Vi sitter och väntar på det nu, eller hur? Att något låtsasgeni med allvarlig ton ska konstatera att massakern under gårdagen på något sätt är knuten till våldsam populärkultur. Förövaren har säkert spelat något våldsspel, en mördarsimulator, som inspirerat och hetsat på honom att göra det obegripliga som hände igår. Det vore inte första gången en stofil uttalar sig om något hen inte har en susning om.

Jag skulle egentligen skriva en Fredagslista om spel idag. Men jag orkar inte nu. Jag är för emotionellt utmattad för att tänka klart. Så istället kommer lite tankar, med luddiga poänger. Utan rubriker.

  • Ja. Våldsamma spel finns. Och de spelas av folk som de inte är menade för. Skolungdomar runt om i världen spelar spel med psykopater och seriemördare i huvudrollen. De gör hemska saker i digitala världar. Men inget spel i världen är en mördarsimulator. Inget spel, ingen hårdrocksskiva och ingen slasherfilm kommer någonsin kunna få den stämpeln. För att få någon till att göra något så obegripligt som det som hände igår krävs mer än intryck. Mycket mer. Och istället för att prata om vad personen i fråga fick för intryck så bör alla ställa sig frågan om vad denna unga människa inte fick? Var brast det? Fanns det ingen där som märkte hur han mådde?
  • I samma andetag som yttre faktorer nämns så gillar också människor, både utbildade erkända journalister och Facebookande dalmasar, att lägga på uttrycket “för mycket”. “Gör en något för mycket, då blir en galen” tycks vara den allmänna uppfattningen. Men nej. Du går upp i vikt om du äter för mycket och du blir trött om du sover för lite. Men nej. Vägen till galenskapen och våldsamheten är betydligt mer komplex och komplicerad än att någon gör något som du uppenbarligen inte förstår det minsta “för mycket”. Dessutom är gränsen för “för mycket” omöjlig att definiera, eftersom den är ytterst individuell.
  • I dagens klimat sker de flesta konversationer och informationsflöden på sociala medier. Detta i sin tur betyder att vi mer och mer styr över vad vi läser, och framförallt över vad vi inte läser. Små grupper isoleras och sluter samman med likasinnade. Ganska snart står vi där, i ring, och håller med varandra utan att någon ifrågasätter oss. Det kan vara en betryggande faktor, men det finns också något djupt problematiskt i det. En person med snedvridna värderingar blir aldrig ifrågasatt, behöver aldrig ifrågasätta sig själv och sitt eget mörker, och ju mer tiden går desto mer övertygad blir vardera klick om hur deras värderingar, deras världsbild är den rätta. Och förr eller senare så kommer fel klick i kontakt med fel person, vilket har förödande konsekvenser.

Det här inlägget skrevs under torsdagskvällen, bara några timmar efter händelsen och det kan hända att mycket ny information sipprat ut än vad jag nu i skrivandets stund känner till. Det jag vet, och det jag kan stå upp för varenda dag i veckan är att spel, eller populärkultur som stort aldrig kan stå som syndabock i tragedier. Hur bekvämt det än må vara för gammelmedia och manchesterprofessorer.

Vi på Svampriket vill rikta vårt stöd, våra tankar och vår sympati mot alla som drabbats av gårdagens händelse. Tyvärr är det här början på en ny epok i vårt land, där det Sverige vi går ut i idag genast känns mycket kallare och mörkare. Så ta hand om varandra.