Glenn, Ludde och Tobbe börjar avsnittet med att inte komma överens om vem som ska programleda, sen går det bara utför. Det blir retro i form av Wario Land, en del Mirror’s Edge-snack och även lite Jedi: Falle Order. Avslutar gör herrarna med att ta tempen på 2020, vad ser vi fram emot, och vad kan vi hoppa över?
Tobbe har spelat nya Mirror’s Edge och skrev sen, av någon anledning, en recension på rim.
Tobbe och Linus känner på det nya Mirror’s Edge och hittar märkliga grafikbuggar och rum fyllda med dubbelgångare. Och så pratas det lite Uncharted bara sådär…
Få saker är lika coola och lika töntiga som parkour. Det är i nivå med sådana där långa skinnrockar de hade i The Matrix. För The Matrix är svincool. Och att hoppa mellan hustak är svincoolt. Men den där killen på högstadiet som sprang runt på skolgården i lång läderkappa och gjorde combatrolls från taket på lekstugan – han var ju mindre det (jag ber om ursäkt till alla mina med-svampar som rockade rocken under tonåren).
I Mirror’s Edge var det dock coolt med parkour. På riktigt. Det kändes lite som Wipeout känts 14 år tidigare, med stilistisk design och ett grymt soundtrack. Lite som tv-spel för hippa människor.
Någon gång under 90-talets andra hälft begick jag det stora misstaget att sälja mitt Super Nintendo med tiotalet tillhörande spel för en femhundring. Jag var ung, dum och ville ha en stereo på rummet. Vid det här laget hade familjen dessutom en någorlunda kraftfull dator. Varför skulle jag spela på en gammal konsol när jag kunde spela nya pc-spel, liksom?
Det var nyss E3, vilket ni antagligen inte missat. E3 innebär en strid ström av spel att se fram emot och för spelare är det lite som julafton. Eller, typ en julafton där någon står och viftar en massa kul presentera framför en och sen säger ”det här får ni om två år”.
Årets E3 bjöd på en hel hög med spel att se fram emot, på alla möjliga format. Det bjöd också på en hel hög med spel som jag inte ser fram emot alls. Det är så klart inget konstigt i sig, men det finns vissa spel i den senare kategorin som absolut inte borde höra hemma där. Spel jag borde peppa, eller trodde att jag skulle peppa, men helt enkelt inte gör.
Hur spel ser ut är mer än grafikmotorer, teknisk elegans och välgjort ljus. Det börjar någonstans...
