Nej, det här är inte ett inlägg designat att göra Anders Brunlöf — Svamprikets listkonung — skitförbannad. Det här är ett inägg om en typ av lista som jag gör varje år, och som jag sedan inser var näst intill meningslös att göra. Det är en typ av lista som jag förmodligen kommer göra även nästa år, men som jag tänker börja göra mitt bästa att låta bli. Jag talar alltså om “spel jag ser fram emot det kommande året”-listan, som många av oss brukar skriva någon gång i januari varje år. Vi skriver den fulla av förhoppningar inför det nya spelåret som ligger framför oss, för att dela med oss av vår glädje och hoppfullhet. Men vad är poängen, egentligen? Hur ofta ser vår GOTY-lista ur som vår “spel vi ser fram emot”-lista?

Nu har mer än halva 2015 passerat, och även om de flesta stora spelsläpp sker under årets sista kvartal, så känns det som att vi vet så pass mycket att det kanske är dags att återbesöka min lista och se hur trolig den är, samt om jag är lika hypad som jag var i januari.

nummer 10 placerade jag Broken Age: Act 2. Så här i efterhand var det en stor besvikelse som inte alls levde upp till mina förväntningar.
nummer 9 har vi Project STEAM, ett spel som blev en sådan besvikelse i utförandet att jag helt ärligt inte ens tog mig tid att testa det.
nummer 8 finner vi Inside, som vi inte hört något om och som inte ens har en Wikipedia-sida.
nummer 7 finner vi Rime, även det helt utan releasedatum eller väsentlig ny information.
nummer 6 sitter Kirby and the Rainbow Curse, som hittills är årets stora besvikelse då det inte alls lyckades leva upp till DS-spelet Kirby’s Canvas Curse. Alls.
nummer 5 ser vi Jonathan Blows evighetsprojekt The Witness sitta utan releasedatum.
nummer 4 gråter vi över att Persona 5 är bekräftat att inte nå Europa 2015.
nummer 3 placerade jag Star Fox Zero, som inte har något releasedatum.
nummer 2 tyckte jag att Zelda till Wii U skulle sitta, men spelet kommer inte släppas 2015.
Och sist men inte minst har vi Unreal Tournament 4 på plats nummer 1, som jag visserligen har spelat massvis sedan i april, men som fortfarande är i pre-alpha och aldrig i livet kommer få en officiell release 2015.

Så vad kan vi säga om min lista över spel jag ser fram emot 2015? Tre av spelen blev enorma besvikelser som jag inte alls gillade att spela, medan fyra av spelen fortfarande inte har något officiellt releasedatum. Tre av spelen är till och med bekräftade att inte släppas förrän 2016. Så de flesta spelen på listan är antingen besvikelser, eller kanske inte ens släpps i år. Ganska misslyckat, med andra ord.

Och om vi sedan tittar på vad jag faktiskt spelat och älskat hittills i år: Rocket League och Yoshi’s Woolly World — två titlar som inte ens var med på listan! Jag hade inte ens hört talas om Rocket League! Och såna fullkomliga överraskningar blir det nog fler av innan året är slut. Och det är därför som den här typen av lisa är helt meningslös för mig att skriva, för det är oftast oväntade överraskningar som är bland det bästa jag spelat, medan så många titlar blir försenade och uppskjutna till nästa år.

Så kanske är det bäst att bara gå in i året helt blind.
Och bara låta spel som Rocket League träffa mig mitt i magen, oförberedd.
Bäst att sluta försöka förutspå vad jag kommer gilla.