samtidigt är jag en av få gamla griniga surkartar som tycker så. Men oavsett vad du vill panga på i Black Ops 4 så kommer du antagligen att bli nöjd då detta är ett paket utöver det vanliga och det bästa Call of Duty-spelet på väldigt länge.

Skriv en kommentar