Gamecube fyller år 13 år denna vecka (sett till lansering i Japan/USA). Nintendos första konsol-kliv in på 2000-talet dömdes ut av många men lyckades ändå sälja relativt bra, inte minst med tanke på Sonys dåvarande punggrepp på konsolmarknaden. Många av mina vänner och kollegor har skimrande minnen från den lilla fyrkantiga maskinen. Men jag har väldigt få.

Jag fann lyckan på annat håll
Jag har aldrig ägt min egna Gamecube. När den lanserades spelade jag väldigt lite tv-spel, och det som konsumerades gjorde detta på Playstation 2. Jag hade dumpat Nintendo redan vid Nintendo 64 och såg ingen anledning att gå tillbaka. Istället för Super Smash Bros så spelade jag Tekken Tag Tournament. Istället för Metroid Prime så spelade jag Metal Gear Solid 2. Och istället för att spela Resident Evil 4 på Gamecube så spelade jag Resident Evil 4 på Playstation 2, efter en viss tids väntan. Jag fann lyckan på annat håll, och när jag generationen senare köpte ett Nintendo Wii så fick jag i samma stund tillgång till den backlog av Gamecube-titlar som jag försummat. Med handen på hjärtat så var de ganska få vid det laget.

Wave, little birdie!

Men jag minns ändå hur jag och några kompisar hyrde en Gamecube för en spelkväll, och sedan spelade Mario Party oavbrutet. Eller när jag mestadels backseat:ade Metroid Prime – konsolens överlägset bästa exklusiva spel. Idag tycker jag dessutom att konsolen är estetiskt intressant, även om den fortfarande ser ut som en leksak. Det har sin charm. Jag har också alltid gillat handkontrollen – inte minst wavebirden som troligen fortfarande klassas in på min personliga topplista.

Så grattis Gamecube! Jag förstår ändå vart kärleken kommer ifrån. Jag har bara aldrig kännt av den själv. Men jag vet att många andra har nostalgiska, kärleksfulla minnen knutet till konsolen. Så vilka är era främsta minnen från Nintendos färgglada låda?