Tänk dig en skog. Det är en magisk skog, fylld med hundratals olika monster. Vissa monster är gulliga, andra monster är farliga. Det gemensamma för alla dessa monster är att de har olika styrkor och olika svagheter, beroende på vilken sorts monster de är. Vissa är så kallade gift-monster, andra är eld-monster, listan kan göras lång. Ditt mål, din mening i livet, är att fånga så många du kan av dessa monster. Detta gör du med en magisk boll som du kastar, efter att monstret försvagats genom att låta dem slåss mot någon av dina redan infångade monster. Du kan sedan se till att ditt nyinförskaffade monster blir starkare, genom att låta den i sin tur slåss mot andra.

Låter konceptet bekant? Om inte, så låter det som att du eventuellt bott under en sten under de senaste 20 åren. Hur som helst, så är det grundkonceptet för det senaste i en lång rad av Final Fantasy-spel, med den något lustiga titeln World of Final Fantasy. Berättelsen tar avstamp när det dynamiska tvillingparet Lann och Reynn stöter på en mystisk cafébesökare, som berättar att de har förmågan att fånga in och samla på så kallade “Mirages”,  monster som finns i den parallella världen Grymoire. De måste åka dit och fånga så många monster som möjligt för att återfå sina förlorade minnen.

woff3

På vägen dras de även in de diverse äventyr som Grymoire har att erbjuda, med det ständigt överhängande hotet från Bahamut-armén. I spelet sker även en kontinuerlig blinkning till tidigare Final Fantasy-spel,  när det kommer till karaktärer och monster så väl som platser. Så om vi bortser från diverse ironiska likheter till monster du kan bära i din ficka, är spelet en mysig nostalgitripp.

Men trots att det å ena sidan finns en hel del nostalgiflukt från tidigare spel,  har Square Enix å andra sidan paradoxalt nog valt att fokusera på en yngre publik denna gång. Och det märks. Allt är väldigt gulligt, med extra kawaii och socker på toppen. Det är sprakande med mjuka färger, gulliga chibis (som kallas för “lilikins”) och söta älvor. Även musiken är snällare än förut och spelet präglas av en genomgående nuttighet, så även i den harmlösa historien. Lyckligtvis kan även en spelare som passerat målgruppens ålder uppskatta det ändå, mycket tack vare den roliga dialogen mellan Lann, Reynn och Grymoires alla karaktärer.

woff1

Sammantaget så är World of Final Fantasy ett spel med hjärtat på rätt ställe, men som tyvärr vill alldeles för mycket på en och samma gång. Det vill vara nyskapande och nostalgiskt, enkelt och mångfacetterat och framför allt vara till lags för alla olika typer av Final Fantasy-fans (en omöjlighet med tanke på titelns storlek och bredd). Resultatet blir därför kaka på kaka. Resultatet blev i slutändan ett spel som är över 100 timmar långt (och då enbart inräknat huvudstoryn), men jag blir uttråkad redan efter tio. Med risk för att låta som en grinolle, men spelet hade mått bra om skaparna hade tagit ytterligare ett möte om vad de vill att World of Final Fantasy ska vara för något och vem som ska vara målgruppen. Med det sagt så är det ett gulligt, charmerande familjespel för alla åldrar och spelvanor, en lustig liten spinoff som är perfekt om du gillar att titta på små chibi-figurer och samla på gulliga monster.