Att år 2020 börjat haltande är ett försiktigt påstående. 2020 började med att snubbla stupfull in över tröskeln, faller över din 60″ OLED, kräks blod på din katt, och kokssvettas COVID-19 över alla kommande filmer och spel. Det är dags att undvika zombieapokalypsen. Det är dags att bosätta sig på en öde ö i mitten av Bermudatriangeln.
Från det att jag fick Animal Crossing: New Leaf en vecka innan Europereleasen, tills någon gång mot slutet av september eller så, spelade jag det varenda dag. Alltså, bokstavligt talat varenda dag. Som i att inte en dag passerade utan att jag spelade minst en timme. Efter en sådär 300 timmar spelade hälsar jag inte längre på i Svampbo lika ofta, och besöker min by kanske två, tre gånger i månaden.
Svampbo kan ibland vara en ganska sexuellt laddad by, vilket kan bli ett problem när alla i byn tillhör olika arter. Det uppstår en sexuell frustration som hela tiden genomsyrar våra sociala interaktioner. Eller så är det jag som tolkar saker lite som jag vill.
Jag är praktiskt taget ekonomiskt oberoende vid det här laget. Med en så där 25 000 000 bells på kontot och inget att blåsa dem på lever jag det goda livet. Turnips är inte ens en viktig inkomst längre. Nu är jag en odlare av perfekta persikor, med allt vad den kontroversiella men lyxiga livsstilen innebär.
I see you looking at my plump peaches. Want to buy some? It will cost you, because these are some fine ass peaches. Best peaches in town.
När du ger en av dina bybor en ”catchphrase” händer det att de andra byborna tar efter...
Det har hänt en hel del på sistone i Svampbo. I lördags var jag ute på nattpromenad, och...
Jag pratar inte jättemycket med invånarna i min lilla by. Men när jag väl gör det så händer ibland...
Det händer inte mycket i Svampbo just nu. Det betyder att jag mest bara strosar omkring och är...
På lördagar spelar K.K. Slider på Club LOL. Egentligen spelar han där varje kväll, men det är på...
I lördags var det prideparad här i Stockholm. Det är en fest som firar att man är sig själv, och...
