Gästkrönika

Att bli bedömd som kvinnlig gamer

Jag har spelat tv-spel sedan jag var i tidiga tonåren och intresset har hängt med sedan dess. Jag betraktar mig själv som gamer och älskar tv- och datorspel. Det finns så mycket underbart med spelvärlden som jag älskar men det är en sak jag är rejält trött på, nämligen godkännandet av en som gamer.

Beroende på ork och energi i livet så går mitt spelande i enorma vågor. Jag kan spela tre dagar i veckan, en dag i månaden och under stressiga perioder knappt något alls.
Jag minns fortfarande sista slutspurten inför min kandidatexamen. Jag var så stressad och kämpade som ett djur för att dels klara min examen och dels få högsta betyg (första och enda gången jag gjort det). Mitt i allt detta släpps Diablo 3. Spelet jag längtat efter i åratal. Jag valde mellan att köpa det och spela dag och natt eller att klara min examen. Jag valde min examen med tårar och alla helvetets kval.

När jag tillslut kunde sätta mig och spela lämnade jag inte datorn på ett dygn. Med bakgrund av bland annat detta (för att inte tala om alla helvetes timmar i vattentemplet, mina tårar i Halo: Reach och mitt tjutande framför mina älskade JRPG) så blir jag rejält trött på att få mitt intresse mätt av andra som ska avgöra hur pass äkta jag är som gamer. Och med andra menar jag tyvärr i tio av tio fall killar.

fake9När jag säger att jag spelar tv-spel till nya killar så kommer ofta dessa två frågor blixtsnabbt.
“Hur länge har du spelat?”
“Har du spelat det här fancy och hypeade spelet som kom ut IGÅR?”
Där någonstans vet jag att det är helt kört för mig för de två frågorna är startskottet på den tråkiga leken: “Jag-har-spelat-länge-än-dig-och-det-jag-har-spelat-är-coolare-än-vad-du-har-spelat-så-jag-VANN!”
Much moget. Such arrongans. Wow.
Jag har inget intresse av att leka den leken för det går inte att vinna den. Det spelar ingen roll vad jag säger för jag kommer ändå inte nå upp till nivån “Godkänd gamer” i den andres ögon.

Argumenten hopar sig emot mig:
Jag har inte spelat länge nog, jag spelar inte rätt spel (det vill säga, spel som personen själv tycker är rätt) eller jag spelar inte tillräckligt ofta. Så jag har inte rätt att kalla mig gamer. Eller älska spel. Punkt. Det lustiga är att när jag träffar på tjejer som spelar så blir mitt intresse inte ifrågasatt på samma sätt, frågan som ställs då är:
“Fan vad kul att du med spelar, vad brukar du spela?”
Och sedan kan vi prata loss i timmar och utbyta tips och erfarenheter av de olika spel vi spelar, utan värdering och mätande. För det är väldigt sällan vi spelat samma spel men det spelar ingen roll. Med kvinnliga gamers upplever jag inte samma vilja att ta ned andra på jorden. Det jag upplever därifrån är genuin glädje över att träffa på en annan gamer. Från killar upplever jag mer en avvaktande hållning blandat med en passiv aggression som vrålar “MITT SPEL!”

Denna besatthet från manliga gamers av hur länge en person har spelat och vilka spela man måste klarat för att vara en riktig gamer stör mig enormt. För den 1) bidrar till att skapa en större tröskel för nyfrälsta gamers och 2) är totalt irrelevant för hur duktig du är på att spela spel.

Mitt argument?
Kolla på Madeleine “Maddelisk” Leander, en av de absolut främsta inom e-sport i dag.
Hon spelar Starcraft 2 som en gud och min poäng är att Maddelisk började spela datorspel sent och hade innan dess bara provat på Super Nintendo.
Idag är hon nuvarande VM-mästare i Starcraft 2.

Så nej jag spelar inte varje dag, jag spelar inte de senaste spelen direkt och jag har garanterat inte koll på vartenda spelföretags utveckling de senaste tjugo åren.
Jag spelar i min takt, jag spelar de spel jag gillar och jag är stolt gamer.
Så här är ett tips till dig manliga gamer, när du träffar på en tjej som gillar tv-spel, kanske mig, börja med att fråga vilka spel jag gillar och så kan vi ta en framtida vänskap därifrån.
Jag lovar, det blir mycket bättre än att jag ska leva upp till en måttstock som inte är min.

Text av Anna Erlandsson

Presbild Feminist med förkärlek för anime och tvspel, Även lajvare och hantverksnörd som syr på tok för mycket. Arbetar till vardags som frilansande journalist, ibland med radio och ibland på tidning, och skriver även på egna bloggen Setsuna, driver även det nördfeministiska initiativet #isisnerdfeminist och på den lilla tid som blir över spelar jag Magic och drömmer om en egen babydrake.

Kommentarer

  1. Christoffer skriver:

    Du säger att det inte är viktigt med prestationer och i nästa andetag nämner en framgångsrik Starcraftspelare? Inte lite emotsägande ditt egna argument?

    Sen funderar jag varför alla män är dömande mot kvinnor som spelar?

    Skapar inte direkt bättre miljö av att döma ut ett kön pga ett allmänt problem gällande alla “gamers” man blir dömd för sin hobby oavsett sitt kön så att då skapa en genusdebatt om något som egentligen inte har med kön att göra skapar bara mer missnöje och allmänt ifrågasättande.

    Det letas för mycket fel på irrelevanta skitsaker.

    • Starfighter skriver:

      Hej Christoffer! Jag håller fullkomligt med dig, det letas definitivt för mycket fel på irrelevanta skitsaker. Fast de irrelevanta skitsakerna utgörs inte av den feministiska strävan. Nej, de utgörs i stället av det eviga förminskandet av kvinnors erfarenheter. Tänk om män bara kunde ta till sig kritiken i stället för att försöka underminera feministiska initiativ stup i kvarten. Vad mycket snabbare vi hade gjort framsteg.

      • Christoffer skriver:

        Kruxet är att det finns ingen kritik här jag tycker jag borde ta åt mig.
        Jag behandlar inte människor särskilt pga intressen utan jag behandlar dom efter hur man beter sig.
        Jag är absolut öppen för diskussioner och förminskade jag henne som person så ber jag om ursäkt. Var mer åsikterna jag hade lite svårt för att acceptera.
        Jo jag är absolut för jämnställdhet, dock är jag inte för feminism eller vad feminism har blivit.

        Det stora kruxet här är att det spelar ingen roll om du är kvinna lr man gällande om du är spelare du kommer att bli förminskad automatiskt. Det är fortfarande inte socialt accepterat att ha spel som hobby!

        Sen att kvinnor får utstå det där extra misogyna skitsnacket säger jag inte emot det är ju fakta, dock har jag svårt att ta in saker som blir felriktade och oväsentliga könsfrågor.
        Jag skulle nog försöka kämpa för lika löner och bättre rättigheter, men det kanske bara är jag?

        Tycker absolut det är en viktig fråga, tyvärr vet jag inte lösningen på problemet då efter allt jag lärt mig är det fortfarande ett mysterium hur man kan bete sig mot människor bara pga läggning/kön osv.
        Som det är nu känns det som nån av sidorna i debatten måste sträcka ut en arm och förlåta varandra på vissa punkter och föra en riktigt diskussion istället för att försöka peta på varenda litet fel som kan vara sexism osv.
        Ingen sida av genusdiskussionen har rätt enligt mig, men det kanske bara är jag som inte orkar ta det seriöst.

        • Nakadai skriver:

          Bara för att åsikterna inte stämmer överens på dig så gör det dem inte mindre verkliga. Jag är en kille som spelar hejdlöst mycket och jag skulle aldrig döma en person beroende på kön eller hur mycket erfarenhet de har, men jag kan fortfarande se hur skev synen på kvinnor är i spelvärlden.

          Det spelar dessvärre en väldigt stor roll om du är kille eller tjej när det kommer till spel. Det borde inte göra det, men responsen varierar otroligt om du är man eller kvinna. Det är ett extremt mansdominerat område och kvinnor möts inte som gamers. De bemöts som kvinnor, som om deras kön skulle ha någon som helst betydelse för hur deras spelande är.
          Du och jag kan inte föreställa oss det och om vi inte tar reda på saker och ting kommer vi aldrig riktigt kunna förstå det. Vi är privilegierade som fan.

          Att kämpa för jämställdhet behöver göras överallt och med tanke på Gamersgate och all rutten skit den har dragit med sig kan det behövas en ganska stor ändring i spelbranchen. Jag kan tycka att hot om bomber, mord och väldtäkter (Sarkeesian, Quinn, m.fl) är en ganska allvarlig sak som bör göras något åt så snart som möjligt.
          Helst nyss.

          Visst om du inte orkar ta det seriöst, men då blundar du för problemet också. Det vore som att inte orka ta förintelsen på allvar bara för att man inte har upplevt den, levde då eller har någon tydlig uppfattning om vad som faktiskt hände i lägren.
          Extremt exempel, jag vet, men det handlar om principer: Bara för att du som kille i spelvärlden inte upplever misogynin eller bidrar med den själv gör det som sagt inte mindre verkligt. Tittar man utanför sin egen tillvaro och tar in helheten märker man att det är en riktigt sjuk värld vi lever i emellanåt.

          Essensen av misogyni återfinns ju i spelvärlden och att inte kunna ta den på allvar är ganska oroväckande enligt mig. Står man passivt på sidlinjen och bara låter saker hända bidrar man till att saker kan bli sämre. Gör inte det, Christoffer. Godkänn inte sådan skit.

          • Christoffer skriver:

            Har aldrig sagt att åsikterna är overkliga.

            Alltså Gamergate…. Quinn är första klassens rövhål och Sarkeesian drar på sig offerkoftan lika fort som hon möter det lilla motståndet.
            Nej jag säger inte att det dom utsätts för är godtagbart. Men lev som man lär istället, man kan inte sitta och påstå att man ska ta för sig som kvinna när man inte kan göra det själv.
            Sen alla jävla pubertala idioter som sitter där utan någon som helst konsekvens och gör allt detta, nämnde jag att det var helt utan konsekvens.
            Där är problemet, folk får härja hur dom vill och dom blir inte straffade för det om det händer via internet.
            Människan är ett äckligt djur och då spelar det ingen roll vilket kön den har, den är vidrig i grunden egoist och vill ofta andra mycket illa.

            Jo nog vet jag att synen är skev, vilket var något helt konstigt för mig då jag är uppfostrad att behandla alla lika till dom bevisar motsatsen.
            Men inom spelkulturen tänker jag inte ens försöka kämpa för kvinnors rättigheter. Då jag inte anser att spelkultur är något man ska sätta kön på.
            Jag vet det finns sexism, objektifiering osv inom spelmedia. Men det gäller för båda könen och är inte exklusivt för kvinnor.

            Spelkulturen speglar inte samhället det är så enkelt. Hur mycket folk inom spelbubblan väljer att tro det så stämmer det tyvärr inte.

            Jag tar jämnställdhet på fullaste allvar, feminism nej det kommer jag aldrig kunna ta seriöst igen tyvärr.

            Det jag lärt mig av spelkulturen är att den är extremt ovälkommnande ifall du inte har åsikter som följer mallen.
            Blivit bannad för livstid från i princip varenda svenskt spelforum pga åsikter och hur jag diskuterar.
            Det är seriösa anledningar till varför jag blivit bannad på t.ex. Loading som nu är så gulligullande att alla ska spela men dom säger inte sanningen om hur åsidosättande moderatorerna är mot vissa användare och hur man inte får bete sig för då får man inte återvända osv.
            Men det är väl lite så när man ifrågasätter folk som fått lite makt på ett forum med dubbelmoral.

        • Linda skriver:

          “Jag skulle nog försöka kämpa för lika löner och bättre rättigheter, men det kanske bara är jag?”

          1, Det är ganska rövhattigt att förminska andras kamper och det är inte upp till dig att avgöra vilken kamp som är viktigt och vilken som inte är det.

          2, Det går att föra flera olika kamper och vara engagerad i flera frågor.

          • Christoffer skriver:

            Så det är viktigare upplysa om något som inte är ett könsproblem än faktiskta frågor som har inverkan på samhället?
            Kamp? Du menar den kamp alla “gamers” har för att vi inte passar in i det sociala nätet ute på arbeten osv tänker du?
            Förminskar inte den, jag ifrågasätter den.

  2. SilentKitty skriver:

    Vilka trista grabbar du har träffat, låter inte alls kul =(

    Har faktiskt inte råkat ut för det själv, kanske för att jag huvudsakligen spelar singleplayer spel, väldigt mycket Mass Effect och Dragon Age. Sedan blir det lite nytt och kul vid sidan av. Kliva in på BioWare Social Network och säga att “tjejer spelar inte” när Cullen-tråden är tre mil lång och det är kvinnliga gamers överallt funkar kanske inte så bra. Har också sprungit på flera tjejer i general chatt på SWTOR. Morrowind, Baldurs gate, Torment är några av mina bästa spelminnen, det som jag ser fram emot nu är Dragon Age Inquisition och Dreamfall Chapters.

    Har råkat ut för lite halvförvånade blickar då och då. Men sitter man på öppna förskolan i en N7-tröja med en Joker-keps på skallen så har dom väl kanske hunnit vänja sig vid tanken på att man faktiskt spelar dataspel. Undrar om det är skillnad på att mötas irl och på nätet?

    Det finns massor av roligt folk att spela med, hoppas du träffar på fler av den sorten.

  3. Kim "Kimus" Söderström skriver:

    Visst har jag mätt hur stor gamer jag är med mina vänner.
    Det sker väl varje gång man mäter sig mot någon i spelsammanhang.
    Oavsett om det är Counterstrike, Starcraft, Mega Man eller Resident Evil. Fast det har aldrig haft med kön att göra
    och det har alltid varit vänskapligt.

    Det närmaste jag kommer att bete mig illa är mot en kompid som heter Filip. Han ser sig som ett Final Fantasy-fans av stora
    mått – han har spelat 6 spel ur serien. Av de 6 har han bara kommit igenom två (FF9 och FF10)och det var med guide-bok.
    När jag lärde känna honom så var han kund i spelbutik och längtade efter nästa FF-spel. Då brukade jag föreslå att han kunde
    ju försöka klara något av de FF-spel han köpt, men inte kommit igenom under tiden.
    Vill också tillägga att killen är ett programmerings-geni.
    Jag önskar jag kunde en tredjedel av det han kan om programmering.

    När det gäller kvinnor och spel är jag främst den som initierat många och fått de att upptäcka denna magiska värld.
    Bland annat brukar jag hjälpa de finna glädjen genom att lira igenom ett FF-spel. =)

    Avslutningsvis är det förstås viktigt att alla ska kunna njuta av spel på sin egen nivå och efter sina preferenser.
    Jag spelar inbland FPS, men jag är skitdålig – särskilt om det är på konsol. Det är inte min genre och jag försöker inte öva för att bli bättre – jag tycker FPS är ganska tråkigt helt enkelt.
    Jag spelar enbart för att det är en social grej med mina kompisar och då är det roligt.
    Det känns därför väldigt illa att många online av detta skäl tror att jag är en tjej.
    Detta måste vi som spelar ändra på tillsammans.

  4. gabbay skriver:

    ännu en till sån här krönika.

    • zatoishwan skriver:

      Ja? Möjligen för att attityden mot tjejer i spelvärlden är typ genomrutten?
      Jag tillhör själv de priviligierade men lever ihop med en kvinnlig gamer och reaktionerna då hon avslöjar vilket kön hon tillhör är.. sällan vackra. “tits or gtfo” är inte bara något som sägs på skämt. Och folk som tar reda på hennes mobilnr och ringer upp och stönar m.m.
      Det måste bli ett slut på den här skiten. Så är det bara.

      • zatoishwan skriver:

        Bara en detalj till:
        Antalet ggr jag avslöjat online att jag är kille och som respons fått “skicka mig nakenbilder” är hittills exakt 0 (noll). Är säker på att motsvarande siffra för de flesta tjejer i samma situation är större än noll.

  5. SpeLinnea skriver:

    Det är väldigt igenkännande! Man ska bevisa, bevisa, bevisa att man är tillräckligt (för vem?) intresserad av spel. Tillräckligt nördig för att passa in, men fortfarande tillräckligt onördig (tydligen är motsatsen att vara intresserad av smink) för att vara fuckable. Damn if you do, damn if you don’t. Hela jävla tiden. Något som jag liksom du är väldigt trött på.

    Inte konstigt att separatistiska spelevenemang behövs och uppskattas av så många. Hoppas vi kan ses nån dag och snacka (eller spela) spel!

    • Kim "Kimus" Söderström skriver:

      Jo, det är svårt att bli accepterad.
      Till slut ger man upp och slutar bry sig vad anonyma korkskallar tycker.
      När jag flyttade till en ny stad var det få som trodde att jag verkligen var en gamer bara för jag var duktig på kampsport.
      Jag stämde inte in på deras bild av någon som spelar spel.
      Idag uppfattar jag det nästan som norm och en bra kombination att idrottsutövare kopplar av med spel.
      Tränar man mycket så måste ju kroppen vila också och då är ju spel ett jättebra tidsfördriv – det var det i alla fall för mig.
      Kreativt stimulerande också då jag upplever ett bra spel som multi-interaktiv-underhållningsform. Jag får story, bra musik och ett äventyr – en avkoppling från världen utanför.
      Frågan är om jag själv är en gamer egentligen.
      Jag spelar i perioder – helt beroende på om jag tycker det finns något bra spel som är värt min tid.
      Jag spelar bara igenom knappt hälften av de spel jag köper och en femtedel kanske jag spelar en gång eller inte alls.
      Känner mig ofta mer som en spelsamlare med lite inblick i spelvärlden än som en riktig gamer. Jag spelar gärna retro och har lite svårt att ta till mig majoriteten av alla nya spel och undviker många av de populäraste spelserierna (då de inte intresserar mig).
      Ja, hoppas också vi alla kan spela och snacka om spel helt naturligt oberoende av kön och vilka vi är.
      Ett av mina bästa spelminnen var när jag tog med en PS2:a till Vietnam och fick folk att spela Streets of Rage 2 och Shinobi 3.
      Flera av de jag spelade ihop med talade noll engelska, men i spelens värld så kvittade det. =)

      • SpeLinnea skriver:

        Det finns ingen kravbild för att vara “riktig” i att spela tv-spel. Mycket eller lite, en genre eller flera, på easy eller svåraste svårt, alla spelar vi. Men det räcker ju inte för vissa.

  6. Aaron skriver:

    Anna:

    Jag förbehåller mig rätten att förstå dig till viss del (jag är trots allt kille och ser världen ur ett annat perspektiv än du, även om det inte borde vara så) och tycker att du tar upp så många problem i din text att jag inte vet vart jag ska börja.

    Först och främst. Jag har också blivit bemött av andra människor med spelintresse som du har blivit bemött. Förvisso har du förmodligen fått uppleva det tio gånger mer än jag, men jag förstår åtminstone en liten del av känslan i att behöva förklara sig för någon annan kring hur mycket “gamer” man är. Att få göra det om och om igen måste vara ett helvete.

    om…

    ..nu “gamer” är en identitet som vi vill sträva efter?
    Förstå mig rätt. Det är var och ens rätt att kalla sig för gamer, hater, player, bokmal, ordpolis osv osv.

    Om jag upplever att jag är en elefant och vill bli kallad för brandbil, så är det min rätt att uppleva mig på det viset. Jag är helt och hållet för den individuella utgångspunkten.

    MEN, jag är ofta ifrågasättande till varför vi behöver titulera oss till höger och vänster. Vi vill hitta samhörighet hos likasinnade och lägger så stor vikt vid en titel att det mer än ofta får det bakslag det förtjänar, om du frågar mig. Samhörigheten handlar ju om intresse, INTE titeln. Hur skulle världen se ut om vi segmenterade oss utefter identitet och inte drivkraft? Ja, lite som den gör idag tyvärr.

    Senast någon frågade mig “om jag var en gamer” så rynkade jag mest på ögonbrynen medan jag i huvudet tänkte på alla spel jag spelat sedan barnsben, alla achievements jag har, alla utvecklare jag kan vid namn och alla spel -kritiker/profiler/personer som gjort ett namn av sig genom att föra mediet vidare in i framtiden.

    Jag rynkade på ögonbrynen för jag kände direkt avsky mot att behöva säga “ja, för fan, visst är jag gamer vad tycker du om Kamiyas senaste speldesign av Bayonetta 2 kontra vad Ninja theory har gjort med hans ursprungliga verk..?” eller något annat nördigt (inte för att det är ett ointressant ämne, men ni förstår).

    Jag svarar då hellre:
    “Nja gamer vet jag inte om jag är, vad menar du met det? Jag gillar spel och spelar spel, känner du att du vill sätta en titel på mig eller?”
    Svaret blir oftast en reaktion som antyder på att jag “förmodligen inte alls är den “gamer” de vill ha.

    Jag tror nämligen att en sund utveckling på det här problemet är just avskaffandet av den, i mina ögon, väldigt infekterade titeln “gamer”. Åtminstone där titeln i betraktarens ögon avgör om du är tillräcklig eller inte.

    För kommer vi bort från det behovet så misstänker jag att vi landar i något som helt enkelt fokuserar på själva intresset, och inte titeln.

    Då är det mer relevant att fråga om vad du gillar och hur du tänker istället för “vad du är”. Det här är en regel som jag känner att vi borde gå efter oavsett sammanhang.
    Jag menar, vem går idag och frågar mig: “Är du hip hoppare?” bara för att de ser mig dansa till en gammal hip hop -dänga på krogen?
    Eller för den delen, vem frågar mig om jag är feminist bara för att jag använder “hen” i mitt vardagliga språk eller förespråkar att killar som kommer hem till oss ska sitta ner när de kissar?

    Svaret på båda dessa är oftast människor som jag upplever saknar både själförtroende och självdistans, vilket ger dem ett starkt behov av att kunna skydda sig under en titel som “avskiljer dem ifrån normen”.
    På samma sett uppfattar jag en människa som frågar mig om jag är en gamer.
    Kanske är jag dock för hård mot dem nu när jag tänker efter. De personerna med lågt självförtroende menar jag.. Men det får bli en annan diskussion.

    Återigen, detta är allt sett från en mans ögon – mina.
    Jag understryker igen att jag kanske inte beaktar dina erfarenheter fullt ut, då jag bara kan ta dig på orden Anna. Mer än så kan jag ej göra.

    Men jag litar på vartenda ord du skriver. För även om jag inte anser mig vara radikal, så understryker jag;

    Det mest radikala en man kan göra för ett bättre jämnställd samhälle i alla aspekter, är att lita på de kvinnor som delar med sig om den här typen av erfarenheter.

    Kanske något för många att tänka på, ovasett biologiskt kön.

    PS.
    “Alltså Gamergate…. Quinn är första klassens rövhål och Sarkeesian drar på sig offerkoftan lika fort som hon möter det lilla motståndet.”
    – Christoffer tidigare i tråden.

    Hur tänkte dui nu Christoffer..? Det är citat som dessa som verkligen förgyller synen på Gamergate-rörelsen som en okunnig och ignorant skara människor, oavsett kön.

    • Christoffer skriver:

      Okunnig?

      Bara för dom är kvinnor betyder inte att dom har frikort bete sig som dom gör. Sarkeesian sprider dubbla budskap genom att agera rakt emot det hon förespråkar och Quinn verkade bara vara en rövhatt.

      Aldrig sagt att det dom blivit utsatta för är rätt, men har dom inte blivit utsatta för det har jag aldrig vetat vem dom är heller.

      • Peter Ahonen skriver:

        Vilken tur att de blev utsatta då så att du fick reda på det. Fy fan vilket korkat och okänsligt uttalande som utöver att vara just pantat bortom rimlighet insinuerar att kvinnorna i fråga drar nån slags nytta av det. Du trampar i ett gränsland som får iaf den här redaktionsmedlemmen att bli rejält trött på ditt dåligt underbyggda och pasdivagressiva rantande.

        • Christoffer skriver:

          Hej på dig också Peter!

          Visste vem Sarkeesian var och tyckte hon var helt ute och cyklade med sina åsikter.

          Har jag sagt dom drar nytta av det? Nej. Tyvärr är det något du fått för dig att jag tycker och säger.

          Tycker dock att ska man framföra sin åsikt genom crowdfundat (ja först och främst kunde hon inte ens göra det utan att tigga pengar) så kan man väl åtminstone försöka leva upp till det man själv säger.

          Men det är ju alltid fint att jag får bevisat att man inte är välkommen som “gamer” inte ens på spelbloggar. Så frågan är vem är hycklaren?

          • Peter Ahonen skriver:

            Du hycklar när du försöker framföra problemet i att det är fult att vara gamer genom att förminska feministers kamp i ena stunden och sen halvarslat smeta över det med “det är förstås synd”. Och jo. Om de inte blivit utsatta hade du inte känt till dem. Det är svårt att vara ens tvetydigt. Kortfattat: Om du upplevt att du blivit förminskad pga att du är gamer gör du inte någon en tjänst när du hoppar in i feministiska resonemang och använder dessa för att du fått skit för att du är en nörd. Du kan göra det utan att pissa på tjejers problem. För det är det du gör och jag har fått så jävla nog av det.

  7. Christoffer skriver:

    Om jag pissar på feminism är det pga jag tycker det är en helkorkad ideologi i grunden och dess politiska företrädare har ett helt bisarrt valmanifest. Tänkte för att kolla värderingarna på en ideologi ska man väl kika in dom som ändå tänker försöka ta sig in i riksdagen.

    Det var inte ett feministiskt resonemang jag framförde från början, det har blivit det pga jag ifrågasatte åsikten om att det skulle vara ett unikt kvinnoproblem. Vilket det inte är, men det framställdes så av artikelförattaren.å

    • Peter Ahonen skriver:

      Nu pratar vi inte om feminismen som ideologi eller vad du röstar på. Förstår inte varför du börjar prata om detta. Kolla in feminism? Vill du ha en läslista? Du undviker eller förstår inte vad jag säger.

      Du har i sak rätt att alla som är gamers säkert fått skit för det någon gång i sitt liv. Jag har, du har, många andra har.

      Sen finns det andra problem, de problem kvinnor möter som är HELT ANNORLUNDA MOT DE DU ELLER JAG KAN UPPLEVA. De får skit för sitt kön samtidigt som de upplever ca 100.000 ggr värre trakasserier och skit online och IRL i och med sin hobby.

      Du är konsekvent inne i trådar om tjejers problem och käftar om hur du också minsann har problem. Dettta är:

      1: Lamt eftersom du piggybackar dina resonemang om dina egna problem ovanpå andras. Blogga om det själv istället, gör en youtubeserie om hur svårt du har det, vad vet jag. Sluta prata om det när artikeln i fråga handlar om tjejers problem i spelvärlden.

      2: Förminskande och kontraproduktivt för att tjejers problem ska kunna diskuteras. Ska jag vandra in på ett möte för Anonyma Alkoholister och berätta om hur jobbigt det är att jag är bakfull? Ska jag komma in på intensivvården och berätta för någon som vart i en bilkrash att gaska upp sig för att jag har ont i knät? Kanske dåliga exempel, men det är i princip vad du gör.

      Du kapar tråden (otrevligt), pratar om dig själv (otrevligt), kallar feminism för idioti (svinotrevligt) och sen har du mage att gnälla om hur synd det är om dig, att du inte ens är välkommen ens på spelbloggar? Hur fan kan det vara så svårt att förstå att när du gör sakerna jag beskriver ovan blir folk sura och DETTA är anledningen till att du känner dig ovälkommen? Har inte sagt något om hur välkommen du är. Fortsätt gärna häng här om du vill, du kanske till slut lär dig något.

      • Caymot skriver:

        Tycker faktiskt att de metaforerna är så briljanta och målande att jag blir rent mållös.

      • Christoffer skriver:

        Enda jag egentligen lärde mig var att inte ifrågasätta kvinnors åsikter för då förtrycker/förminskar man dom som person.

        Så jag har inget mer att tillägga då man inte får ifrågasätta emotsägande argument av artikelförfattaren.

        Startar man en artikel som har fokus på feminism men man får inte ifrågasätta då säger jag bara lycka till med fortsatt framgång i eran kamp. Kanske läge blicka innåt och inte döma utefter kön utan efter åsikter.

        Men det är kanske bara jag som är less höra detta

        “Med bakgrund av bland annat detta (för att inte tala om alla helvetes timmar i vattentemplet, mina tårar i Halo: Reach och mitt tjutande framför mina älskade JRPG) så blir jag rejält trött på att få mitt intresse mätt av andra som ska avgöra hur pass äkta jag är som gamer. Och med andra menar jag tyvärr i tio av tio fall killar.”

        “Denna besatthet från manliga gamers av hur länge en person har spelat och vilka spela man måste klarat för att vara en riktig gamer stör mig enormt. För den 1) bidrar till att skapa en större tröskel för nyfrälsta gamers och 2) är totalt irrelevant för hur duktig du är på att spela spel.”

        Kanske inte konstigt folk reagerar när man drar alla män över en och samma kant utan att fundera.
        Men fan ta mig om jag skulle döma alla kvinnor.

        • Peter Ahonen skriver:

          Ja fan ta den som kliver in i ett rum fullt av kvinnor och pladdrar om hur jobbigt även vi män har det. Det är att döma alla kvinnor.

          Alla över en kam i båda läger må så vara, men skillnaden ligger i om en sparkar uppåt eller neråt. Däri ligger all betydelse.

          • Christoffer skriver:

            Suck….. Ne för all kritik mot kvinnors åsikter är förtryck och förminskade.
            Har inga problem ifrågasätta åsikter oavsett vem och vilket rum det kommer ifrån, drar man offerkofta med att man blir förtryckt och förminskad direkt man möter motstånd så kommer det aldrig komma något bra ur någons kamp.
            Då har man redan förlorat från min synvinkel.
            Exemplena om mig själv var dåliga, men mest bara för att visa en poäng hur ovälkommnande spelkulturen är överlag på internet.

            “Vi gillar olika bara olika gillar som vi”

  8. Peter Ahonen skriver:

    Du kritiserar inte, du kallar folk idioter samt för bort fokus från ämneet till dig. Sen pratar du om offerkoftor lika snabbt som du klär dig i en. Anledningen till att du känner dig ovälkommen är nog i 8 av 10 fall ditt eget fel om vi går efter hur du argumenterar och gnäller.

    Tror jag sagt ovan saker tre gånger nu. Orkar inte en fjärde.

    • Christoffer skriver:

      Medveten om offerkoftabiten därför jag sa det var dåliga resonmang av mig.

      Alla kvinnor särbehandlar män för deras hobby inom hästar och tillåter inte män som är intresserade av en plats om man inte kan svara på deras frågor om hästar och dess tillbehör. Å är du inte kvalificerad så är du inte välkommen. Du måste hela tiden bevisa dig för alla kvinnor i hela världen att du kan något om hästar annars har du inget att göra här.

      Enligt er så drar inte jag alla över en kant med dessa argument utan det jag säger stämmer för 100% av alla kvinnor på jorden.

      • Peter Ahonen skriver:

        Du menar hur ridsport på elitnivå består av män lika mycket?

        Herregud vad pratar du om ens. Vi biter av här tycker jag.

        • Christoffer skriver:

          Nej jag menar hur världsfrånvänt det är att åsidosätta ett helt kön pga det finns rövhål.

          • Peter Ahonen skriver:

            Fast det är det ingen som gör här. Vi åsidosätter antifeminister och härskartekniska trådkapningar. Om du försöker styra det här till en allmän debatt om feminism och “manshat” förbehåller jag mig rätten att backa ut ur rummet i detta nu.

  9. Lasselelle skriver:

    You can be my wing(wo)man anytime!

    Annars så är Världsmästare-mästare en kul titel! ;D

  10. Christoffer skriver:

    Peter: Rofl! Åhh du lever verkligen i en verklighetsfrånvänd bubblamä.

    • Peter Ahonen skriver:

      Där fick du slut på argument/totalt nonsens att vräka ur dig? Rofl? Börja prata om mig istället för vad jag säger? Det är inte jag som respektlöst klampar runt i trådar och förminskar tjejers problem genom att tycka synd om mig själv. Eller pratar om hästsport i knappt begripliga meningar för att sen kalla någon verklighetsfrånvänd. Se dig själv i spegeln för fan. Jag är ledsen att du inte förstår vad vi menar och att du envisas med att skita på en kamp som egentligen är allas och alla är välkomna i. Det är bara svårt att vara inkluderande mot någon som vägrar lyssna, svara eller tänka på vad en säger.

      Sluta hitta på skit som att killar dras över en kam och att våra problem på nått sätt måste räknas in där specifika kvinnoproblem diskuteras. Det vore en bra början iaf.

      • Christoffer skriver:

        Nej absolut inte slut argument, fann det bara extremt lustigt hur det inte går bemöta kritik på saker tagna direkt ur artikeln.

        Å när den grundläggande tesen i artikeln är feminism och man får klagan på att man tar debatten dit är inte det lite tvetydigt och oklart då?

        Ja jag har citerad rakt ur artikeln där hon åsidosätter ett helt kön pga dom inte är välkomnande i hennes intresse och hon drar 10/10 över en kant.
        Jag kan göra det igen bara för skojs skull för om nånting är det humor.
        “Och med andra menar jag tyvärr i tio av tio fall killar.”

        Ja visst var hästmetaforen obegriplig, skönt för det är precis vad hela artikeln är för mig. Å innan du försöker göra en poäng över att jag inte förstår den, så förstår jag varenda ord och mening bakom dom.

        Finner det bara trasigt att försvara något som går så långt emot ett bättre socialt klimat man kan komma överhuvudtaget.
        Man välkomnar inte genom att utesluta 50% av alla “spelare” men det kanske är bara jag?

        Jo i spegeln ser jag en vit skäggig man med värderingarna på rätt ställe. Fast det beror ju också vem du frågar.

        • Peter Ahonen skriver:

          Mm extremt lustigt att börja prata om hur jag lever i en fantasivärld. Du är där igen, härskarteknik och dryghet. Tro fan att du känner dig ovälkommen.

          Saken är ju den att hon utesluter inte alla killar. Hon säger att det är uteslutande killar som ifrågasätter hennes plats som gamer. Har hon stött på 100 av 100 rövhål isf? Ja. Men ingenstans säger hon att alla som är män är dumma i huvudet. Det är du som lägger ord i munnen på henne för att du, vad, har vanföreställningar om feminism? Du vill gärna se nått där, så du får fortsätta vara arg på och klampa runt i trådar och säga att Sarkeesian, som är en påläst och smart människa inom faktiska akademiska ämnen, är dum i huvudet.

          Värderelativism är inget jag förespråkar, men för att jag inte orkar längre, så fine, du har bra lika bra värderingar som alla andra när du säger att de blev kända för att de är mordhotade. Att Quinn och Sarkeesian är offerkoftor och att feminism, som är seriös forskning på universitet runt om i världen är något du kan fnysa åt för att du tycker annorlunda. Vi säger så. Så kan du fortsätta tycka att det är folks dubbelmoral det är fel på när du blir bannad från sidor för att du är otrevlig.

          Tror du vi kommer nånstans mer än det här? Kör du ditt race så ser vi hur länge det håller.

  11. Christoffer skriver:

    Nej jag lämnar med något medvetet förminskade och med förtryck bakom orden.

    Ja du lever i en bubbla för du kan inte se utanför den! Folk kolla på sådant som detta utifrån och skrattar högljutt för det är rent och sagt humor.

    Nu pratar jag vanliga sunda människor som inte försöker leka internetkrigare och upplysa meningslösa “poänger” den 2000onde gången. Vi hörde er den första gången, vi väljer bara att inte bryr er om er då 90% av det vi läser är ren dynga.

  12. Christoffer skriver:

    Glömde tillägga när man inte ens får kritisera åsikterna utan att bli kallad förminskande och att man förtrycker det säger mer om er än det gör om mig.

    • Peter Ahonen skriver:

      Laughs on you pal. Ditt sätt att argumentera är pinsamt, antiintellektuellt och personangripande. Lev väl i din bubbla, önskar dig inget ont annars.

    • Peter Ahonen skriver:

      Att du blivit bannad på så många ställen och sen fortsätter verkar vara en självuppfyllande profetia. Du vägrar sluta “do it your way” i nån hatdriven Sinatra-version fylld av hederligt antiintellektuellt bonnförnuft. Vet inte vad jag ska säga mer. Det är så tråkigt att du är här och ältar i kommentarsfält som inte handlar om dig. Män nämns och du kollar mellan benen och känner nån instinktiv försvarsmekanism mot folk som eg skiter i dig. Herregud.

      • Christoffer skriver:

        Ja men kör på din bit att alla kvinnor är offer för mäns förtryck. Män är inte unika, bara kvinnor som är unika och har rätt att dra alla över en kant.

        Undrar vad dom starka kvinnorna som inte tar skit och står upp för sig själv säger om det?

        Bra exempel Alizza White gluz! Mer feminist än klickbait kvinnan Sarkeesian någonsin drömt om att vara.
        Alizza är en stark och bra förebild för alla.

        Men det är väl kanske jag som är misogyn som tycker att bara för att man är kvinna så har man inte automatiskt rätt i sina åsikter.
        Fast jag kom på en sak, jag är inte håller inte på att hata på kvinnor så hur går det ihop?

        Haha trivs rätt bra med mitt kön men det har inget att göra med mina åsikter. Nej dom handlar inte om mig, men åsikterna är skrämmande störda. Fast jag skulle väl varit svart transsexuell person för att få kritisera dessa åsikter å det stora landet lagomt kränkt hela tiden.

        Feminism var ett bra koncept kört i botten av er som själva utfärdar ideologin. Jag behöver inte hjälpa er att begrava den, det kommer dom framstående inom ideologin göra själva.

Skriv en kommentar