Krönika

Jag bryr mig inte om Wii U

Nintendo redovisar sitt tredje raka år av förlust, och Wii U-försäljningen sjunker till rekordlåga nivåer. Internets alla forum fylls av Nintendoismens apologeter och cyniska kritiker, som alla plötsligt är hobbyspecialister och vet – till skillnad från Nintendos egna analytiker och strateger – exakt vad motgångarna beror på och hur Nintendo måste agera. Och om det här hade varit under N64- eller Gamecube-eran hade jag förmodligen anslutit mig till dem med min åsikt. Ja, jag deltog till och med i de här diskussionerna när jag kände mig manad att försvara Wii och 3DS mot kritik. Men nu är jag snart 30 år gammal, och vet bättre. Jag frågar mig själv varför jag ska bry mig, och kommer inte på något svar.

Varför ska jag bry mig om hur bra det går för Nintendo?
Det brukade kännas så självklart, att man skulle försvara sin konsol. Och visst, om någon i min direkta närhet säger något jag inte tycker stämmer talar jag ut. Men jag söker inte upp det. Jag bryr mig helt enkelt inte om hur Wii U säljer, och vad folk tycker längre. Den enda försäljningssiffran som är relevant för mig är +1 som jag köpte, och som nu står under min TV. Varför ska jag bry mig om att andra ska köpa den? Hur gynnar det mig? Skulle Mario Kart 8 blivit ett så mycket bättre spel om Nintendo hade sålt 10 miljoner Wii U vid det här laget? Varför ska jag bry mig om hur bra det går för Nintendo? Jag äger inga aktier i det företaget. Och de lär knappast gå i konkurs den här generationen.

Men Tommy, om konsolen säljer mycket kommer det fler bra spel till den från tredjepartsutvecklare! Jo, visst. Titta på alla mängder av fantastiska konsolexklusiva tredjepartstitlar till den framgångsrika Wii. Åh, vänta, de existerar knappt. Tredjepartsutvecklarna kommer inte utveckla till Wii U, oavsett hur bra den säljer. Så fler sålda Wii U är förmodligen inte lika med fler bra spel. Nintendos konsoler är Nintendomaskiner, för Nintendos spel. Och jag ser inte att Nintendo skulle sluta leverera spel till Wii U. Speciellt inte när de måste bära den själva och det sätts press på dem. Och det är därför jag inte kan bry mig om hur mycket Wii U säljer. För oavsett vad, så kommer spelen jag vill spela levereras.

Kommentarer

  1. chris skriver:

    Tommy, anledningen till varför du ska bry dig om hur bra wii U säljer är väldigt enkel. Ju sämre den säljer desto färre spel får du möjlighet att spela på den eftersom intresset bland utvecklare minskar och satsning på en ny konsol blir desto troligare. Wii U är vad Wii borde varit men det försent. Wii U är idag en förlegad konsol.

    • Tommy Håkansson skriver:

      Från inlägget:

      “Men Tommy, om konsolen säljer mycket kommer det fler bra spel till den från tredjepartsutvecklare! Jo, visst. Titta på alla mängder av fantastiska konsolexklusiva tredjepartstitlar till den framgångsrika Wii. Åh, vänta, de existerar knappt. Tredjepartsutvecklarna kommer inte utveckla till Wii U, oavsett hur bra den säljer.”

      • chris skriver:

        Från inlägget:”Men Tommy, om konsolen säljer mycket kommer det fler bra spel till den från tredjepartsutvecklare! Jo, visst. Titta på alla mängder av fantastiska konsolexklusiva tredjepartstitlar till den framgångsrika Wii. Åh, vänta, de existerar knappt. Tredjepartsutvecklarna kommer inte utveckla till Wii U, oavsett hur bra den säljer.” svar: Men Tommy så jävla framgångsrik blev inte Wii… därav bristen på tredjepart-spel precis som du säger. Har du hört uttrycket ”damma av sin wii”? I wonder why? :-p Men du har fel, hade Wii U sålt mer så hade fler utvecjlat spel till den. Varför? Företag kommer alltid vilja tjäna pengar.

        • Ludde Lundblad skriver:

          Wait!? What?! Var inte Wii framgångsrik?!? Vad är det då som krävs för att en maskin ska vara framgångsrik? Är det inte antalet sålda enheter som räknas, eller är det flest tredjepartstitlar som avgör om en maskin blir framgångsrik eller inte?

  2. Lucas skriver:

    Typ exakt så känner jag med. Försvarade Nintendo för jag med, men tröttnade efter ett tag. Det är alldeles för många som verkligen avskyr Nintendo utan någon konkret anledning.

  3. Anders Eklöf skriver:

    Kan störa mig enormt på folk i diskussionsforum på nätet när den här frågan kommer upp. Det kommer bara massa ursäkter. “Det går inte alls dåligt för Nintendo! De säljer si och så mycket! De har Mario och Zelda! Då jäklar drar det igång vettdu! De har sålt helt sjukt mycket tidigare! Gamecube sålde dåligt, det här är inte första gången”.

  4. chris skriver:

    Går det inte dåligt för Nintendo? Är du dum på riktigt? Nintendo har ju uppvisat ofantliga förlustsiffror i sin kvartalsrapport där de t om gått ut och informerat aktieägarna att de inte nått nålet för varken 3ds försäljningen eller wii U och där Wii U varit frultansvärt svårsålt.

    • Tommy Håkansson skriver:

      Snälla tänk på tonen, och fråga inte retoriskt om någon är dum i huvudet på riktigt. Speciellt inte när du verkar göra det utifrån ett påstående som personen inte kommit med.

  5. SpeLinnea skriver:

    Det är lite liknande det där att det inte är “rationellt logiskt” att gå och rösta i politiska val. Den enskilda rösten gör ingen skillnad enligt det “logiska”, likaså gör det ingen skillnad om du inte bryr dig om Wii U eller Nintendo i det här läget, eller om du ens äger den.

    MEN, jag hoppas de spel som kommer och är ska ge dig spelglädje trots allt.

  6. Joel skriver:

    Är det inte lite konstigt att hard core Nintendo fans hela tiden hänvisar till Nintendos egna titlar för att hävda sin konsol? Att Tommy, och Lucas (även om det finns många hatare, så är Nintendo fans snabbare än någon att ropa “Hater” när någon kommer med kritik mot deras kära Nintendo), har blivit så bittra och luttrade att dom säger: “Fuck it! Vi tänker inte ens bemöda oss med att försvara Nintendo längre. Vi kommer få det vi vill ändå.”
    Kan det vara så enkelt att Nintendo och deras fans börjar få slut på argument att försvara sin konsol och sitt varumärke med? Och kommer ni verkligen få det som ni vill?
    Från inlägget:
    “Speciellt inte när de måste bära den själva och det sätts press på dem. Och det är därför jag inte kan bry mig om hur mycket Wii U säljer.”
    Om siffran för antalet potentiella köpare, de som faktiskt äger en Wii U, är låg kommer eventuell vinst på titlar bli mindre. Och vänder inte försäljningssiffrorna finns det en stor chans att du inte kommer få spela spelen du vill spela. Och då kommer du kanske bry dig om att Wii U säljer dåligt. För oavsett vad man hoppas och tror så styr pengar och vinster. Någon som kommer ihåg Dreamcast?
    Vill förtydliga att jag inte är någon Nintendo hatare, tvärtom är Nintedo mig kärt. Jag har alla deras konsoler under tv:n. Däremot är jag inte blind och ser att Nintendo måste göra något om dom vill rädda Wii U.

    • Tommy Håkansson skriver:

      “Kan det vara så enkelt att Nintendo och deras fans börjar få slut på argument att försvara sin konsol och sitt varumärke med?”

      Fast det är ju poängen med hela inlägget:
      Varför ska jag försvara?

      • Joel skriver:

        Så det du försöker säga är att du tappat tron på Wii U och Nintendo? För varför skulle du inte försvara något som du tror på och tycker så mycket om? Tror du att fler eller färre människor kommer köpa Wii U eller Nintendorelaterade produkter om du, och/eller andra, slutar försvara det du/ni tycker är bra och tycker om? Blir det bättre diskussioner om ena sidan bara lägger sig ner?

        • Henrik Häägg skriver:

          Med tanke på hur mycket Tommy förespråkar WiiU här på Svampriket, så anser jag inte att han tappat tron på Nintendo, bara för att han inte försvarar konsolen längre. Och vad finns att försvara egentligen? Att den säljer dåligt? Hur ska man kunna försvara det? Det är ju ren fakta. Fakta är också att det är en bra tvspels-konsol och framförallt en unik tvspelsupplevelse. Det finns egentligen ingen som kan säga det motsatta. Att jämföra den med Xbox och Playstation är i vanlig ordning döfött, då inriktningarna är helt annorlunda. Dom som anser att WiiU är sämst och Xbox är bäst har ju redan bestämt sig. Det finns inget att försvara i en sådan situation. Hen gillar helt enkelt Cod och Halo, och inte Mario.

  7. paq skriver:

    Jag kan ösnka att fler, inklusive mig själv, nöjda Wii U-ägare delade med sig av sina spelupplevelser och den spelglädje Wii U kan ge till sina vänner. Att fler slår ett slag för det positiva med Wii U, de unika spelen och finesserna som skiljer den från konkurrensen, och rekommenderar vänner, släkt och fiender på internet att köpa en. För trots allt så finns det många spelupplevelser att inhämta hos Wii U om man fokuserar lite mer på det positiva…

    …men det känns som att med Wii U, till skillnad från Wii, så håller man spelupplevelserna mer för sig själva. Man delar inte med sig av dem på samma sätt som förut och tror kanske lite att Wii U, den kan sälja sig själv. Men Wii sålde som den gjorde tack vare att spelare visade upp och rekommenderade den för upplevelserna och spelglädjen. Så ni nöjda Wii U-ägare därute som fortfarande ser det positiva och har kul med Wii U, mig själv inkluderad, dela med er och spela mer med vännerna! 🙂

  8. Gabbay skriver:

    Haha underbart kontraproduktivt inlägg! Om Wiiu inte hade varit i den prekära position som konsolen är i just nu skulle du inte känt behovet av att skriva det här inlägget! Konsolen är skit undantag 2 spel klart slut.

    • Tommy Håkansson skriver:

      Kontraproduktivt? Menar du motsägelsefullt? Ja, det såklart. Hade ingen attackerat Wii U skulle jag förmodligen inte upptäcka att jag inte känner något behov av att argumentera för varför jag gillar den.

  9. Aaron skriver:

    Väldigt bekant känsla det här Tommy. Jag brukar känna “så” när jag sitter i en debatt och märker att mina argument inte längre håller. Jag förflyttar inte helt känslan från osäkerhet till “Äsch, då skiter jag i vad andra tycker. Även om jag har fel, så tänker jag tycka som jag vill.”

    Förstå mig rätt, jag tror inte du anser att du förlorat någon form av debatt i ditt försvar av Nintendo, men jag uppfattar ditt inlägg som väldigt uppgivet. Feltolkning?

    Tar jag ett kliv bakåt och försöker titta på vilka Nintendo är idag i det större perspektivet så har jag inte svårt att uppleva att de hamnat i relativt ny dager hos den stora massan entusiaster än tidigare år. För fem år sedan var de genier och familjevänner. Idag är de trångsynta homofober utan en konkret framtidsvision. Då var de räddarna i nöden när det saknades innovativitet i spelen. Idag är det mer uppenbart än någonsin att de aldrig kommer vilja förnya sig. Så uppfattar jag situationen.

    Nintendo kommer förhoppningsvis göra något radikalt när Iwata kliver ner, men fram tills dess tror jag att Nintendo kommer fortsätta förlora pengar.

    Den enda logiska och intressanta diskussionen i min mening när det kommer till Nintendo är inte längre Mario, Zelda eller varför dessa inte finns på andra format. Försvara eller anklaga. Jag anser att det finns ett bra mer spännande ämne i att spekulera i hur Nintendo hade sett ut under t ex en västerländsk ledning. Men det är bara jag.

    Hursomhelst, bra att du tar upp det Tommy. Startar onekligen en relevant tankegång hos oss som vuxit upp med Nintendo, även om vi tittar på utvecklingen från olika håll.

    • Tommy Håkansson skriver:

      Nja, givit upp antyder att jag vill men inte orkar. Jag känner bara inte något behov av att övertala någon om varför jag gillar något de inte gillar. 🙂

  10. Kim "Kimus" Söderström skriver:

    Jag förstår inte varför ens val av konsol måste försvaras.

    Vad jag däremot förstår är att det var innovativa Nintendo som fått tv-spel att bli så stort och populärt som det är idag.
    Utan Nintendo hade det med stor sannolikhet inte funnits något Sony Playstation eller Microsoft XBOX.
    Sega, Sony och Microsoft hakade på efter att Nintendo tagit de stora riskerna och visat vägen.

    Den största skillnaden är att Nintendo under lång tid främst sett barn och ungdomar upp till 16 år som målgruppen för sina spel.

    Sony och Microsoft har sedan start satsat på en bredare och betydligt äldre målgrupp.
    Troligen är det också därför en del så aggressivt tar avstånd från Nintendo. Deras idé om vem som spelar spel är kanske aningen förlegad och provocerande.

    Det största problemet för Nintendo är att väldigt få, av goda skäl, inte vill göra spel till deras stationära konsoler.

    Super Nintendo är och förblir min favorit bland Nintendos konsoler.
    Det var också den sista Nintendo-konsol jag minns med bra och brett spelutbud.
    För i slutänden handlar det inte om vad konsolen heter eller hur mycket den säljer.
    Vi spelar på den konsol som har de spel vi vill spela – oavsett om vi är 10 eller 30+

  11. Kim "Kimus" Söderström skriver:

    “Det största problemet för Nintendo är att väldigt få, av goda skäl, inte vill göra spel till deras stationära konsoler.”

    Jag menade förstås: Det största problemet för Nintendo är att väldigt MÅNGA, av goda skäl, inte vill göra spel till deras stationära konsoler.

    =)

Skriv en kommentar