Secret of Manathon

Del 3: Den med Muay Thai-rävarna från helvetet

Efter en stapplade inledning når vår frustration sin spets när vi försöker ta oss igenom en fördömd skog full med enögda drygskallar och Muay Thai-rävar.

Vi har som ni kanske ser formaterat videon lite annorlunda och efter denna video kommer kvalitén på ljudet kliva upp ett par nivåer, så vi ber er helt enkelt att hålla ut så gott det går.

Och som vi säger i videon; kommentera gärna på vad vi gör fel. För vi har, som ni säkert redan märkt, ingen aning.

Kommentarer

  1. Niklas Sintorn skriver:

    Hej Anders och Nidde!

    Jag har spelat Secret of Mana ett gäng gånger i mina dagar och kanske kan vara lite till hjälp. Först och främst: Ni spelar inte fel, det är spelets stridssystem som är sjukt knepigt (och i många fall trasigt). Hit and run är alltid att föredra. Kör ett slag, spring iväg och vänta på 100% och sedan ett till. Det är bättre att springa längre bort än att hålla sig nära eftersom man kan bli träffad även om man inte tycker att man är nära fienden, som ni märkt. Om det inte är en fiende, då är det ju rätt enkelt att gangbanga denne.

    Protip: Ni vet när ni får level up på vapnen? Prova att hålla inne attack-knappen för att ladda upp och göra en superattack.

    Protip 2: Det går ganska snabbt att levla i början så grinding är att rekommendera då en eller två levlar upp kan göra all the difference.

    Also, försök se till att alltid ha bästa möjliga utrustning på karaktärerna, alltså armar, huvud och kropp på alla, alltid, det gör stor skillnad. När ni handlar rustning finns en liten symbol för varje karaktär som kan använda just den. I regel kan alla arm-bitar användas av alla, medan huvud och kropp är lite mer begränsade.

    Hoppas det är till någon hjälp!

    P.S. Spelet blir lättare, skulle nog vilja påstå att det nu i början är som allra svårast. D.S.

  2. Tobias Andersson skriver:

    Det är jag och Anders som spelar, inte Nidde 🙂

    Vi har fått hyfsad koll på de saker du nämner och det flyter betydligt bättre i nästa avsnitt. Vi funderar på att köra en grindingrunda men att vi klipper ner den lite, vem vill se oss hacka på samma fiende i två avsnitt liksom 🙂

  3. niklas skriver:

    Såg avsnittet inatt/imorse när jag satt och härjade runt på Youtube. En sak är dock uppenbar… Skit bakom spakarna! =)

  4. niklas skriver:

    På tal om inte så mycket (kände att mitt svar från ett par timmar tillbaka var lite väl kort)… Kom på att jag för fem år sen skrev en svensk guide till spelet, som finns på Gamefaqs. Den är värdelös, men som kul kuriosa kan jag låta hälsa att den visats 11500 gånger, varav 95 i februari månad 2012.

    Annars tycker jag ni spelar som klåpare. Ärligt talat! Ni är awesome överlag, men just här känns det som att ni träffar lite fel. Ungefär som att spela Final Fantasy VII utan att försöka sig på att förstå Materia-systemet, och sen whina högljutt om att ni får spö på andra bossen. Vad fan grabbar =) Spelcommunityt är ju överens om att Secret of Mana är ett väldigt lätt spel.

  5. Tobias Andersson skriver:

    Vi går in i Secret of Mana helt utan kunskap. Är det vårt fel att vi inte fattar eller är det spelets? Det är ju inte som att vi gör fel medvetet.

    Jag tycker Mega Man 1 är lätt, det säger ingenting mer än att jag spelat det 100 gånger.

  6. Niklas Sintorn skriver:

    Tobbe-fix: Ber om ursäkt för att jag kallade dig för Nidde. Jag vet ju egentligen att du inte heter Nidde 😉

  7. niklas skriver:

    Jag tycker väl främst att ni missar hyfsat självklara saker; att försöka ha ett hyfsat förråd med helande items (fyra candy hela tiden, åtminstone), och se till att köpa ny utrustning till alla karaktärer, så att man inte dör på två slag. Det är visserligen främst de tre första timmarna det är ett problem (ni når snart spelets svåraste boss, vilket säger rätt mycket) med pengar, men det är rätt självskrivna saker i rollspel (eller Zelda-kloner från Square) från den tiden.

  8. Anders Brunlöf skriver:

    niklas: Både jag och Tobias har spelat både Zelda och Final Fantasy-serien ordentligt för att veta när något känns bra och mindre bra. Och om du lyssnar på vad vi faktiskt säger så klagar vi knappast på för få items, snarare att vi ska behöva använda dom för att vi konstant blir “sucker-punched”.

    Fler än du har ju också påpekat att spelet artar sig efter några timmar, men vi är om du inte räknat endast 1,5-2 timmar in, precis under de partier som folk menar är svårast. Och vi har problem. Inte för att det är “skit bakom spakarna” utan för att vi upplever spelet som trasigt. Varje person jag pratat med, som spelat spelet, håller med om att inledningen är den mest utmanande delen, vilket känns rätt konstigt och säkerligen omedvetet.

    Jag förstår att du uppfattar det som att vi trampar på ditt hjärtebarn och det blir lätt så. Men tror inte du också att du har ett nostalgiskimmer framför ögonen när du ser på spelet idag? Vi har aldrig spelat detta spel förut och vi vet inte hur det ska tacklas och vi tycker att det är fel med konstig hitbox och målsökande magi. Vi lyssnar gärna på råd, men hån kan du hålla för dig själv.

  9. niklas skriver:

    Det är klart jag har nostalgiskimmer framför ögonen, tror till och med jag skrev det som kommentar till en av de tidigare bloggarna! Men vad jag tycker främst är trasigt i spelet, vilket dessutom får till följd att svårighetsgraden försvinner fullständigt, är magisystemet som kommer in om två timmar.
    Jag förstår ju att ni mycket väl kan tv-spel – antagligen bättre än mig dessutom -, men det förtar ju inte det faktum att ni inte köper vettig utrustning. 🙁

    “Skit bakom spakarna” var, förresten, ett nu i efterhand ser jag, malplacerat skämt – och absolut inget hån. Samma sak med att kalla er klåpare – jag använde ordet med glimten i ögat. Tyvärr framkommer ju sånt inte på Internet, och inte heller mellan personer som inte känner varandra. Jag gillar ju Svampriket, och jag gillar ert Secret of Manathon – och har ju inget intresse av att få er opeppade på det hela.

  10. Anders Brunlöf skriver:

    niklas: Det är svårt att nå fram med enbart text. Skämt och ironi kan inte alltid räddas av en smiley, men nu i efterhand är det enklare att se att det var menat som ett skämt.

    No hard feelings. 🙂

    För övrigt så är det ju först senare, i alla fall vad vi upplevt, som man faktiskt kan köpa på sig vettig rustning. Vi har ju, “i verkligheten” spelat längre (3 delar till) men väljer att släppa dem med en veckas mellanrum eftersom tid stundtals är en bristvara och det är skönt att ha en uppbyggd buffer.

  11. Ebriusum skriver:

    Måste säga att när jag ser två som aldrig spelat detta spel tidigare spela så inser man att det kanske inte är så bra som en annan tycker det är. Nästan så man blir lite ledsen i ögat.

    Men som nämnts i typ alla andra kommentarer så blir ju spelet bättre senare, känns som att eftersom jag spelat detta ett gäng gånger så har man glömt hur rörigt det är i början. Mycket eftersom den mest springs igenom på rutin, typ.

    Hoppas dock ni som jag senare ska finna njutning i mysigheten som är Secret Of Mana ^^

  12. Ebriusum skriver:

    Herr Sintorns protips är förövrigt riktigt bra, det första jag kommer att tänka på är att ni borde se till att levla upp alla tre till likvärdig level, hålla er till ett vapen i början för att få upp det ett par levlar så ni kan använda charged attacks.

  13. Anders Brunlöf skriver:

    Tittare kan vara lugna, i nästa del, som kommer på onsdag, går det betydligt bättre för oss.

    (De som prenumererar på Svamprikets Youtube-kanal får dessutom klippet en dag tidigare)

Skriv en kommentar