Krönika

Här kommer Arvetegs

Den 1 mars i år lanserade vi en avdelning här på Svampriket, som fick namnet Junior. Nu i efterhand kan jag ärligt säga att den vision jag hade med Junior inte riktigt har uppfyllts. Men nu ska det bli ändring på det!

”Det största problemet för mig och Samson har varit att hålla Junior levande”
Det största problemet för mig och Samson har varit att hålla Junior levande. När jag tänker på att det endast har publicerats åtta inlägg på Junior sedan starten så är det nästan att jag skäms. Tyvärr är det så att Samsons och mitt “arbete” med Svampriket Senior tar upp nästan all vår tid och som ni säkert förstår har det arbetet en större prioritet. En resa till E3 väger lite tyngre än att sitta hemma och försöka lära spelande föräldrar lite bra tips.

Men nu blåser det nya vindar. Jag har nämligen rekryterat, inte bara en, utan två medarbetare till Junior. Jag är övertygad om att med deras kunnande och brinnande spelintresse kommer Junior bli till vision jag fortfarande har i mitt huvud.

Nu är det dags för mig att sluta svamla och helt enkelt låta Juniors två nya medarbetare att presentera sig för er:

Hallå alla läsare på Svampriket Junior!
Jag heter Elin Warnecke Arveteg och är mamma till 4 vilda gamers. Själv har jag varit en nörd i allmänhet sen jag var liten, med spel som största passion. Jag spelar det mesta jag kommer över, men gillar främst rollspel, skräckspel, äventyrsspel och bloddrypande FPS. Dessutom har jag en enorm kärlek för Legospelen!

En av mina drömmar har länge varit att utbilda föräldrar i vad det är för spel de låter sina barn spela och när Ludde frågade oss om vi ville bli en del av Svampriket och skriva för Juniorsidan kändes det helt fantastiskt! Jag tvivlar på att jag kan fylla Ludde skor (jag har bara 39or! ^^) men jag hoppas att jag kan tillföra något med min erfarenhet som spelande mamma och mamma till spelande barn. Vilka spel som är bra till barn, vad man kan säga när barnen frågar efter nyaste GTA, eller helt enkelt genom att ge omdömen/recensera de nyaste barnspelen utifrån ett föräldraperspektiv.

Hej alla svampfantaster, stora som små. Mitt namn är Robert, och jag är ny här på svamprikets junioravdelning. Jag är en förälder likt många andra, bara att jag är djupt inrotad in spelets underbara värld. Tidigare så har jag och min fru spridit visdom genom en egen blogg, men efter att vi blivit uppraggade av självaste Ludde Lundblad så har vi packat våra virtuella väskor och förflyttat oss hit.

Både jag och min fru har alltid brunnit för att föra fram information till missledda föräldrar som tror att spel bara är för barn. Nej, vi vill med vårat arbete visa på möjligheterna inom spel, och vad man bör tänka på när man har barn som spelar tv-spel. Dessutom så för vi mer än gärna fram våra egna erfarenheter kring hur det är att vara spelande föräldrar, och varför spelande i sig är så perfekt som hobby när man har barn.

Så, efter att Ludde och Samson totalmisslyckats med Junior så är vi alltså här för att rädda båten från att sjunka, självutnämnda experter som vi är. Räkna med många intressanta krönikor, spelrecensioner och speltips.

Med Elin och Robert ombord önskar vi här på Svampriket Junior alla spelande föräldrar en underbar spelhöst tillsammans med era barn. Vi ska göra allt för att den ska bli så bra som möjligt.

Det är kul med TV-spel och livet ska vara roligt!

Kommentarer

  1. Frances skriver:

    Härligt! Ni är båda riktigt bra bloggare så jag har skyhöga förväntningar (känn inte pressen) och går igenom en obligatoriskt HYPE och pepp-stund just nu.

    Tar ni beställningsjobb? Skriv lite om inskoling av barn för att lära dem använda kontroller till konsol.

    KRAM!
    /Frances

  2. Elin skriver:

    Haha Frances, nu känns ju pressen skyhög istället. 😉
    Apropå beställningsjobb är det bara att ge tips. Allt tas i beaktande. 🙂 Vad det gäller handkontrollsinlärning har jag bara ett råd. Skaffa PS3 istället. 😛 Minstingen här hemma brukar ofta sno handkontrollen och starta våra pausade spel. 🙂 Skämt åsido så är det svårt att lära barn hur man håller. Det brukar komma av sig självt, när barnet är redo. Det man kan göra är att uppmuntra spelandet och låta det ta den tid det tar. 🙂

Skriv en kommentar