Det kan inte ha undgĂ„tt nĂ„gon att jag tillsammans med min vĂ€n och kollega, Tommy HĂ„kansson, Àr Nintendos största fanboys hĂ€r pĂ„ Svampriket. Förmodligen Ă€r vi tvĂ„ av de största Nintendo-Ă€lskarna i vĂ„rt avlĂ„nga land. Detta Ă€r nĂ„got jag Ă€r stolt över att vara, Ă€ven fastĂ€n det oftast inte anses vara det ”rĂ€tta” och ”coola” att hylla Nintendo och dess spel. Det hĂ€r att Nintendo i mĂ„ngt och mycket  Àr mainstream och Ă€r till för softcore-spelare, det vill sĂ€ga inte för ”riktiga gamers” (ni vet sĂ„na som spelar Call Of Duty online och skriker faggot i sina headset), har jag alltid givit blanka fan i. Nintendo för mig handlar om ren och skĂ€r spelglĂ€dje. Visst, jag har aldrig upplevt samma starka kĂ€nslor som jag gjort nĂ€r jag spelat ett Bioshock, ett Braid eller ett The Last Of Us som nĂ€r jag har spelat ett Nintendo-spel, Fast dessa starka kĂ€nslor kan jag Ă€ven fĂ„ av att se pĂ„ en film eller lyssna pĂ„ en skiva. Saken Ă€r att det ett Nintendo-spel kan ge mig kan jag inte fĂ„ av nĂ„got annat media.
Som i alla förhÄllanden har Àven jag och Nintendo haft vÄra svackor. Om ska jag vara helt Àrlig har det oftast varit pÄ grund av mig. FrÄn NES fram till N64 var vÄrt förhÄllande en dans pÄ rosor. Jag kommer aldrig glömma första gÄngen jag lyckades hoppa Ànda upp till toppen av isberget och grabbade tag i kondoren, eller nÀr jag besegrade Ganon i A Link To The Past för första gÄngen. Jag kommer heller aldrig kunna glömma alla de sena sommarnÀtterna som spenderades med Mario Kart 64 och Goldeneye tillsammans med Perra, Stoffe, Werner, Fimpen och Robin.
Men sen hĂ€nde nĂ„got. Min kĂ€rlek svalnade. Plikttroget införskaffade jag en Gamcube, nĂ€r den slĂ€pptes. Double Dash, Windwaker och nĂ„gra Resident Evil-spel var i stort sett det enda som jag spelade pĂ„ den. Mitt Ă€lskade Nintendo kunde inte lĂ€ngre tillfredsstĂ€lla de behov jag hade. Jag trodde dĂ€r och dĂ„ att det för alltid skulle vara slut mellan oss. Att vi hade vuxit ifrĂ„n varandra. IstĂ€llet sökte jag lyckan hos Playstation 2 och Xbox, men ingen av dem kĂ€ndes rĂ€tt. BĂ„da tvĂ„ sĂ„g bra mycket bĂ€ttre ut Ă€n vad Nintendo hade gjort, men som vi alla vet Ă€r det insidan som rĂ€knas och varken Sony eller Microsoft kunde erbjuda samma kĂ€rleksfulla vĂ€rme som Nintendo. Jag insĂ„g att jag aldrig skulle hitta nĂ„gon som Nintendo igen. Jag beslöt mig för att bli forever alone och lade TV-spelandet pĂ„ hyllan. Ăven fast Sony och sedan Microsoft en tid senare pockade pĂ„ min uppmĂ€rksamhet med sina nya modeller sĂ„ kĂ€nde jag inget som helst intresse. Jag var fĂ€rdig med TV-spel. Det var i varje fall vad jag trodde.
För sen en dag stod Nintendo dĂ€r igen. Alldeles vit och fin. Nu med en helt ny kontrollmetod. Vi fick en nystart och jag började spela TV-spel igen. VĂ„r nystart, som var fantastisk pĂ„ alla möjliga sĂ€tt, gjorde dock sĂ„ att jag fick mersmak. Jag ville ha mer av det goda. Jag skaffade mig en Ă€lskarinna i form av en Xbox 360. Till en början Ă€gnade jag i stort sett lika mycket tid Ă„t bĂ„da konsolerna, men allt eftersom tiden gick började jag mer och mer försaka Nintendo. Till slut var mitt 360 mitt förstahandsval nĂ€r det kom till att spela. Ăn en gĂ„ng hade jag vĂ€nt mitt Ă€lskade Nintendo ryggen.
à ren gick och jag och mitt 360 levde relativt lyckliga ihop. Men sÄ en dag gjorde Nintendo mig Äterigen intresserade, dÄ det visade sig att de var pÄ gÄng med en helt ny maskin. Den maskinen har jag nu levt ihop med i snart ett Är. Till en början var det vÀldigt svÄrt för den att fÄ min uppmÀrksamhet, men pÄ senare tid har jag börjat titta pÄ den med helt nya ögon. Faktum Àr att vi Àr lyckligare Àn nÄgonsin nu, jag och mitt Nintendo. Den har gÄtt frÄn klarhet till klarhet. Till en början var jag osÀker pÄ vad den ville ha utav mig och vad den kunde erbjuda. Nu Àr jag helt sÀker pÄ vad den vill och jag vet vad jag vill ha tillbaka. Nintendo ska Äterigen ge mig ren och skÀr spelglÀdje och jag vet till 100% att de kommer lyckas. Som jag ser det sÄ Àr det Nintendo som idag har det bÀsta spelbiblioteket nÀr det handlar om den nya generationen. De upplevelser som Sony och Microsoft har att erbjuda nu till en början med sina nya maskiner kan inte mÀta sig med de upplevelser Nintendo har i sitt bibliotek. Jag trodde aldrig att jag skulle kÀnna sÄ hÀr igen. Jag trodde i min enfald att Nintendo skulle för alltid vara en ungdomskÀrlek för mig. IstÀllet har det visat sig att vi förmodligen kommer vara med varandra för alltid.
Another dayÂ
Without your smileÂ
Another day just passes byÂ
But now I knowÂ
How much it meansÂ
For you to stayÂ
Right here with meÂ
 The time we spent apart will make our love grow strongerÂ
But it hurt so bad I can’t take it any longerÂ
I wanna grow old with you
JĂ€klar vad vackert! Nintendo <3
Kan inte annat Àn hÄlla med. Jag har gÄtt ungefÀr samma vÀg sjÀlv, vid Gamecube var det nÄgot som fick mig att mer gÄ Ät Xbox-hÄllet och Wii struntade jag helt i. Men i Är har jg sakta men sÀkert fallit tillbaka i Nintendo-kÀrleken.
Det kanske blir sÄ nÀr man spenderat nÄgra hundra timmar med att skapa en dokumentÀr om NES. 3DS inhandlades i slutet av 2012, 20313 började med köp av Wii och nu avbokade jag allt vad Xbox One och PS4 heter för att Mario har kattdrÀkt och köpte en Wii U. Och jag Àr mest glad just nu och invÀntar allt godis.
De Àr mÀrkliga de dÀr Japanerna pÄ Nintendo men de gör nÄgra av de bÀsta spelen jag spelat och det Àlskar jag dem för.
Jag Ă€r vĂ€l ocksĂ„ lite av en ”Nintendo-fanboy”. Inte för att jag tycker de andra Ă€r dĂ„liga, men för att jag vet att Nintendo ger mig precis det jag vill ha.
MÄnga tycker att utgivningstakten pÄ Nintendos spel Àr alldeles för lÄngsam,men jag tycker den Àr perfekt. Jag kanske inte lÀgger lika mycket tid pÄ spel som mÄnga andra spelare, sÄ deras utgivningstakt passar mig jÀttebra. Jag blir aldrig riktigt less pÄ spelen, fÄr tid att göra annat, och spela lite retrospel och indie dÄ och dÄ.
Det Àr som om du beskrev mig och min tv-spelshistoria.
FörstĂ„r dig fullt ut! đ
Gillar Wii U, men det var frÄn början för dÄligt med spel (vida kÀnt), men nu nÀr Nintendo sparkar ut megatitel efter megatitel med samma gamla toppnivÄ pÄ kvalité kommer jag och Wii U dansa pÄ bra under nÀsta Är ocksÄ!
Nintendo = <3
Jag kan inte annat Ă€n att hĂ„lla med dig Ludde. Nintendo har alltid haft en speciell plats i mitt hjĂ€rta men nĂ„gonstans pĂ„ vĂ€gen rann allt ut i sanden. Via PC, Playstation och XBOX360 har jag Ă„terigen, tack vare att jag fĂ„tt 2 smĂ„ barn, letat mig i Nintendos vĂ€rld via Wii dĂ€r min gamla kĂ€rlek Ă„terigen uppvĂ€ckts av Super Mario Galaxy 1 och 2, Twilight Princess, Skyward Sword, Mario Kart, Punch Out…you name it. Ăr just nu, som sĂ€kert mĂ„nga andra, i valet och kvalet kring XBONE eller PS4 men det kanske Ă€r just mot WiiU man ska blicka istĂ€llet.
Ja, vad ska man sĂ€ga. VĂ€ldigt fin liten anekdot med fantasifull leverans. đ
DĂ€remot sĂ„ hĂ„ller jag knappast med om perspektivet. Jag undrar vart det inte Ă€r ”gamer” att rosa Nintendo? Jag har jobbat ett tag i branschen och Ă€r bombsĂ€ker pĂ„ att majoriteten av vĂ„rt avlĂ„nga lands gamers hĂ„ller Nintendo hĂ„rt bakom ryggen, dĂ€remot ser man pĂ„ COD, FIFA och BF -spelarna som ”casual-publiken” (för det Ă€r ju dĂ€r de Ă€r, om man ser till marknaden).
Vem vet, kanske Ă€r ni inte sĂ„ ensamma som ni tror..? đ
Sen Àr ju din text, enligt mig, ingenting annat Àn en förklaring till hur trÄngsynta Nintendo faktiskt Àr. Det du har framstÀllt som ett svajjigt förhÄllande Àr ju i sjÀlva verket ett bevis pÄ att Nintendo Àr för stolta för att ge med sig och slÀppa sina IP:n till andra hÄrdvaruutgivare (vilket jag tror hade varit mycket mer lönsamt för dem i lÄnga loppet).
Nintendo pÄminner mig om en gammal platschef jag minns.
Han hade ansvar över ett helt team av arbetare som skulle fungera som en maskin som fick företaget att dra in pengar pÄ daglig basis.
Han gjorde i princip ingenting, utan fick hög lön och mÄdde bra medan arbetarna jobbade pÄ sjÀlva. Tills saker och ting började balla ur. Folk tappade fokus, började klaga och blev sjuka.
Ledningen sĂ„g detta plötsligt som en ”kris” i företaget ochbad platschefen att titta pĂ„ utmaningen.
En kort period senare hade platschefen börjat göra sitt jobb precis som han alltid egentligen skulle ha gjort – vilket hade lett till att alla pĂ„ företaget hade kommit upp i vanlig standard igen. Fokus var pĂ„ topp, mĂ€nniskor kom i tid och lönsamheten stegrade.
Platschefen? Han fick sjÀlvklart stora applÄder frÄn ledningen för hans fantastiska lyft och hans vÀrde steg i takt med hans mÄnadslön och bonusar.
Men vad hÀnde egentligen?
Jo Platschefen var ju i första hand orsaken till att företaget gick Ă„t helvete nĂ€r han inte skötte sitt jobb. Sen att han var den som gjorde precis det han var anstĂ€lld att göra – sitt jobb – var ju faktistk allt som behövdes för att resten av personalen skulle komma i balans igen.
Platschefen Àr Nintendo. Företaget Àr Nintendos kunder.
NĂ€r Nintendo slĂ€pper ett Mario eller ett Zelda -spel sĂ„ hyllas dom. Trots att det Ă€r de sjĂ€lva som i första taget inte gjort nĂ„got för att hjĂ€lpa ”företaget” pĂ„ fötter igen sedan förra slĂ€ppet (för tre-fyra Ă„r sedan).
Jag Àr absolut tagen av hypen kring Super Mario 3D World och Zelda A Link Between Worlds. Men jag vÀljer att titta nÀrmare problemet Àn att svÀlja deras stenÄldriga strategier en generation till.
Din text gav mig en mysfaktor som jag önskar att jag helt enketl bara kunde dela, men det Àr helt omöjligt för en kille som fortfarande har sitt livs bÀsta spel-minne frÄn första gÄngen jag klarade Zelda: Ocarina of Time pÄ 64:an.
HĂ„ll hoppet upp hörni, det var inte meningen att förstöra ert perspektiv, men ni bryr vĂ€l er förmodligen Ă€ndĂ„ inte. đ
Ahh, nintendo alltsÄ. Finns det nÄgot annat spelföretag som offentligt anser ha en vÀrdelös konsol och som precis innqn julhandel slÀpper goty-kandidater likt en atombomb? NÀ, trodde vÀl inte det.
Nintendo! Ren och skĂ€r spelglĂ€dje utan tillsatser. đ
VĂ€lskriven text! Jag blev nog som mest besviken pĂ„ Nintendo pĂ„ N64-tiden, pĂ„ grund av den dassiga grafiken och storspelen som svek och inte alls var lika roliga att spela som pĂ„ SNES-tiden. Men GC, Wii och nu Wii U har verkligen fĂ„tt mig tillbaka pĂ„ Nintendoflaket igen. Nya Zelda till 3DS Ă€r ju helmysigt. đ
Om Nintendo skulle börja göra spel till andra konsoler skulle deras magi försvinna totalt. Titta bara pÄ Sega, som gjorde flera av sina bÀsta spel under Dreamcast-tiden. Nintendo Àr hÄrdvara och mjukvara i ett, och det Àr deras framgÄngsrecept.