Denna vecka Àr Anders och Samson tillbaks och reder ut Retroresans framtid, snackar hÀsttjockisar och vilda vÀstern i Gun.Smoke till NES. Anders har ocksÄ trÀffat Jenova i Final Fantasy VII och till nÀsta vecka lirar vi Mega Man 10.
LĂ€nkar
Retroresan: Det mystiska avsnittet (Gun.Smoke klart, Mega Man 10 start)
I Gun.Smoke: Jag har inte tÀnkt pÄ att det blir en skugga under explosionerna. Men jag tror att problemet med den feta hÀsten kan hÀrstamma i att man inte kan rita ut en halv pixel. Subpixel rendering kom mycket senare.
Bossen ni söker Àr Boomer Kuwanger pÄ banan Fortess Tower ifrÄn Mega Man X som Àr min favorit boss inte för att den Àr sÄ enkel utan jag gillar banans uppbyggnad(jag gillar torn i spel) och framförallt musiken. Dessutom fÄr man ett mycket anvÀndbart vapen av Boomer Kuwanger och dÀrför brukar jag ta han först.
Jag syftade pÄ Wild Guns nÀr jag nÀmde att det finns bÀtttre alternativ jag Àlskar det spelet.
Jag tycker ni skall inför matbetyg. Jag Ă€lskar det hĂ€r avsnittet kanske bara jag som skymtade lite mer glĂ€dje och energi i avsnittet i.o.m. att Samson har tryckt pĂ„ âsave & quitâ pĂ„ Savepunkten .
I FF7 sÄ jag dödade ormen första gÄng jag spelade spelet och nu vet jag inte varför jag ville ha utmaning kanske.(jag var rÀtt overpowered resten av spelet) Du rekryterade inte Yuffi jag hoppas du rekryterar Yuffi i det senare tillfÀllet.
Jag mÄste sÀga att jag Àlskar boxarten till Mega Man 10. Mest för de futuristiska rutnÀten. Det skall sÀgas att jag skrev det hÀr innan ni sa att det skulle bli alla Mega Man spel.
Mega Man 10
1.Grafiken: NÀr man man köper Mega Man 10 sÄ förvÀntar man sig att det skall vara ifrÄn ca 1991. Problemet Àr att vissa fall kan man se SD grafik i spelet och dessutom det kanske vÀrsta Àr nÀr det tagit SD grafik och skalat ner och man ser nedskalnings defekter. I 9:an var det inte lika tydligt och dÀrför kunde man acceptera det.
2.Ljud: Jag mÄste ge beröm för ljudet Àven fast man kan höra att det Àr upphottat sÄ gör det inte lika mycket.
3.Kontroll: Jag gillar den och det kÀnns som Mega Man sÄ det Àr inte sÄ mycket att sÀga om den.
4.Gameplay: Jag gillade att i Mega Man X kunna ÄtervÀnda till banorna för att plocka upp vissa saker. Det har delvis ÄtervÀnt i.o.m. det olikfÀrgade blocken som kan bara förstöras av olika bossars vapen.(jag minns inte att jag har sett dom i nÄgot tidigare Mega Man)
5.Utmaning: Easy Mode Ă€r nĂ€stan för enkelt. Sedan blir det som alltid att man mĂ„ste pressa sig steg för steg till det yttersta. Man lĂ€r sig nĂ„got nytt(Ă€ven fast inget kĂ€nns speciellt nytt nu) i ett rum för att sedan stĂ€llas inför en svĂ„rare variant av det lite senare. Vilken âpain in the assâ boss Blade Man Ă€r sedan var Sheep Man vĂ€ldigt enkel sĂ„ det finns ett bra spann av svĂ„righeter. Det hĂ€r kĂ€nns att det Ă€r samma svĂ„righetsgrad det har en butik som man kan köpa praktiska saker i och det gör det enklare.
6.Slutsats: Rent presentationsmÀssigt kÀnns det som att allt Àr perfekt till NES och att det aldrig behövt göra kompromisser med t.ex. ljud mot snyggare grafik eller mjukare animationer mot mer detaljerade karaktÀrer. SpelmÀssig sÄ Àr det troget sina föregÄngare. Jag tycker det Àr ett fint spel men om jag kÀnner Capcom rÀtt sÄ sitter de och knÄpar ihop Mega Man 11 nÀr det öppnade upp det i.o.m. 10:an och det gör att jag kÀnner att Capcom tappar lite i sin respekt för serien. Hade 10:an kommit ut kanske 5 Är efter sÄ hade det troligen varit ett bÀttre spel och jag hade haft mer glÀdje att spela det.
Bra avsnitt!
Jag tror jag var en av dom fÄ som faktiskt efter en mastig bakfylla förra lördagen och med en stukad fot la mig ner och lyssnade igenom HELA FFVI avsnittet.
Jag tycker det rÀcker med Pizzabetygen, möjligen utöka nÄgon gÄng till nÄtt innom snabbmatsgenre.
TyvÀr har jag aldrig varit nÄgot fan av Mega Man, troligen för att jag aldrig spelade det under uppvÀxden, har nÄgot minne frÄn nÀr jag var kanske 10 Är att jag sÄg en kompis spela lite pÄ nÄgot av dem.
Sen förra Ă„ret testade jag demot pĂ„ Mega Man 9…… jag fick en liten chock nĂ€r man dog pĂ„ dom 3 första sekunderna. Försökte ett par gĂ„nger till, men nĂ€r man ser mönstret att för var ny fiende sĂ„ dör jag minst 2 gĂ„nger sĂ„ lĂ€gger man ner rĂ€tt snabbt.
SÄ min frÄga Àr dÄ kanske om alla Mega Man spel Àr sÄhÀr pass svÄra, visst tillomed jag mÀrkte att nöter man bara tillrÀckligt sÄ lÀr man sig banorna och kan glida igenom rÀtt lÀtt, men fan inget man tar pÄ första försöket(?).
Ta inte detta personligt men om man Àr som ni och typ dyrkar Mega Man kan man dÄ ha nÄgot imot att grinda i spel? För vare sig man spelar World of Warcraft eller Final Fantasy sÄ stöter man pÄ grinding, och jag vet att det Àr mÄnga som backar ur och tillomed ser ner pÄ folk nÀr det kommer till grinding.
Men om Mega Man Àr som jag befarar sÄ börjar man pÄ en ny bana sÄ stÀller man in sig pÄ att hÀr kommer jag dö ~50 gÄnger innan jag klarar den.
Detta kan dÄ ses som ett lÄngsiktigt mÄl och Àr det inte precis vad grinding Àr?
Tack för grymma program. NÀr jag skriver detta sÄ har jag inte Ànnu lyssnat igenom avsnittet utan tÀnkte lufta mina tankar angÄende FF7 som jag blev inspirerad att spela igenom pÄ grund av sagostunden.
FF3 eller 6 spelade jag för mÄnga Är sedan och minns det som stort och mÀktigt. SÄ annorlunda och pÄ nÄgot sÀtt finare Àn allt jag sett pÄ SNES. Spelet krÀvde en konverter till min snes som pÄ nÄgot vis lyckades brÀnna en krets i maskinen. Trotts detta förblir FF3 en av mina största och mÀktigaste spelupplevelser.
DÀrför sÄg jag verkligen fram emot att spela FF7. TyvÀrr mÀrkte jag att upplevelsen inte riktigt blev den jag hoppats pÄ. Till en början kÀndes det vÀldigt mÀktigt och intressant. Storyn flöt pÄ och jag blev engagerad i karaktÀrernas kamp mot Shinra.
Men nÀr jag nu spelat igenom halva spelet kÀnns det inte lÀngre som jag orkar bry mig.
Det stora problemet Àr alla avbrott frÄn storyn och stÀmmningen. Det Àr som om square/enix inte litade pÄ att deras stridssystem och story skulle vara tillrÀckliga för att upprÀtthÄlla intresset frÄn spelaren. DÄ slÀnger dom in saker som chocobo race, snowboard, konstiga QTE-aktiga events och annat som Àr som designade för att rycka spelaren ur inlevelsen. RPGn lider ju redan av att sjÀlva striderna oftast Àr mycket löst sammankopplade med sjÀlva vÀrlden i övrigt. Varför vill man minska inlevelsen ytterligare?
Jag gillar verkligen stridssystemet och skulle föredra fler bossfighter och svĂ„ra strider istĂ€llet för minispelen. Nu Ă€r spelet sĂ€llan utmanande…utan mest irriterande.
KaraktÀrerna Àr ok, men deras design Àr lite barnslig och stridssystemet gör att de förlorar sina personligheter eftersom vem som helst kan trimmas upp till magiker genom att slÀnga pÄ sÄ mycket materia som det bara gÄr. Det Àr svÄrt att i början veta vilka roller karaktÀrerna har dÄ ingen har speciella förmÄgor.
Visst skiner det upp ibland… och jag ska nog spela klart det. Men det kĂ€nns som det kunde varit ett mycket bĂ€ttre spel.
Som sagt var det lĂ€nge sedan jag spelade FF3 vilket gör att det kan ha fĂ„tt nĂ„got sorts nostalgiskt skimmer över sig. Men det kĂ€ndes Ă€ndĂ„ som ett mer sammanhĂ€ngande och vuxnare spel…
Sen Ă€r ju steam-punk sjukt mycket coolare Ă€n sci-fi đ
kul som fan att ni gör en Mega Man-special specialare Ă€r nĂ„t jag verkligen uppskattar de fĂ„r ni gĂ€rna göra pĂ„ flera spel.. Och de gör inget om de blir ett lĂ„ngt avsnitt đ Tack för att ni gör en av av dom bĂ€sta podcaster radiospeltorsk Ă€r lite lite bĂ€ttre men ni Ă€r inte lĂ„ngt i frĂ„n alls att va bĂ€st..
NĂ„gon gĂ„ng under de senaste veckorna insĂ„g Filip “Garageinfluensa” Ohlsson att aliaset Garageinfluensa kan vara det dummaste han nĂ„gonsin hört och övergav det.
Men det hindrade inte honom frÄn att slÄ pÄ en bra spellista sÀtta sig ner och skriva ett inlÀgg pÄ Retroresan.se.
Till att börja med skrev han om att pizzabetyget fungerar vĂ€ldigt bra men att ett “matbetyg” inte skulle skada saken heller. Han fortsĂ€tter med att nĂ€mna att avsnittet kĂ€ndes lite kort men fortfarande vĂ€ldigt underhĂ„llande. Synd bara pĂ„ vad som hĂ€nde med Savepunkt tĂ€nkte han. Vad ska jag nu lyssna pĂ„?
Filip öppnade twitter och sĂ„g att Retroresan “behövde” lyssnarnas hjĂ€lp med Mega man specialen. Nu var det dags för den tidigare ganska obemĂ€rkta Filip att stiga ut i rampljuset.
Fan vad tröttsamt det var att skriva pÄ det dÀr sÀttet och minst lika jobbigt att lÀsa. DÀrför som för att skona Samson och Anders hjÀrnor kommer den följande texten skrivas som om jag inte behövde söka hjÀlp.
Mega man ja.
Eftersom jag fortfarande tillhör den, enligt Samson, förhatliga skara ungdomar som kallas tonÄringar sÄ fick jag inget vidare tillfÀlle att vÀxa upp med NES eller Mega man heller för den delen. Jag hade en kompis med allas vÄran 8-bits kÀrlek. DÀr hade jag tillfÀlle att nosa lite pÄ Mega man (1) och framför allt lyssna pÄ den underbara musiken. Bombman och Elecman Àr tvÄ favoriter tillsammans med Metalman dÄ frÄn del 2.
Efter mina smakprov hos min kompis rörde jag knappt vid serien, lyssnade dock mycket pÄ musiken, Ànda till jag för tvÄ Är sen köpte Mega Man 2 till virual console.
Jag startade spelet med höga förhoppningar och spelet levererade till mÄnga punkter. Musiken var inte en av dom. Bubbleman, Flashman, Crashman inga lÄtar lÀt som jag hört dom tidigare. Dom var sÄ lÄngsamma. Jag mÄste erkÀnna att jag kÀnde mig lite lurad, fÀrgerna kÀndes ocksÄ lite tvivelaktiga. Men som den nörd jag Àr sÄ slog jag mig fan pÄ att klara den. Eftersom jag lyssnat pÄ Brentalfloss Mega Man 2 lÄt lite för mÄnga gÄnger tidigare kunde jag bossordningen utantill. Och mÄnga extraliv senare lÄg Dr. Wily pÄ sina knÀn. Jag hade klarat mitt första Mega Man spel.
Inte lÄngt efter detta slÀpptes del 9. Jag köpte spelet och klarade det Äterigen efter en massa extraliv. Efter min milda besvikelse med grafiken och ljudet i Mega man 2 kÀndes det uppfriskande att se spelet i sina rÀtta fÀrger och med musiken i sitt rÀtta tempo.
Och nu var det dags igen. Dags för Mega man 10, inte Mega man X, egentligen hade jag inte tĂ€nkt köpa det men nĂ€r jag sĂ„g att Retroresan skulle spela det kunde jag inte lĂ„ta bli och pĂ„ inget sĂ€tt Ă„ngrar jag det beslutet. Dock, för att hinna klar med spelet till inspelningen lĂ€mnade jag min “Normalfil” pĂ„ hyllan och spelade spelet pĂ„ easy. Pissenkelt Ă€r ett uttryck som fastnar vid min tunga nĂ€r jag tĂ€nker pĂ„ denna svĂ„righetsgrad. Dueling Analogs film var inte sĂ„ fel som man kunnat tro. Normal dĂ€remot kĂ€nns fortfarande som ett riktigt Mega man spel.
Nog skitsnack. Nu blir det Lephyrius-stil.
1.Grafiken: Alla som köper spelet vet vad dom ger sig in pÄ. Den Àr klassisk Mega Man och ska inte vara nÄgot annat heller. DÀremot kÀnner jag att en del av bossarna osdar lite sent NES Mega man. Pump man? Strike man? NÀ, nu spÄrar tÄget igen.
2.Ljud: LÄter visserligen som Mega man. Men jag kÀnner inte riktigt att det hÄller. Ingen av lÄtarna fick mig att vÀnta lite extra med att gÄ in i bossdörren (alternativt youtuba stycket) Men den Àr inte dÄlig pÄ nÄgot sÀtt. Den gör vad den ska utan att slÄ nÄgon med hÀpnad.
3.Kontroll: Klassisk Mega man. KÀnns som Mega man. Det Àr Mega man.
4.Gameplay: Spring, klÀttra, skjut. Dö av spikar, ramla ner i ett hÄl. Stöt pÄ bossen, uppgradera ditt vapenarsenal. Rinse and repeat.
5.Utmaning: Spelade nu visserligen bara fram till första Wily banan pÄ Normal men fick nog med intryck för hur svÄrt det Àr. NÄgon fuskdöd hÀr och dÀr. Precis som det ska vara. Desto fler gÄnger man spelat banorna desto enklare blir det.
PÄ tal om enkelt, Easy mode Àr som jag tidigare skrivit lite vÀl snÀllt. Men var en stor hjÀlp i mitt fall eftersom jag gÀrna klarade spelet innan inspelningen.
6.Slutsats: Jag fÄr kÀnslan av att serien hÄller pÄ att gÄ ner sig i trÀsket igen. Men trots det njöt jag fullt av spelet och ser det som ett underhÄllande spel som funkar bra i kortare stunder.
Bra avsnitt som vanligt. Trodde att Gun.Smoke hade Äldrats med mer vÀrdighet faktiskt.
Ska bli spÀnnande att höra Mega Man-specialen. Klarade nyligen tian och mÄste sÀga att jag Äterigen tröttnat lite pÄ serien. Tian Àr förvisso ett skoj spel men jag gillar inte Capcoms mjölkande. Nian kÀndes verkligen som en cool ÄtergÄng till forna tider och Àven om tian egentligen Àr nÀstintill lika bra, om inte bÀttre rent utav, kÀnns det lite billigt. Kan vara sÄ att jag begÀr för mycket. Jag ser i Àrlighetens namn gÀrna att man fortsÀtter slÀppa nya Mega Man-spel av klassiskt snitt trots att jag blir sur.
Men det kÀnns i sÄ fall bÀttre att ÄtervÀnda till tvÄan och trean som Àr mina tvÄ favoritspel i serien. Kan ha en del med det nostalgiska vÀrdet att göra visserligen. TvÄan för sin fantastiska musik och sitt polerade gameplay. Trean för sina nyheter i form av Rush och slide-funktionen. Men efter det fick jag samma kÀnsla som jag fÄr nu med tian. Det Àr för mycket samma sak igen.
Jag hoppas man med elvan, om det blir nÄgon, inför co-op. Tror att det kommer göra supermycket för serien. Jag skulle dessutom gÀrna se att man drar nytta av den grafiska kapaciteten dagens konsoler besitter trots allt. Gamla 2D-sprites Àr snyggt som attan och man behöver inte 3D-fiera det hela utan istÀllet anvÀnda sig av tvÄdimensionella handmÄlade bakgrunder och pixliga karaktÀrer kanske? GÀrna med lite tuffa partikeleffekter och liknande.
Har faktiskt aldrig spelat ett Mega Man-spel (om man bortser frÄn kort av en demoversion) men det kÀnns av nÄgon anledning som man vet allt om serien. Har 500 p över pÄ Virtual Console sÄ man kanske skulle ge serien en chans.
Ni inser vĂ€l att genom att spela Mega Man 10 sĂ„ lovar ni ocksĂ„ att spela Sonic 4? đ