Fredagslistan

Lovecraft som speldesigner

Bild av johnfsebastian

lovecraftface1Ni vet, H.P Lovecraft. Den där märkliga Providence-rasisten som såg ut som en ledsen hund på de flesta fotona? Som också råkar vara modern skräcklitteraturs viktigaste författare? Just det, han. Hur skulle de alster han uppfann och inspirerade till fungera i TV-spel? Nej, jag menar inte som i Dark Corners of the Earth, vi har redan kräkgråtskrikit åt att bli jagade av Shoggoths i kloaker. Det som intresserar mig är Lovecrafts mytologi parat med andra spelgenrer? Funkar det ens? Nedan följer fem olika tingestar, monster och gudar som jag försöker passa in i lämpliga spelgenrer.

– Lloigor

LloigorOsynliga jättekrokodiler bestående av psykisk energi. Med hemvist i Andromeda-galaxen. Som en gång härskade över stora mängder mänskliga slavar på jorden med sina psykokinetiska superkrafter. Det var då det. De finns kvar tydligen, men deras krafter har minskat och de har gömt sig under jorden då de inte längre är kapabla att förslava. Deras krafter räcker inte till mer än att, fritt översatt; “avmagnetisera kompasser och ha viss effekt på fotografisk utrustning”. Saken är biff. Det är ett världsomspännande kurragömmaspel där du med kompass och kamera ska “Hitta Lloigorn!”.

– Hounds of Tindalos

Nån gång innan mänskligheten började skriva sin egen historia beefade vi enligt legenden på ett hound_of_tindalos_by_verreaux-d64c1iseller annat sätt med typ, eh, gröna hårlösa hundar. Nu hatar de och vill äta oss. Som tur är kan de bara komma åt oss om vi försöker resa tillbaka i tiden. I mytologin förklaras det som så att tid för oss människor består av kurvor medan hundarna existerar i kantig tid. Och när vi försöker resa i tid blandas vår verklighet med den kantiga verkligheten, så hundjävlarna kan dyka upp överallt där det finns hörn och kanter. Möjligen finns det nått här. Ett extremt trippigt Katamari Damacy-liknande geometripussel? Om tidsresor. Där runda saker är bra och kantiga saker innebär att din själ blir hundmat? Inte?

– Mordiggian

Tävlande nummer tre är en mörk gud som dyrkas genom kannibalism och andra “frowned upon”-aktiviteter. mordiggianBörjar bra för en sjysst boss kan en ju tänka sig, men följande tre saker gör Morre lite mindre cool: Till att börja med är hens vanliga utseende ett moln av mörker som “changes shape at will”. Wow. Läskigt. Molnet ändrade form, vart är vuxenblöjorna? Sedan var hen en gång i tiden alla likätares (ghouls) gud, men av dessa sektmedlemmar finns det bara ett fåtal riktigt gamla likätare kvar. Till sist så ligger den enda rapporterade Mordiggian-kulten på jorden i New Orleans. Så följer vi konceptet här kommer du som spelare alltså till tonerna av kreolsk likätarjazz stå och veva i luften efter ett moln som hotfullt ändrar form.

– Y’golonac

YgolonacDen här gudatingesten tar form i en pösig människokropp med avslitet huvud och munnar i båda handflatorna. Alltså öppningar i handflatorna. Med tänder. Innebär det att armarna är fulla med tarmar och hen bajsar ur armhålorna? Äh, jag hamnar på avvägar här. Designen är kanonbra rent spelfiendemässigt men verkar halta i annat än skräckgenren eftersom ja, munnar i händerna. Nått med Cooking Mama kanske? Eller en lite, bara lite, otäckare Kirby?

– Quachil Uttaus

Föreställ er en uttorkad, ledsen och dretig liten mumie på ca 120 cm med stelopererade armar och Quachilben. Mer komiskt än skräckinjagande va? Men om hen kan skapa tidsfickor där saker åldras mycket fortare än vanligt och allt levande hen nuddar förvandlas till damm? Vi pratar inte sånt glitter som féer sprider runt sig utan damm bestående av torr, uttorkad biomassa. Som en gång var du. Däremot, om du uttalar en viss ramsa ur en svinförbjuden bok vid namn “Testament of Carnamagos” kommer Quachil Uttaus ridande på en stråle av grått ljus, vrider till din ryggrad och gör dig genom detta odödlig. Jag svär, jag hittar inte på det här, det står i böckerna. I spelet däremot kan det kanske bli nån slags Ace Attorney-liknande jakt på att säga rätt saker. “Odödlig eller damm”. Its a working title.

Kommentarer

  1. Rickard "Reless" W skriver:

    Cthulhu var grym i Scribblenauts så man vet aldrig vart dessa varelser kan dyka upp :p
    Jag minns att jag lånade Necronomicon när jag gick i mellanstadiet~, huwa.

  2. Johnny skriver:

    Underbar artikel! 🙂

    Men snälla, vi måste lägga ner det här krystade användandet av ordet hen. Det betyder höna på engelska, Nuff said.

    // Johnny J

  3. Manuel skriver:

    Och ordet “men” betyder “män” på engelska, så det borde vi ju egentligen också byta ut. I tydlighetens namn liksom. Det är så förvirrande att inte veta om folk börjar sina bisatser med en vanlig hederlig svensk konjunktion eller ett substantiv som åsyftar halva jordens befolkning. THIMC: åtgärda snarast!

    • Johnny skriver:

      hmm.. har lite svårt att avgöra huruvida du är sarkastisk eller hakar på mitt skämt?

      Så jag förtydligar lite. Det var vad jag trodde var ett uppenbart skämt. Ska peta in lite smileys och JK på slutet nästa gång jag försöker vara rolig. 😉

    • Samson skriver:

      Så långt från samma sak du…

      “men” på svenska har inte roten “man”. Vad det låter som på engelska har inget med svenska att göra.

  4. Samson skriver:

    Jag vill se enorma fighter mellan the elder ones. Epsika gräl av kosmiska proportioner mellan Yog-Sothoth och Shub-Niggurath (inte quakebossen).

  5. Morgan Larsson skriver:

    Call of Cthulhu: Dark Corners of the Earth

    Är ett spel som både kom till X-Box och pc som jag tycker lyckades riktigt bra med att förmedla Lovecrafts värd.

    Hittade en pc recention på youtube om ni är intreserad.

Skriv en kommentar