Med tanke på hur mycket unika möjligheter spel ger för berättande så är det fortfarande väldigt få spel som det. När spel som The Last of Us prisas för sin berättelse, så är det en berättelse som kunder berättats på nästan exakt samma sätt i en film. Gameplay och story är två skilda element.

Choose. But choose wisely.

Choose. But choose wisely.

Men det finns ju också spel som lyckas på ett ypperligt sätt att göra story till en del av gameplay. Tydligaste exemplet är väl alla spel Telltale spottat ur sig senaste åren, men även Bioware är väl bevandrade på området. Ja, och så finns det så klart ett av årets bästa spel, Life is Strange.

Efter att ha spelat igenom Life is Strange var jag helt såld. Enligt mig växte spelet hela vägen fram till slutet och jag var nöjd över hur berättelsen knöts ihop. Andra var mindre nöjda. Utan att spoila kan jag säga att kritiken var liknande den som det sista Mass Effect-spelet fick: valen spelare gjort på vägen hade inte tillräckligt stor effekt på hur spelet slutade. Men även om jag kan se var den kritiken kommer ifrån, så kan jag inte komma ifrån att jag helt skiter i det.

Reapers

We. Are. Your friends.

Alternativa slut är absolut ingenting nytt. Gör X eller Y så kommer berättelsen avslutas på ett lite annorlunda sätt. Oftast har det varit små, små variationer på huvudslutet, men det finns även mer ambitiösa versioner. Gemensamt för nästan alla? De tillför ingenting. Inte ett jävla dugg. Alternativa slut ingenting som nödvändigtvis är dåligt, men min upplevelse har alltid varit att det gjort väldigt lite för spelet som helhet. Så klart är det annorlunda när det gäller ett spel som erbjuder alternativa vägar hela vägen igenom, men poängen är att just slutet inte är det viktiga.

[quote-center:Målet är ingenting]Jag är okej med att en berättelse har en fast startpunkt och ett fast slut, för att ge den en riktning och ett driv, men sedan låter mig välja min egen väg mellan de punkterna. Mina val ska ju absolut inte vara betydelselösa, men att det är just slutet som ger dem mening håller jag inte med om. Valen har betydelse i sig själva och även val som inte har några direkt märkbara effekter tillför något till narrativet. Till min upplevelse.

Jag ser gärna att det kommer ett spel någon gång som erbjuder en myriad olika slut baserade på precis alla val jag gör. Det hade varit spännande. Absolut. Men spel som inte gör det blir absolut inte sämre för det. För att målen på vägen spelar roll ändå.

Som en något sånär känd podcast en gång sa: målet är ingenting, resan är allt.