Jag har funderat på att skriva den här texten ett tag, och till och med inlett den några gånger. Men jag har tvekat och avbrutit, delvis för att jag inte vetat exakt hur jag velat formulera mig, och delvis för att jag vill vara lite försiktig så att jag inte jag inte missförstås och kritiken jag vill framföra tas emot fel. Men nu är det så dags.
Låt oss prata om etik inom speljournalistik.
Vad är en speljournalist? Jag tror att det finns förvånansvärt lite konsensus i den frågan. Vissa skulle till och med säga att det knappt finns en sådan sak. Spelskribenter, ja, men journalister? Att det bedrivs väldigt lite faktisk journalistik kring spel, i alla fall i Sverige, är inte en väldigt kontroversiell åsikt. Men jag börjar undra om vi inte är lite väl kritiska mot vår egen lilla nisch av media.
Ett problem som jag ofta stöter på inom spelkritik är alla dessa fullkomligt homogena spelrecensionerna som i stort sett säger samma sak om spelet, och sedan delar ut samma betyg till det. Jag vet inte riktigt varför det är så för just spel, medan film och musik får mycket mer varierad kritik. Kanske är det för att spelsajter ofta har fler skribenter eftersom det kräver mer resurser för att spela och recensera ett 15 timmar långt spel, än det krävs för att se och recensera en 90 minuter lång film
