I fredags publicerade jag en väldigt larvig text. Det var en text full med överdrifter, elakheter och raljanta utlägg. Vad den absolut inte var, var saklig. Vilket jag även fick poängterat för mig. Det var inte ett sakligt bemötande av texten den handlade om. Ingen konstruktiv debatt kring problemen med ungdomar som spelar för mycket.
Vi sitter och väntar på det nu, eller hur? Att något låtsasgeni med allvarlig ton ska konstatera att massakern under gårdagen på något sätt är knuten till tv- och dataspel. Förövaren har säkert spelat något våldsspel, en mördarsimulator, som inspirerat och hetsat på honom att göra det obegripliga som hände igår. Det vore inte första gången.
Spel är inte ”bara spel”. Det är en tanke vi på Svampriket i alla fall värnar om. Spel är ett kulturuttryck och spel spelar roll. Men vill man att spel ska tas på allvar måste man också ta spelen på allvar. Och det inbegriper att inse att spel påverkar människor. Sexism, rasism, homo- och transfobi. Men också våld.
