Jag har funderat på att skriva den här texten ett tag, och till och med inlett den några gånger. Men jag har tvekat och avbrutit, delvis för att jag inte vetat exakt hur jag velat formulera mig, och delvis för att jag vill vara lite försiktig så att jag inte jag inte missförstås och kritiken jag vill framföra tas emot fel. Men nu är det så dags.
Låt oss prata om etik inom speljournalistik.
Jag har skrivit om spel i, mer eller mindre, hela mitt vuxna liv. Från 19 års ålder har jag på ett...
Varje år när riket sätter sig ner för att diskutera vilket spel som var det bästa förra året så uppstår samma diskussion: den om objektivitetens vara eller icke vara. Varje år både erkänner vi att objektivitet är omöjligt i en subjektiv bedömning och att det därför är fel att ens nämna det, samtidigt som vi upprepade gånger refererar till spels objektiva kvaliteter. Det är en förvirrad dualitet som uppstår där vi försöker framhålla något som både relevant, och icke existerande i samma andetag. Så, för att försöka få lite klarhet i det hela så tar jag en liten paus från min paus och benar i ämnet.
