Jag har precis spelat klart Doom. Eller nä, det har jag inte. Jag har precis spelat så långt i Doom att jag känner att jag borde ha spelat klart Doom. Eller nä, jag spelade för ungefär två timmar sedan förbi punkten där jag kände att jag borde ha spelat klart Doom. Min poäng? Doom är för långt.
Varje år när riket sätter sig ner för att diskutera vilket spel som var det bästa förra året så uppstår samma diskussion: den om objektivitetens vara eller icke vara. Varje år både erkänner vi att objektivitet är omöjligt i en subjektiv bedömning och att det därför är fel att ens nämna det, samtidigt som vi upprepade gånger refererar till spels objektiva kvaliteter. Det är en förvirrad dualitet som uppstår där vi försöker framhålla något som både relevant, och icke existerande i samma andetag. Så, för att försöka få lite klarhet i det hela så tar jag en liten paus från min paus och benar i ämnet.
Att något är dumt betyder inte att det är dåligt. Jag vill börja den här recensionen med att etablera det. Jag gillar många dumma saker. Dumma filmer, dumma spel. Saker kan vara dumma, töntiga, larviga, och samtidigt vara bra. Och på tal om det…
Linus har spelat lite Watch Dogs 2 och tar med er in i cybervärlden.
I sin recension av årets upplaga av Call of Duty konstaterade Glenn att det har varit ett förbannat bra år för FPS. Och att Call of Duty inte längre hänger med konkurrensen. Jag har visserligen inte själv spelat ∞ Warfare, men jag tvivlar inte det minsta på att Glenn har rätt. För själv har jag känt samma sak ända sedan Respawn debuterade med Titanfall. Jag blev förälskad då och när jag nu äntligen fått sätta mig ner med uppföljaren är kärleken precis lika stark.
Så, världen är ju skit nu. Um. Vi hade sönder den. Vi tog allt som var fint och bra och bara gjorde det till bajs och sen satte vi Bajshövdingen att styra över allt. För de av er som inte har en aning om vad jag pratar om så är det ju såklart Trumps vinst av presidentpositionen i USA. Detta slutgiltiga bevis på att mänskligheten inte är kapabla att ta vettiga beslut för sig själv.
Linus har spelat en massa Gears of War senaste dagarna och erbjuder nu sin leet-kunskap till er vanliga dödliga.
I fredags publicerade jag en väldigt larvig text. Det var en text full med överdrifter, elakheter och raljanta utlägg. Vad den absolut inte var, var saklig. Vilket jag även fick poängterat för mig. Det var inte ett sakligt bemötande av texten den handlade om. Ingen konstruktiv debatt kring problemen med ungdomar som spelar för mycket.
