Kill It With Fire är ett av de roligaste spelen jag spelat senaste året och jag vet inte riktigt varför. Det är ett otroligt larvigt spel, på många sätt inte olikt mycket av de spelbara shitposts Ludde slängt på mig genom åren. Tonskillnaden är ärligt talat minimal mellan ett spel om att jaga spindlar med hagelgevär och att mörda inbrottstjuvar med en roomba. Men det var bara ett av spelen som fick mig att önska att jag skulle bli mördad av en roomba.
Anna och Linus har återigen satt sig ner för att rita skoj saker och så klart direkt börjat spåra ur. Dagens avsnitt borde helt ärligt aldrig ha sett dagens ljus.
Är det fortfarande någon som bryr sig om Watch Dogs Legion? Jag vet att det släpptes bara härom månaden, blev relativt väl mottaget, och antagligen är ett av årets bäst säljande spel, men av någon anledning känner jag en krypande misstanke om att ingen faktiskt bryr sig. Speciellt när Cyberpunk 2077, The Prestige till Legions The Illusionist, precis nått spelhyllorna. Men nu lägger vi alla sådana känslor åsido, och går på djupet i vad Watch Dogs Legion egentligen handlar om.
Vet ni vad som är riktigt läskigt? Senkapitalism. Huga. Produktiviteten har sedan länge förlorat sin relation till lönerna, jobbsäkerheten är ett minne blott och pensionsåldern tycks sticka snabbare än vår egen ålder. Vuxna män har kissat i byxorna för mindre. Tänk då om man ovanpå det skulle tvinga fly från en mordisk ko-maskot? Fy bubblan, säger jag bara.
Det har blivit dags för Anna att utsättas för fler konstnärliga utmaningar. Vad för vackra varelser som bara vill bli älskade kommer vi får se den här gången?
Vem som helst kan hacka och skjuta sig genom Watch Dogs Legion. Det kräver en pro gamer för att trumpeta sig genom spelet.
Blir man våldsam av att spela våldsamma spel? Är det ens en relevant fråga?
“Vad är ett spel” är en av de absolut tråkigaste frågorna som går att diskutera. Den är uppe i toppen med frågor som “vad är konst” och “varför sitter du på twitter på arbetstid, Linus?”. Frågorna är kanske inte tråkiga i sig själva, men de leder till enormt tråkiga diskussioner som genast får mig att vilja dyka genom en glasruta.
