Fredagslistan

Tragedier och syndabockar

Vi sitter och väntar på det nu, eller hur? Att något låtsasgeni med allvarlig ton ska konstatera att massakern under gårdagen på något sätt är knuten till våldsam populärkultur. Förövaren har säkert spelat något våldsspel, en mördarsimulator, som inspirerat och hetsat på honom att göra det obegripliga som hände igår. Det vore inte första gången en stofil uttalar sig om något hen inte har en susning om.

Jag skulle egentligen skriva en Fredagslista om spel idag. Men jag orkar inte nu. Jag är för emotionellt utmattad för att tänka klart. Så istället kommer lite tankar, med luddiga poänger. Utan rubriker.

  • Ja. Våldsamma spel finns. Och de spelas av folk som de inte är menade för. Skolungdomar runt om i världen spelar spel med psykopater och seriemördare i huvudrollen. De gör hemska saker i digitala världar. Men inget spel i världen är en mördarsimulator. Inget spel, ingen hårdrocksskiva och ingen slasherfilm kommer någonsin kunna få den stämpeln. För att få någon till att göra något så obegripligt som det som hände igår krävs mer än intryck. Mycket mer. Och istället för att prata om vad personen i fråga fick för intryck så bör alla ställa sig frågan om vad denna unga människa inte fick? Var brast det? Fanns det ingen där som märkte hur han mådde?
  • I samma andetag som yttre faktorer nämns så gillar också människor, både utbildade erkända journalister och Facebookande dalmasar, att lägga på uttrycket “för mycket”. “Gör en något för mycket, då blir en galen” tycks vara den allmänna uppfattningen. Men nej. Du går upp i vikt om du äter för mycket och du blir trött om du sover för lite. Men nej. Vägen till galenskapen och våldsamheten är betydligt mer komplex och komplicerad än att någon gör något som du uppenbarligen inte förstår det minsta “för mycket”. Dessutom är gränsen för “för mycket” omöjlig att definiera, eftersom den är ytterst individuell.
  • I dagens klimat sker de flesta konversationer och informationsflöden på sociala medier. Detta i sin tur betyder att vi mer och mer styr över vad vi läser, och framförallt över vad vi inte läser. Små grupper isoleras och sluter samman med likasinnade. Ganska snart står vi där, i ring, och håller med varandra utan att någon ifrågasätter oss. Det kan vara en betryggande faktor, men det finns också något djupt problematiskt i det. En person med snedvridna värderingar blir aldrig ifrågasatt, behöver aldrig ifrågasätta sig själv och sitt eget mörker, och ju mer tiden går desto mer övertygad blir vardera klick om hur deras värderingar, deras världsbild är den rätta. Och förr eller senare så kommer fel klick i kontakt med fel person, vilket har förödande konsekvenser.

Det här inlägget skrevs under torsdagskvällen, bara några timmar efter händelsen och det kan hända att mycket ny information sipprat ut än vad jag nu i skrivandets stund känner till. Det jag vet, och det jag kan stå upp för varenda dag i veckan är att spel, eller populärkultur som stort aldrig kan stå som syndabock i tragedier. Hur bekvämt det än må vara för gammelmedia och manchesterprofessorer.

Vi på Svampriket vill rikta vårt stöd, våra tankar och vår sympati mot alla som drabbats av gårdagens händelse. Tyvärr är det här början på en ny epok i vårt land, där det Sverige vi går ut i idag genast känns mycket kallare och mörkare. Så ta hand om varandra.

Kommentarer

  1. KasseJasse skriver:

    Gårdagens händelser går fått mig att tvivla på mänskligheten återigen. En av min närmre vänner fick sin vän mördad vilket gör det helt omöjligt att förneka och sopa det under mattan. För ja, om jag kunde göra så skulle jag försökt. I dagens samhälle är det tyvärr lättare att hantera det på detta vis. Jag orkar inte och vill inte se mina medmänniskor uppleva såna här traumatiska upplevelser. Fan. Bara. Fan.

    Juste, kommentar på texten var det.. Återigen det här med spel som syndabock som du säger Anders. När folk använder sig av det argumentet kan jag inte sluta tänka på hur mycket spel har gjort för att främja min medmänsklighet och för att påpeka hur viktigt det är att visa denna kärlek till alla människor. Ta till exempel det nya och fantastiska spelet Undertale som exempel. Spelet där du har valet att spela spelet utan ta livet från något. **SPOILER VARNING**. Ett spel som visar hur hat mot två faktioner kan skapa hatfyllda och förstörda individer. Hela spelets story förändras beroende på hur du väljer att hantera fiender du möter i spelet.**SPOILER SLUT** Jag vill inte egentligen inte spoila detta spel för någon eftersom jag uppmanar er alla som läser denna kommentar att spela detta spel. Så gör er själva en tjänst och spela Undertale. Vi måste visa media och samhället att vår kultur inte bara består av mördarsimulatorer eller ännu värre, att de ses som oviktiga och bemöts med orden – “Det är bara ett spel”. Spel är mer än en syndabock för skolmassaker, terrordåd osv. Ni i svampriket och vårt community är levande bevis på att vår spelkultur kan vara fylld med värme och kärlek. Puss på er. Ni är bäst.

  2. ove skriver:

    Rock N Roll är djävulen i fårakläder – mormor 1981

  3. T4 Was Here skriver:

    Eh, och tanterna på jobbet säjer att det är Halloween och USA’s fel.
    Tur att min själ är dö så jag slipper bry mej om sånt här.

  4. gabbay skriver:

    Det är klart att spel inte är den utlösande faktorn till detta djuriska och vidriga beteende men frågan är om inte detta sjuka avskum ändå rent teatralisk och utstyrselmässigt ändå blev inspirerade av spel(rent estetiskt). Jämför hur han ser ut när han utförde denna fullkomligt vidriga handling med en karaktär i Fallout 3. Kolla på Auroramördaren som sköt folk på batman knight rises var helt klart inspirerad av populärkultur. Det är klart att man inte kan skylla på populärkulturen när dessa vidriga händelser sker men jag tror ändå att det hade en faktor i vilken läskighetsfaktor han ville få ut när han gjorde detta dåd. Helt klart var han ju inspirerad av Nazityskland också. Med tanke på detta internetsamhälle där uppmärksamhet är allt så tror jag att dessa skolattacker tyvärr kommer ske allt oftare.

Skriv en kommentar