Nyligen nåddes vi av nyheten att Nintendo Switch är den snabbast säljande konsolen någonsin i USA. Visst är det Nintendos egna stortitlar som Mario och Zelda som bidrar allra mest till succén, men Switch har även blivit ett självklart hem för många indietitlar, ju på grund av att den är både stationär och bärbar. Man kan med viss säkerhet säga att den helt tagit över den underskattade Vitans roll där.

Ett av dessa mindre spel som gör sig  väldigt bra på Switch är Floor Kids. När breakdancespelet visades upp lite snabbt i en Nindies showcase i somras föll jag pladask för den handritade grafiska stilen. Att det dessutom hade funky beats och verkade handla om breakdanceande på kartongskivor på Brooklyns gator snarare än flashiga scenshower gjorde inte saken sämre. Frågan var bara hur det spelades och om det faktiskt var kul.

Ja, Floor Kids är kul. Ett tag. Det är mer avancerat än de flesta rytmspel eftersom spelaren inte bara ska trycka på knappar i takt med musiken, utan även göra det på olika sätt beroende på om hen ska dansa top rock, down rock eller göra stora power moves eller freezes. Varje figur i det mångfacetterade karaktärsgalleriet har sina egna styrkor och svagheter, och sina egna moves och kombos. De sistnämnda är viktiga för att samla ihop så mycket poäng som möjligt.

Så varför är Floor Kids bara kul ”ett tag”? Det framställs som ett väldigt lättillgängligt rytmspel, och det är det till en början. Det går inte att misslyckas med banorna och det krävs inte mycket för att låsa upp nästa. De flesta kommer att kunna ta sig vidare trots avsaknaden av en ordentlig tutorial. Men vill man mer än bara ta sig vidare gäller det att lära sig specifika kombos för olika karaktärer, något som inte kommuniceras särskilt väl hur man gör eller vilka kombos som finns.

Floor Kids verkar ha svårt att bestämma sig för om det vill vara ett lättillgängligt spel – med tanke på att det skulle ha släppts/kan komma till mobil – eller ett fullfjädrat, och avancerat, rytmspel. Med det sagt så är det ett rasande snyggt spel, som är kul att möta sina vänner i även om flerspelarläget inte är superutvecklat. Låter bra gör det också, med musik av Kid Koala som bland annat varit med och gjort musik till filmen Baby Driver. Ett trevligt och snyggt litet spel med härlig attityd som absolut kan vara värd den modesta prislappen på 17 euro, men inget som revolutionerar genren.