Recension

Oddworld: Abe’s Oddysee – New ‘n’ Tasty (PS4)

Som jag nämnde i månadsresumén är Oddworld-serien en av de där jag missat under mina år som hängiven pc-spelare. Eller åtminstone alla spel efter det första, som jag faktiskt försökte mig på när det kom. Men jag var för ung och för dum för att orka ge mig på att försöka rädda alla Mudokons från att malas ner till glasspinnar. Tur då att Just Add Water klämt ur sig en vacker remake som är originalet ruskigt trogen.

1997 var Playstation konsolen för alla coola kids
Vad som får mig att gilla Abes resa från slavarbete i köttfabriken till sitt folks räddare och frälsare är – förutom att den som sagt ser ruskigt bra ut och har blivit tajtare på alla sätt och vis – nostalgi. 1997 var Playstation konsolen för alla coola kids. De som var lite äldre och lite mer edgy än Mariofansen. De som lyssnade lite mer på Firestarter än Barbie Girl. De som tyckte att Wipeout var lite coolare än Mario Kart 64.

1997 fyllde jag 13 och ville inget mer än att släppa barndomen och ta steget in i vuxenvärlden. Nu, nästan 30 år gammal, kan jag känna tvärt om. Precis som 1997 passar Abe’s Oddysee som handen i handsken. Abe må vara söt, lite sådär klumpigt rolig, och fnissar när han fiser. Men han flyr också, genom en rad kluriga situationer, från att bli nermald till köttfärs och hjälper sitt folk att stå upp mot glukkonernas förtryck. Barnsligt och vuxet på en och samma gång, inlindat i lagom mycket 90-talsost.

Jag har redan nämnt att New ‘n’ Tasty-versionen av Abe’s Oddysee ser bra ut två gånger, men det tål att nämnas igen. Det kan faktiskt till och med vara något av det snyggaste jag sett göras i Unity-motorn. Det är troget originalet, men målar upp en oerhört mycket livligare och trovärdigare värld, med allt vad hög upplösning och fina ljuseffekter heter.

Något annat som fått sig en tillputsning är kontrollen. Likt de tidigare Prince of Persia-spelen har Abe ett rätt så strikt rörelsemönster. Ett tryck åt vänster och Abe tar ett steg åt vänster. Tryck samtidigt ner hoppknappen och Abe hoppar en bestämd längd. Det är ett rent nöje att lyckas länka samman en avancerad kombination rörelser som får Abe att med nöd och näppe slippa undan lemlästning, explosioner och gevärskulor.

Abes äventyr kan vara frustrerande svårt på sina ställen
Abe’s Oddysee är en studie i trial and error. Minsta felsteg och du är rökt. Tryck på fel knapp en endaste gång och du riskerar livet på Abes mudokon-kompisar. Därför har Just Add Water varit snälla nog att peta in en quicksave-funktion, så att du kan spara inför varje svår passage och slippa spela om från där spelet senast autosparade. Ett smidigt litet grepp som sparar både tid och utslitet hår. För Abes äventyr kan vara frustrerande svårt på sina ställen. Millimeterprecision och en nästan löjlig tajming och planering krävs för att ta sig igenom spelet och samtidigt rädda alla mudokons. Det går, men det är inte lätt. Under min första genomspelning räddade jag bara pinsamma 30 procent av Abes vänner och möttes inte direkt av ett muntert slut.

Hur frustrerande Abe’s Oddysee än kan vara har spelet det där lilla extra som hela tiden lockar till ett försök till. Kombinationen bländande grafik, charmiga karaktärer och ostig 90-talskänsla kittlar såväl nostalginerven som gameplaytarmen. Har du inte spelat Oddworld-serien tidigare är detta ett ypperligt tillfälle att bekanta dig med världen och dess karaktärer. Men även om du harvat spelen till leda kommer du vilja se hur fint det har blivit 17 år senare. Win-win, så att säga.

Skriv en kommentar