Recension

Hyrule Warriors Legends (3DS)

”Hallå… Vad fult allt är!” Var min första tanke när jag startade Hyrule Warriors Legends. Jag är inte den som brukar påverkas av grafisk underlägsenhet i spel, det är inte hur spel ser ut som är viktigt för mig. Detta gör mitt begynnande citat ännu mer talande, för spelet ser rent ut sagt fruktansvärt fult ut. Karaktärernas konturer ser ut att vara målade med ovässade vaxkritor och bilduppdateringer sackar, bara för att nämna något. Efter en stund dock så upptäckte jag något som lurade bakom den anskrämliga visuella upplevelsen, Hyrule Warriors är faktiskt ganska skoj.

Linkle!!!!

Linkle!

Jag tänker börja med att berätta att jag inte bryr mig något om storyn, sorry, men Jag hänger inte med på vad som händer alls. Historien är så obönhörligt tråkig och frånkopplad från gameplayet att det är svårt att investera i den. Storyn berättas enbart i sekvenser mellan slagfälten, jag försökte under spelets första timmar hänga med i dem, men till ingen nytta. Snart var de massiva striderna med tusentals fiender och allierade det enda som lockade i spelet. Storyn, liksom monsterblodet, rann ut sanden på Hyliasjöns strandkant.

”KÖTTA, KÖTTA, KÖTTA!” skriker jag två timmar in i spelet, att det är fult som stryk är redan bortglömt. Slagfälten ligger för mina fötter och jag löper runt och slaktar fiender som på löpande band. Det måste vara första gången jag dödat över 1000 fiender redan 30 minuter in i ett spel. Här, i dessa meningar finns nästan hela spelets existensberättigande. Köttandet i Hyrule Warriors är spelets hela idé och drivkraft i mitt tycke. Det är kul att döda monster, det är ännu roligare att döda 10.000 monster.

Jag har tyvärr också många aber med spelet, det är repetitiv Hack ‘n’ Slash nästan helt utan strategi, craftingsystemet känns bökigt, överarbetat och näst intill meningslöst när det kommer till kritan. För att inte tala om kameran som skulle haft mycket nytta av en andra styrspak. Jag har spelat på min gamla trogna 3DS XL och för första gången känner jag att det kanske är dags för en New 3DS. Jag vet inte om grafiken och bilduppdateringen förbättras, men fy fabian vad drygt och gammalt det känns att inte kunna kontrollera kameran med en högersticka.

Hyrule warriors tetra!!!

På riktigt, hur kan konturerna på karaktärerna vara så fula?

Spelet är till nästan 100% fanservice, och visst är det roligt att spela som alla favoritkaraktärer från Zeldaserien, men samtidigt så känns det också påklistrat och konstigt. Lite som fanfiction, fast skrivet i en annan genre än originalverken. Det känns inte som att jag faktiskt spelar som Link, Impa eller Zelda, mer som att jag spelar karaktärer som lajvar ett zeldaspel. Det är inte dåligt nödvändigtvis, men det är inte heller helt… rätt.

Detta är mitt första möte med Hyrule Warriors, men av allt jag kan döma och förstå måste detta ändå vara den bästa versionen av spelet. Jag har spelat det i sessioner om en match i taget, men skulle jag spelat i längre partier hade jag nog tröttnat betydligt fortare på enformigheten. Det finns inget som lockar mig att vilja spela originalet på min stationära WiiU, men jag kommer definitivt röja ett slagfält eller två till på någon framtida bussresa.

Kommentarer

  1. Tompacc skriver:

    Tror det var IGN som hade skrivit att spelet var nästan ospelbart på den gamla 3DSen men nya så flöt det riktigt bra.
    Gillade wiiu versionen skarpt men vet inte ännu om det blir ett köp. Spelet känns som gjort för bärbart men frågan är om man orkar börja om med allt igen. ?

  2. ZettoByte skriver:

    Var tveksam till Wii U versionen men köpte den ändå tillslut och älskade det. Kommer inte köpa 3DS versionen dock då jag inte tycker att den här typen av spel passar som bärbart. Synd bara att det verkar som att vi inte kommer få all content som finns på 3DS som dlc.

Skriv en kommentar