Kirby: Triple Deluxe (3DS)

Om en svensk kvällstidning recenserar Kirby: Triple Deluxe

Skärpning Nintendo! Vad i helvete håller ni på med? I tolv spel har ni kommit undan med detta, men nu är det fan i mig dags att någon sätter ned foten. Hur kan ni ha mage att fortsätta ge ut spel med en Kirby i huvudrollen? Det är 2014 nu och en kunde tro att Nintendo vid det här laget skulle ha skaffat sig lite medvetenhet? Men icke! Ännu ett spel med den söta lilla rosen filuren är här. En huvudkaraktär som är så uppenbart homosexuell. Varför kan jag inte få möjlighet att få spela som en straight huvudkaraktär i ett Kirbyspel? Ska det vara så svårt? Kirby är dessutom designad på ett sätt för att locka till sig kvinnliga spelare? Rund, rosa och söt! Det är så otroligt pinsamt att Nintendo fortfarande tror att vi lever i en värld där bara tjejer gillar rosa. Jag kan meddela dem att jag inte är en tjej och jag kan faktiskt uppskatta den rosa färgen.

Som om detta inte skulle vara nog, så fortsätter de med att envisas att dölja det fruktansvärda våldet i spelet med en massa gulligull. Då jag är en rutinerad spelskribent är det inte speciellt svårt för mig att se igenom detta. Kirbyserien är utan tvekan en av de mest våldsamma spelserierna genom tiderna. Den slakt som utspelar sig på skärmen får Nathan Drakes blodbad att framstå som skrubbsår. Sen detta att fiender (fortfarande fastän det är 2014) respawnar gör att en kan hålla på att slakta i oändlighet. Våldet tar aldrig slut. De öppna städerna i GTA-spelen med all kaos och död du kan ställa till med där framstår i jämförelse som en resa till Disneyland.

Sen så är det det här med DLC! Så vitt jag vet finns det inget och inte heller har Nintendo några planer på att släppa något. Återigen, det är 2014 nu! Kom igen Nintendo, det här med extrabanor och uppdrag att köpa till det befintliga spelet är i stort sett standard nu. Hur svårt kan det vara? Nä, Nintendo! Gör om gör rätt. Sätt er i ett hörn och skäms!

Om Ludde Lundblad recenserar Kirbys: Triple Deluxe

Min och Kirbys relation är inte särskilt djup. Jag lärde mig på riktigt att uppskatta hans plattformsäventyr i och med Kirbys Epic Yarn, som jag för övrigt håller som ett av de bästa spelen till Wii. Och efter det har han vuxit som plattformshjälte i mina ögon. Det är en särskild slag mysighetsfaktor över Kirbyspelen som gör så att det är omöjligt att inte tycka om dem. så är även fallet med det trettonde spelet i serien, Kirbys Triple Deluxe. Samma mysighetsfaktor finns det även här. Samma mysiga bandesign och samma mysiga ljudblid. Jag fullkomligt älskar ljudeffekterna och musiken i spelen. Det går inte att sitta still när en spelar ett Kirbyspel, utan en sitter och smågungar i takt med musiken. Kortfattat, gillar du Kirby så kommer du gilla Kirby: Triple Deluxe.

Förutom att vara det som Kirbyspel brukar vara finns det en hel del med Kirby: Triple Deluxe som gör mig lite extra glad och som HAL Labratory skall ha en klapp på axeln för. Det är nämligen som så att funktionerna som finns på en 3DS, för en gångs skull utnyttjas och används på ett bra sätt. En hel del gameplayelement kräver att du använder dig av gyron och här görs det på ett kul sätt. Det är absolut inget mer avancerat än så att du skall luta din maskin åt det ena eller andra hållet, men det är implementerat på ett sådant sätt så att det inte känns ditklistrat, bara för att. Sen så är det som så att, brace yourself, att 3D-effekten faktiskt fyller en funktion i detta spel! ja, du läste rätt! Inte sedan Super Mario 3D Land har jag upplevt att det ibland blir bättre och lättare att spela med 3D påslaget. Vissa banor och partier är designade på ett sådant sätt att det ”krävs” att du har 3D påslaget för att komma vidare. Jag skriver ”krävs” då det absolut inte är ett måste, men upplevelsen blir absolut mycket roligare.

Det enda som jag kan klaga på när det kommer till detta spel är utmaningen. Den är i stort sett obefintlig. Då ska du ha i åtanke att jag inte är en av världens bästa på TVspelare och om jag tycker att ett spel stundtals är alldeles för lätt, då är det så. Inte för att Kirbyspelen är kända för sin höga svårighetsnivå, men när jag endast har dött på grund utav att jag själv har slarvat och inte på grund av att spelet gett mig en utmaning, kan jag känna att det blir lite trist.

Förutom själva storymode finns det även två till spellägen. Det ena, Kirbys Fighters, är ett Super Smash Bros i miniformat. Det andra, Dedede’s Drum Dash, är ett rytmbaserat spel, där med King Dedede i huvudrollen, där du hoppar på trummor. Inget av dem är särskilt skoj, där det sistnämnda faktiskt är riktigt trist. Att jag tycker det kan i och för sig beror på att jag har en taktkänsla som är i stort sett obefintlig.

Mr. Pink är tillbaka i ett underhållande plattformsäventyr och om det är underhållning du är ute efter, istället för utmaning och letar efter ett mysigt spel att tillbringa tid tilllsammans med i vårsolen är Kirby: Triple Deluxe ett utmärkt val.