Recension

Killer Is Dead (360)

Nu ska du få läsa en recension av ett spel, närmare bestämt ett TVspel. Detta Tvspel är inte riktigt som andra Tvspel. Det är annorlunda, både till utseende och utförande. Vid en första anblick skulle en vilja beskriva det som knasigt och knäppt, men synar man det i sömmarna ser en att Tvspelet är både vackert och charmerande.

TVspelet heter Killer Is Dead och är ett tredjepersonsactionäventyr, signerat Suda 51. Du axlar rollen som Mondo Zappa. Mondo arbetar som avrättare och han reser jorden runt för att ha ihjäl skumt folk som på det eller andra sättet förtjänar att avrättas. Detta gör han med hjälp av sin katana, sin blodskjutande kanonarm och sin personliga assistent Mika Takekawa.

På nåt vis skulle det kännas fel om kontrollen kändes rätt
Om du är bekant med tidigare spel från Suda 51 och Grasshopper Manafacture vet du vad du har att vänta dig. Har du aldrig tidigare kommit i kontakt med spel från denna studio kan du vara beredd på en liten chock. Som vanligt är kontrollen och kameran inte din bästa vän (här är väl No More Heroes, undantaget som bekräftar regeln) och många stunder känner jag mig helt vilsen och fattar inte vad det är som händer på skärmen. Precis som det ska vara, när en spelar ett spel som Suda har varit inblandad i. På nåt vis skulle det kännas fel om kontrollen kändes rätt. Det är helt enkelt charmigt frustrerande att spela Killer Is Dead. Även fast kontrollen är “trasig” har jag upplevt några av de mer underhållande bossfighterna i år, tillsammans med Mondo. Vad sägs om att få jaga en samuraj som rider på en tiger, medan du själv blir skjutsad på en motorcykel eller att få slåss mot ett argsint lokomotiv, av brittiks härkomst? Jag tror att ordet du söker är episkt!

Till en början upplevde jag det som om att någon hade kräkts på min TVskärm
När det kommer till det grafiska tog det ett tag för mig att vänja mig. Till en början upplevde jag det som om att någon hade kräkts på min TVskärm, men efter en timme blev jag förälskad i hur det ser ut. På samma sätt som att jag älskade hur Braid eller för den delen Limbo stack ut rent visuellt, uppskattar jag vad Killer Is Dead serverar mina ögon.

En annan sak som jag uppskattade med spelet var den lite mer vuxna och allvarliga tonen berättelsen bjuder på. Visst är det fortfarande pubertalt till och från och jag fnissade till mer än bara en gång. Men under det pubertala finns det en rätt så mörk historia som jag fann väldigt intressant.

Killer Is Dead är definitivt inte ett spel för alla. Jag säger inte att du är en sämre människa än mig om du har svårt att se storheten i detta spel. En av anledningarna till att jag uppskattar spel signerade Suda 51 beror på att jag nu för tiden konsumerar sådana enorma mängder mer spel, än vad jag gjorde för fem år sedan. På grund av det ger spel som No More Heroes, Shadows Of The Damnded, Lollipop Chainsaw och Killer Is Dead mig en annorlunda spelupplevelse och istället för att bli arg och frustrerad, blir jag glad. För som sagt, i hur många andra spel får du slåss mot ett argsint lokomotiv, av brittisk härkomst?

Skriv en kommentar