Att gömma sig bakom en sten helar inte skottskador. Det är ganska skälvklart, när man tänker på det. Det är också ganska självklart om man inte tänker på det särskilt mycket alls. Alla som tror det har uppenbarligen ett väldigt löst grepp om verkligheten.

I spel* är det dock ingenting märkligt alls nu för tiden. Snarare har det kommit att bli något vi förväntar oss. Den förr så självklara livmätaren har idag nästan helt förpassats till den virtuella skräphögen*.

"Lugna er, jag ska bara ta ett health pack"

”Lugna er, jag ska bara ta ett health pack”

Halo var inte först med regenererande hälsa (och rent tekniskt har första spelet inte heller regenererande hälsa, utan regenererande sköld över hälsan). Men det var kanske det spel som mer än något annat populariserade greppet och gjorde det till en standard bland förstapersonsskjutare.

Jag minns fortfarande (om än något vagt) när det började dyka upp i fler och fler spel. Många var kritiska över orimligheten i det. I Halo var det någorlunda logiskt, då det som sagt var en energisköld som laddades upp, men vad var förklaringen i valfri militärshooter?

Andra var kritiskt över att det gjorde spel enklare än de var förr. Ännu ett steg i mesifieringen av spel. Spel ska ju straffa oss till storheter. Eller något sådant. Själv tyckte jag att utveckligen var enbart positiv. Att plocka upp healthpacks har aldrig varit något som lockat mig. Regenererande hälsa gör att man kan fokusera på det som faktiskt är kul.

Idag känns det som att det behövs en väldigt speciell anledning för att ha annat än regenererande hälsa*. Det ska ha ett specifikt syfte i spelets kontext.

Alien: Isolation

”Chilla, jag behöver crafta ett medkit”

Ett bra exempel på där healthpacks fortfarande känns relevant är ett av förra årets bästa spel, Alien: Isolation. Spelet ville ge en känsla av realism (nåja) och utsatthet som blev ytterligare förstärkt av att man var tvungen att jobba för att hålla hälsan uppe.

Ett väldigt färskt exempel där jag tyckte att det gjordes mindre bra är Mad Max. Visst, i kontexten är det kanske inte helt fel att Max måste utnyttja de få förnödenheter som finns för att hålla hälsan uppe, men utförande fungerade desto sämre.

Mad Max

”Vänta grabbar, jag är törstig”

För att återfå hälsa kan Max dricka vatten ur sin vattenflaska, som då blir förbrukad och måste fyllas på. Om Max dör återvänder han dock till senaste checkpointen med fullt liv, medan vattnet fortfarande är förbrukat. Eftersom checkpoints kommer så frekvent är det ofta mer praktiskt att bara dö än att slösa på vattnet.

Spelvärlden* har gjort en helomvändning vad gäller hälsa i spel. Tidigare behövdes en förklaring av varför liv regenererades av sig själv. Idag behövs snarare en förklaring för varför det inte gör det. Och det är i mina ögon nästan enbart positivt.

Om vi nu bara kan göra regenererande ammo till standard också.

*detta gäller så klart enbart vissa genrer, där fps och 3ps är de mest framstående