Intryck

Intryck: Spiderman – Shattered Dimensions

En Spindelman, en Spindelman gör faktiskt inte alls vad en spindel kan

Jag har nu spenderat ett par timmar i sällskap med allas vår vänlige granne, Spindelmannen och jag måste säga att det har varit ganska underhållande. Med ganska, menar jag att det är roligt, men inte så roligt som jag hade hoppats på.

Ända sedan spelet blev utannonserat har jag hela tiden haft förra årets (enligt mig) bästa spel i bakhuvudet. Nämligen Batman – Arkham Asylum och det är tydligt att Beenox har haft det i åtanke när de utvecklat spelet. Sämre förebilder kan man ha, men de har inte riktigt lyckas åstadkomma samma tyngd och känsla som det var i fighterna i Arkham Asylum. Ofta känns det som att jag bara trycker på knapparna på måfå, och helt enkelt får hoppas på det bästa.

Men jag har förhoppningar på att spelet under resans gång kommer växa till sig och att jag kommer känna mig mera bekväm med kontrollen. För, tyvärr, är det där som spelets största brist ligger. Att svinga sig med nätet känns som ren chansning. Ta sats, spruta nät och hoppas på att man landar där man vill landa. De flesta gånger gör man inte det, utan jag finner mig hängandes och dinglandes någon helt annanstans än vad det var tänkt. Det är inte riktigt den bild man har av den käre Spindelmannen.

Nu får jag det nästan att låta som att det är en pest och pina att genomlida detta spel, men riktigrt så är inte fallet. Jag gillar den ”buskiga” humorn som Spindelmannen i tid och otid delar med sig av. Han har alltid flera fåniga, så att de blir roliga, kommentarer på lut (som jag förmodar att jag har tröttnat på att höra efter ungefär halva spelet) när han tar för sig något. Skrattade faktiskt högt första gången jag slog sönder en kruka och han utbrast ”I’m Spiderman! I destroy pots, that’s what I do” och drog även på smilbanden när jag la ifrån mig handkontrollen en liten stund, och Spindelmannen påpekade för mig att nu så var det ”Booooooriiiiing” 🙂

Sen så tycker jag att det är snyggt. Riktigt snyggt faktiskt. De mellansekvenser jag har sett hittills har imponerat mycket, vilket även grafiken i själva gameplayet också gjort.

Om jag skulle summera mina intryck, kan jag säga som så att jag tror (hoppas) att spelet kommer leverera ett hyggligt actionäventyr, som när det är över inte kommer göra så att jag känner en bitter eftersmak av gammal spindelväv i min mun, utan att jag kommer sitta i min fåtölj och faktiskt känna mig lite grann som your friendly neighbourhood spiderman

Spiderman: Shattered Dimensions släpps 10/9 och en recension av spelet (Xbox 360 versionen), signerad Andreas Lundqvist kommer publiceras på ett Svamprike nära dig inom kort!

Kommentarer

  1. […] vän och granne Ludde har också testat Shattered Dimensions och tänkte i samma banor borta på Svampriket.se, vem vet, han kanske som mig bara behöver mer […]

  2. Han håller aldrig tyst! Oavsett dimension! Påminner en hel del om Gilmore Girls -babblet ibland faktiskt! 😀

    ”Hey! Stop hitting your face with my fist!”

Skriv en kommentar