Krönika

Årets viktigaste DLC

Irrational Games laddade ganska nyligen upp en första titt på Bioshock Infinites första DLC – Burial at Sea. Vi får bara se fem minuter, men det är fem minuter där strålkastarljuset endast fokuserar på handling, dialog, och Rapture. Här finns inga eldstrider, ingen jakt, ingen action. Det har sagts att spelet till stor del kommer vara fritt från eldstrider, och visst är de många och långa eldstriderna något som är ett av inslagen som kritiserades i Bioshock Infinite. Jag själv upplevde eldstriderna som spelets absolut sämsta och besvärligaste inslag, men när jag tänkte närmare på det insåg jag att det till stor del handlar mer om eldstridernas frekvens än faktiska kvalitet. Hade de inte varit så många och så utdragna skulle jag nog se på dem helt annorlunda.

Att de första timmarna inte innehåller något skjutande kommer säkerligen uppröra en del spelare
Jag misstänker att Ken Levine fått mer fria tyglar med Burial at Sea eftersom det till stor del verkar ha finansierats med hjälp av förhandsbokningarna som lades för längesen. Det är med andra ord inte fullt lika stor press från utgivaren på att det ska sälja så och så mycket, eftersom man redan fått en stor del av konsumenternas pengar. Men det är bara en gissning från min sida, kanske är det bara så att 2K Games helt enkelt litar på att Ken Levine gör något framgångsrikt och inte tänker prompta honom att slänga in massor av lättpromotad action. Det här tro jag kommer göra Burial at Sea till en polariserande spelupplevelse, och redan nu hörs ett fåtal skeptiska röster tala om ”brist på gameplay”, vilket verkar vara kod för ”brist på action”.

Att de första timmarna inte innehåller något skjutande kommer säkerligen uppröra en del spelare. Speciellt om de förväntar sig mer av Bioshock Infinite, vilket jag inte kan klandra dem för om de gör. Å andra sidan tror jag fler och fler börjar tröttna på att i stort sett varenda AAA-titel med drivande narrativ hela tiden har gameplay där fokus läggs på att spelaren ska skjuta zombies, rymdvarelser, monster, nazister, poliser, skurkar, terrorister och generiska badguys en så där 75% av tiden. Jag tror många av oss som vuxit upp med spel är redo för att låta spel växa upp med oss. Kanske blir Burial at Sea en god indiktator för vare sig det är sant eller inte. Kanske skjuts det ner, men kanske startar det något nytt.

Kommentarer

  1. Michel skriver:

    “Jag tror många av oss som vuxit upp med spel är redo för att låta spel växa upp med oss.” Detta är enligt min mening det bästa någon sagt om spel på mycket länge! Jag hoppas du får rätt. 🙂

  2. NuYu skriver:

    Jag är så otroligt, otroligt trött på allt stridande. Hoppas verkligen att DLCn kan visa de kritiska att det här med mindre skjuta-skjuta inte är helt fel väg att gå, även om jag tycker att de flesta ju borde vara övertygade om att det finns så mycket mer att göra med FPS-formen än vad AAA-titlarna vågar.

  3. Momiji skriver:

    Jag hade inget emot eldstriderna i spelet, förutom den värdelösa slutstriden som var hemsk (den borde ha haft “faser” så att man slapp börja om från början varenda förbenade gång man dog). Däremot har jag inget emot att få slippa strider åtminstone tillfälligt i DLC:et. Jag växte ju upp på äventyrsspel, jag. 😉

  4. I am John Fooooooo skriver:

    Ser oerhört mycket fram emot detta DLC! Håller med dig om allt du säger här, Tommy, och jag hoppas verkligen att Irrational Games vågar löpa linan ut med detta. Visst kan det finnas action i det, men det får inte komma i vägen för storyn, vilket jag tycker kontentan stannade vid med Infinite.

Skriv en kommentar