Skräcktober är över men skit i det, skräck i vinterrusket är mysigt! Resident Evil, orginalet till PS1, har jag inte spelat sen 90-talet och jag har aldrig testat på Arrange-läget som kom i Director’s Cut där vapen, fiender och föremål är omkastade. I morgon, lördag 15/12, kl 11 kör jag igång en klassisk lördagsstream och i vanlig ordning hoppas jag på myspys i chatten. Koka lite kaffe, laga en Jill-macka och häng med.
När Microsoft gick ut med att de möjliggjort bakåtkompabilitet på Xbox One förstod jag förstås att det var en stor grej, men för mig kändes det samtidigt som en gäspning. Enligt mig är vi ett läge där det borde finnas tillräckligt mycket intressant på horisonten för att vi inte ens ska behöva orka bry oss om det vi lämnat bakom oss. Visst finns det många spel från förra generationen som jag fortfarande inte upplevt, men jag har någonstans på vägen sedan jag började skriva om spel tappat inställningen att jag ska ha spelat allt. Om jag nu missade det första gången så kanske det i sig var anledning nog att inte spela det alls. För satan i gatan så mycket jag spelade under förra generationen.
Förra sommaren röstade ni läsare och besökare fram Final Fantasy VIII till mitt sommarspel 2014. Min målsättning var att jag skulle spela klart spelet under den sommaren. Så blev det inte. Jag lägger ingen värdering i det, utan när jag tänker tillbaka på sommaren 2014 så handlade den mer om fantastiskt väder och asroliga fester. Det blev inte så mycket tid över till spelande.
