Gästrecension: Svampsambon Frankie Andersson har axlat rollen som hon ibland axlar, och har lekt med lego. Lego med Batman-tema, närmare bestämt.

Lego Batman 2 (360)

[betyg:3]När man pratar om Legospel finns det egentligen inte så mycket att prata om förutom förändringarna sedan sist – lite som när man recenserar årliga sportserier. Lego Batman 2 introducerar en sandlåde-ish värld och har satt röster på mellansekvenserna. Den öppna sandlådan är förvånansvärt rolig. jag undrar dock om det är för att den är välgjord eller om det är för att jag gillar Lego-Gotham som plats att leka på? Roligast har jag när jag får flyga runt som Stålmannen (ja, han dyker upp) och swischar fram med fladdrande cape. Rösterna var jag skeptisk mot redan innan jag spelade spelet, men de lyckas bibehålla en bra ton utan att störa. Stålmannen tar hem tårtan då hans överdrivna malliga superhjälteröst och hopplösa poserande gör honom sanslöst gullig på det där helyllesättet.

När Samson inte avslutat en era i podcastsverige har han den här månaden testosteronat sig fram i senaste upplagan av Tom Clancy’s Ghost Recon, och det är ungefär allt han spelat på sistone.

Tom Clancy’s Ghost Recon (360)

[betyg:3]UbiSoft tar i från tårna med alla balla leksaker de kan pressa in i samma låda. Att smyga fram obemärkt, markera tre fiender, sikta på en fjärde och sedan ge signal till dina kumpaner att skjuta synkroniserat är hur läckert som helst! Tyvärr faller spelet snabbt tillbaka i upptrampade stigar av militärshooterklyschor ganska snabbt. När Ghost Recon är sig själv och inte försöker vara Call of Duty / Battlefield är det en härlig resa, tyvärr är det mindre än 50% av spelet.

Linus har inte bara blivit kidnappad av Kraid, utan även spelat en hel del skjutaskjutaspel för Svampriket under juli månad. Det enda bättre än det andra.

Inversion (360)

[betyg:1]Inversion kan bäst beskrivas som så dåligt att det inte ens har vett att vara riktigt dåligt. Det finns ingenting med Inversion som motiverar att lägga ens en sekund på spelet, men det är heller inte så dåligt att jag med gott samvete kan sätta den svidande nolla jag egentligen vill. Det är fullt spelbart på alla sätt och vis, men det är meningslöst ut i varje liten polygon. Spela något annat.

Spec Ops: The Line

[betyg:3]Spec Ops har ambitioner. Det ska berömmas. Man försöker göra mer med mediet än 99% av spelen i genren försöker. Fullt ut lyckas man inte. The Line brister på många punkter. Men med en stadig, om än något generisk, spelmekanik och en berättelse som i alla fall delvis engagerade blir betyget väl godkänt.

Tommy är trött. Pandora’s Tower, Diablo III, Dragon’s Dogma, Krater, Kingdom Hearts 3D och Pokémon Conquest. Alla dessa långa rollspel. Därför skjuter han upp recensionerna av Kingdom Hearts 3D, Pokémon Conquest och Quantum Conundrum tills nästa månad.

Art of Balance Touch (3DS)

[betyg:4]Art of Balance finns även till Wii, men det är nog ändå med stylus som det ska spelas. Det är ett otroligt simpelt men beroendeframkallande spel om att balansera olikformade block på varandra. Prislappen på 70kr kanske känns lite dyr, men med tanke på hur många timmar lättsam underhållning man faktiskt bjuds på är det klart värt det. Det blir en svag fyra för vad det är, och vad det försöker vara. Lite mer variationer i bandesign samt en gnutta problemlösning hade pumpat upp betyg ett steg till. Trevligt spel att ha nedladdat i din 3DS, helt enkelt.

Dragon’s Dogma (360)

[betyg:2]Att spela Dragon’s Dogma har varit en kamp för mig. Egentligen borde jag älska striderna, men när jag under långa spricksträckor blir attackerad av samma gäng som attackerade mig senast på exakt samma ställe, orkar jag inte längre. Det blir för mycket spring och för många strider som stör utforskandet — inte för att det finns väldigt mycket att upptäcka. Men droppen som fick spellusten att försvinna var när vi skulle fly från en oslagbar boss, och mina AI-kamrater hela tiden stannade för att slå på allt som rörde sig. När en av dem dessutom föll ner och tvingade mig att vända om för att hämta honom, blev det rage quit. Och sedan dess har jag inte rört spelet igen. Och det kan inte ens skitcoola bossar råda bot på.

Krater (PC)

[betyg:2]Jag vill gilla Krater. Det är ett charmigt spel. Ett postapokalyptiskt Sverige, med referenser till mitt eget hemland. Hur kul är inte det? Till en början. Det ska tilläggas att Krater inte kördes bra på min dator, trots att den kör Diablo III utan problem. Så bilduppdateringen påverkade säkert min spelupplevelse. Men trots den intressanta idén att styra tre spelare med olika egenskaper blev striderna för enformiga efter ett par timmar. För att inte nämna alla “hämta X stycken såna” och “döda X stycken av det” som uppdragen består av för ofta. Nej, vill du ha ett spel av den här skolan finns det bättre alternativ än Krater. Såvida du inte konsumerar allt inom genren och vill se ett spel äga rum i Sverige.

Ludde har kinectat med Kinect, med minst sagt blandade resultat. Han är även den som spelat mest, då han deltagit i både OS och en kamp för överlevnad.

Steel Battalion Heavy Armor (Xbox 360)

[betyg:1]Det finns många där ute som ser ner på det casualspelande som Kinect erbjuder. Då är det bra att det finns utvecklare som vill ändra på det och göra Kinectspelandet mer vuxet och hardcore. Tyvärr verkar det vara något som det är väldigt svårt att genomföra och istället får vi spel som Steel Battalion Heavy Armor. Undvik!

London 2012 (Xbox 360)

[betyg:3]OS pågår för fullt just nu och om du vill kan du ta del av de spektakulära spelen med en handkontroll i dina händer. Eftersom det är väldigt underhållande, så är det något du borde testa på. Förutom ett relativt välgjort och skoj karriärsläge så erbjuder London 2012 ett väldigt underhållande spelläge, där du tillsammans med upp till tre vänner ska försöka slå diverse rekord och samla poäng tillsammans. Ett Track & Field II för 2000-talet.

Wreckateer (Xbox 360)

[betyg:4] Wreckateer är riktigt underhållande och har den där känslan i sig, som gör att jag hela tiden känner att jag vill spela ”bara” en bana till, men oftast slutar det med att det blir fler än så. Upplägget är enkelt. Du ska ha sönder slott som har invaderats av troll, med hjälp av en katapult och en uppsjö av olika sorters ammunition. Wreckateer är underhållande, beroendeframkallande och har en charmig inramning. Det är ett givet köp för alla som äger en Kinect.

Deadlight (Xbox 360)

[betyg:4]Vill jag göra det enkelt för mig skulle jag kunna beskriva Deadlight genom att måla upp en bild av att Tequila Works har tagit det bästa från Limbo och Shadow Complex, lagt det i en stor järnkittel, tänt en brasa och sedan låtit blandningen stå och puttra, tills den har uppnåt perfekt temperatur. Då har de, som löken på laxen, kryddat allt med en precis lagom mängd Alan Wake. Visst finns det brister, men de känns som en fis i rymden då helheten är så jävla awesome!