I en intervju med Radio Speltorsk för något år sedan berättade jag om hur fotbollsspelen höll på att rinna ifrån mig. Att jag helt enkelt var för dålig på sporten fotboll för att kunna prestera bra i spelen. Det är en sanning med modifikation, för även om spelens djup blivit alltjämt större så verkar det vara fler än jag som har haft problem med att försvara sig på rätt sätt. Och som bekant så är det en ganska väsentlig del i sporten fotboll. Att bevaka sina positioner, ligga på rätt sida om motståndaren och hålla ihop laget är betydligt viktigare aspekter än att dribbla och skjuta bra, i alla fall för mig. Jag vinner ju hellre en match med 1-0 än 5-4.

Jag har av en ren slump haft en s.k. “media lockout” på FIFA 12. Har inte sett någon trailer och inte läst några tidiga intryck så när spelet ramlade in så visste jag inte alls vad jag kunde förvänta mig. Det visar sig efter ett tag att stora delar av spelmotorn är modifierad i denna årgång, och att man sedan sist har lagt en stor vikt vid just försvars-spelet. “- Intressant!”, tänker jag och börjar spela. Machester United möter rivalen Manchester City i första matchen. 5-4.

Men resultatet berättar inte hela matchbilden, för även om jag min vana trogen lägger alldeles för mycket energi framåt och försvarar mig alldeles för lite så känner jag ändå en enorm skillnad i mitt försvarsspel. Jag har bara inte lärt mig mekaniken riktigt ännu. Jag kör en returmatch direkt och vinner även nu, denna gång med 4-2. Ett likartat resultat kan tyckas men det ska då påpekas att jag nu lyckas med bedriften att backa ner och bevaka resultatet, efter Rooneys 4-2 mål tidigt i andra halvleken. Något som man enligt mig måste kunna göra i ett fotbollsspel, men som jag i tidigare versioner har haft enorma problem med.

Sedan dess har en rad olika säsonger och spellägen inletts och alla skvallrar om samma sak; FIFA 12 har en ny och fräsch spelmekanik som verkligen tilltalar mig. Under min tränarkarriär är mitt Manchester United det lag som släppt in minst mål av alla. För mig är det stort, eftersom oförmågan att hålla tätt bakåt varit den absolut största delen av klagomuren tidigare. När jag nu vet att jag faktiskt kan försvara mig och på ett effektivt sätt bryta ner mina motståndares attacker så behöver jag inte heller satsa allt offensivt. Jag har börjat lita på mitt lag igen.

Det här är inte på något sätt en recension av spelet. Jag har spelat alldeles för lite av spelet för att kunna göra en rättvis bedömning. Men mina intryck, mina initiala känslor rörande FIFA 12 är genomgående positiva. För när försvarsspelet väl sitter, när ditt lag funderar som en enhet, får du också spelrummet för din artistiska ådra. Det är då en snygg överstegs-fint eller ett perfekt inlägg faktiskt kan bli ren och skär (fotbolls)konst.