Jag spelar det allra mesta. Men när ett nytt rallyspel landar hos mig är det som att alla mina förvärvade kunskaper om hur tv-spel fungerar sköljs bort. På något konstigt sätt får jag hela tiden börja om på noll och de första trappstegen, innan jag kommit in i spelet i fråga, är alltid jobbiga att kämpa sig uppför. Ni ska veta att jag har suttit i diket vid flertalet gånger, svurit högt och bitit ihop så hårt att käken värkte dagen efter i inledningen av min relation till WRC 5. Det tog ett tag innan jag kom på banan igen och vägen dit kom lite oväntat via ett egenförfattat soundtrack.

Snö och lera. Grus och asfalt. Alla möjliga underlag finns i WRC 5.

WRC-serien har till sin femte del hunnit byta utvecklare. Gamla gänget i Milestone har gått vidare och är i början av nästa år aktuella med Sebastian Loeb Rally Evo. Samtidigt har Codemaster och Dirt-serien valt att fokusera sin nästa del helt på rallysporten och Dirt: Rally och finns just nu via Early Access på steam. Så inom en snar framtid kommer det finnas tre olika spelserier med fokus på rallysporten på marknaden. Men det är WRC 5 med sin nya utvecklare Kylotonn som är först ut.

Det som talar för WRC i det snart konkurrensfyllda klimatet är att allt är officiellt. Med det menar jag att alla rallylopp, bilar och förare finns och kör eller körs på i den verkliga rallysporten. Vill du veta hur vägarna runt om de svenska skogarna är att köra rally i så kan du få en inblick med WRC 5. Detta är, så länge du håller dig på banan ska sägas. För bilfysiken känns realistisk och trogen så länge du håller dig där du ska, men så fort du sladdat av banan (och det kommer du göra) märker du att allt från staket, träd, skyltar och stenar beter sig som stora orubbliga klossar som i vissa fall till och med kan få bilen att studsa bakåt. Och ju mer jag spelar desto fler liknande situationer uppstår, inte bara när jag sladdar av banan och kör cross-country för några sekunder. Inget spelförstörande moment i sig, men det bryter illusionen ordentligt.

Få saker känns så bra som den perfekta kurvtagningen

Rally handlar i grunden om att ta risker. Du ska köra så snabbt som det bara går på vägar som egentligen inte är menade att köra fort på och för att köra fort under en specifik sträcka så måste du också veta hur sträckan kommer se ut runt krönet. Där kommer din kartläsare in i bilden. Och eftersom WRC 5 verkar sikta mot en realistisk upplevelse av rally så har du även i spelet en kartläsare som på ett så kortfattat och tydligt sätt som möjligt försöker förklara vad du som förare förvantäs göra härnäst. Jag förstår syftet med kartläsaren och genomförandet är det egentligen inget fel på. Det blir bara väldigt väldigt monotont och tråkigt att lyssna på efter ett tag. Min kartläsares enformiga uppläsning kombineras dessutom med en ljudbild som lämnar väldigt mycket att önska. Även om varje bil i sig låter annorlunda så är hela det audiovisuella intrycket väldigt platt. Bilarna ser och beter sig lite väl klumpigt och fyrkantigt även på de mest sliriga av underlag och för mig var det påfrestande att spela WRC 5 i det långa loppet.

 Mina öron tröttnade på burkiga billjud och monotona påmaningar och efter en handfull lopp var jag redo att stänga av
Detta var fram till dess att jag kombinerade mitt eget soundtrack till spelet. Ingen musik spelas under loppen och knappt inte i menyerna heller. Och eftersom WRC 5 strävar efter en autentisk rallyupplevelse så förstår jag också varför. Problemet är att det inte riktigt funkar för mig. Jag älskar musik och mina öron tröttnade på burkiga billjud och monotona påmaningar och efter en handfull lopp var jag redo att stänga av. Men det jag istället gjorde var att sätta ihop mitt egna soundtrack i Spotify, inspirerad av bra tidigare racingsoundtracks från bland annat Motorstorm, Dirt 3 och Gran Turismo-serien. Och eftersom Spotify finns till Playstation 4 numera så kunde jag också efter lite justeringar med spelets ljudmixning få den upplevelse som jag önskar. För när jag själv sladdade runt hemma i Hälsingeskogarna med min väldigt otrimmade Volvo 242:a så var det med hög hårdrock genom spräckta högtalare i bakgrunden. Genom Spotify-listan blev min upplevelse med WRC mycket roligare.

Så till slut hade jag roligt med WRC 5. För att köra skitfort är fortfarande skitkul, framförallt med mysig 80-talshårdrock i bakgrunden. Men jag tror det ganska snart kommer erbjudas konkurrens inom genren som kommer bli för tuff för WRC-serien. Under långa stunder är WRC 5 ett medelspel där den räddande faktorn var något som spelet i sig inte kan ta cred för alls. Istället är det jag som vill ta vara på detta avslutande stycke och tipsa om min Racingplaylist på Spotify. Ni är välkomna att lägga till låtar där själva om ni vill, men jag förbehåller mig rätten att ta bort dem om jag inte tycker att de passar. Dra igång musiken, vrid upp volymen till 11 och sladda er fram genom grus, lera och snö och ni kommer ha en angenäm upplevelse med WRC 5. Men konkurrensen kommer snart blir för tuff för serien.