Gästkrönika

En djävulsk vändning

Det var den 14 maj 2012. Vi satt ett gäng och pratade via teamspeak i väntan på att klockan skulle bli midnatt, då skulle Diablo 3-servrarna bli tillgängliga. Lite initialt strul hade vi nog alla räknat med, men att det höll i sig så länge som det gjorde var det ingen som trodde. När man väl kom in i spelet var det till en början rätt bra, men ju mer man ökade svårighetsgraden ju tydligare blev bristerna och man blev mer och mer beroende av det nedrans auktionshuset.

Det var så uppenbart att man inte skulle hitta sin egen utrustning, man skulle köpa den via auktionshuset. Allt var helt slumpat och att plocka upp något som var bra för dig var i princip omöjligt. Ekonomin i spelet brakade ihop nästan omgående och dom riktigt bra grejorna såldes för fantasipriser, detta gjorde att auktionshuset blev ett litet spel i sig. Fast hade man inte turen att hitta något riktigt bra att sälja kunde man alltid öppna sin riktiga plånbok istället…

Error 37, som jag hatat dig!

Error 37, som jag hatat dig!

Efter två månader så insåg jag att det här nog inte skulle bli den där långköraren som jag hoppats på, besvikelsen var ett faktum. Då och då läste jag nyheter om hur Blizzard hade förändrat Diablo 3, oftast handlade det om att loot-systemet hade förbättrats. Trots detta kändes varje återbesök i spelet lika obelönande. Sen kom nyheten om att auktionshuset skulle plockas bort i samband med att expansionen Reaper of Souls släpptes i mars 2014.

Det var här började jag känna att det fanns lite hopp igen. Svårighetsgraderna gjordes om från grunden och nya spelsätt introducerades, vilket öppnade upp spelet på ett helt annat sätt. Sen dess har det blivit bättre och bättre för varje patch och idag har vi ett spel som är riktigt bra. Att hitta ett nytt vapen kan få hela ens spelsätt att ändras och där man tidigare var ganska låst kan man nu skapa sin egna spelstil på ett sätt som helt enkelt inte gick innan.

Upplägget med säsonger (finns ej på konsol) är också ett mycket trevligt inslag, här får man chansen att snabbt köra igång med en ny karaktär och tävla mot både sig själv och andra i olika utmaningar. När säsongen är slut så flyttas allt (xp, guld osv.) över till ditt vanliga konto. Just nu (i väntan på World of Warcraft: Legion :p) är det Diablo 3 som är spelet jag faller tillbaka till mellan alla andra bra och mindra bra spel som man bara måste spela under året.

Det tog nästan 4 år, men Blizzard lyckades vända Diablo 3 från något ganska dåligt till något väldigt bra, numera så känns det belönande att gång på gång rädda världen. Även om vi slipper “Error 37” nu för tiden så kan man ändå fortfarande beskriva Diablo 3 som en ändlös grind mot ingenting, skillnaden nu är att det är riktigt roligt!

Text av Daniel Andersson

profilbild Daniel är en 35-årig tjockis från västkusten. Maskinoperatör på dagarna, ninja på nätterna. Spelar spel både i och utanför datorn. Älskar hemgjord streetfood och dricker ohälsosamt mycket öl. Vet inte vilken av alla sina drömmar han ska förverkliga om han någon dag skulle bli vuxen…

Kommentarer

  1. Dave Lister skriver:

    Om man jämför med hur det var i början mot hur det är nu, så är det i som om det vore ett helt nytt spel på många sätt, bara råkar utspela sig i samma spelvärld 😀

Skriv en kommentar