Inga kommentarer

1. Holmberg skriver:

   3 mars, 2011 kl. 09:44

   Kan hålla med där utan att för den delen spelad det gamla spelet du nämner.

   Själv har jag dock mest spelat Soul Calibur och Dead or Alive spelen. DoA är ju långt från realistiska men de innehåller iaf en del riktigt kast och attacker med mera och just det har gjort att jag gillat DoA lite bättre.

   Misstänker även att det är det som gjort att jag inte köpt Street Fighter heller.

   Svara
2. Tommy Håkansson skriver:

   3 mars, 2011 kl. 11:36

   Du känner inget för Virtua Fighter då?
   Det borde väl vara mer åt det hållet du verkar uppskatta.

   Svara
3. Holmberg skriver:

   3 mars, 2011 kl. 13:59

   Faktiskt inte kört virtua fighter på den där sidan år 2000 skulle jag tro.

   I umgänget så är det i huvdsaket DoA, SC o street fighter som gällt.

   Men kanske borde åtgärdas.

   Svara
4. Granaten skriver:

   3 mars, 2011 kl. 14:08

   Fight night är ju ifs ganska realistikt?

   Svara
5. Tommy Håkansson skriver:

   3 mars, 2011 kl. 14:10

   Granaten:
   Ja, boxning och MMA som de enda realistiska alternativen i en uppsjö av en sådär 15 arkadtitlar.

   Svara
6. Niklas (Kraid) skriver:

   3 mars, 2011 kl. 14:13

   Jag vill ha ett fightingspel som är superrealistiskt. En klockren smäll och den som blir slagen däckar medan den andre får åka hem och plåstra om sin onda näve. Eller ett knä i skrevet och den knäade ligger och kvider i tio minuter medan den andre passar på att sparka honom i huvudet.

   Nä, skämt åsido, jag håller med dig. De flesta fightingspel känns lite väl over the top. Fast det kanske lite är det som är grejen?

   Svara
7. Tommy Håkansson skriver:

   3 mars, 2011 kl. 14:30

   Niklas:
   Ja, det är väl det som är grejen. Men jag tycker det börjar bli lite insnöat. Genrer som racing och first person shooters lyckas ju tillämpa en viss nivå av realism. För att inte tala om flygsimulatorer, även om just den genren är supersmal.

   Det där med en enda klockren smäll som fäller motståndaren är ju liksom lite vad Fighter’s Destiny var. Och jag älskade det.

   Svara
8. Niklas (Kraid) skriver:

   3 mars, 2011 kl. 14:37

   Låter som att jag borde prova Fighter’s Destiny kanske, även om jag generellt brukar gilla over the top bättre än superseriösa spel.

   Tycker det är lite kul superduperrealistiska spel som flygsimulatorer och liknande. Eller varför inte de långtradarkörarspel som vissa viger all sin vakna tid åt?

   Svara
9. Tommy Håkansson skriver:

   3 mars, 2011 kl. 14:53

   Jag hade en kompis som, när han just hade skaffat PS3 som var ny då, spelade en tågsimulator. Det var live action, inspelat med riktig kamera på tågets nos. Så skulle man passa tider och stanna fint vid stationerna. Helt sjukt. 😀

   Svara
10. Niklas (Kraid) skriver:

    3 mars, 2011 kl. 15:05

    Såg en fantastisk videorecension av Forklift Simulator för ett tag sedan, men den verkar tyvärr inte finnas kvar. Men faktum är att den fick mig lite sugen på spelet eftersom jag kört en hel del truck i mina ungdomens dagar ^_^ Flytta pallar från ett ställage till ett annat, eller från en lastplats till en lastbil liksom. Awesomesauce!

    Svara
11. Arvid skriver:

    3 mars, 2011 kl. 16:59

    Niklas: heh, Forklift Simulator hade de på MediaMarkt i Västerås i somras. 😛

    Instämmer om att det vore intressant med lite fler realistiska kampsportspel. Wii Sports Resorts har ju kendo men vetesjutton om man kan kalla det realistiskt. 😛
    Kinect borde väl nästan vara som gjort för kampsporter som t.ex. kendo där man även ska föra fötterna på ett visst sätt.

    Svara
12. metalslime skriver:

    3 mars, 2011 kl. 20:08

    Äh, det är väl inget konstigt med att hiva iväg en blå isboll på någon under en fajt.. Det är bara att öva och meditera och köra lite tranans teknik så sätter det sig så småningom. Ha lite tålamod bara…! ;P

    Svara
13. Retro-Kim skriver:

    3 mars, 2011 kl. 21:28

    Tommy:
    Som retro-spelare kan jag då varmt rekommendera dessa titlar!

    Panza Kickboxing (SNES)/(Amiga):

    http://www.retrogamer.net/users/99/thm1024/panzamontage.jpg
    http://www.classicamiga.com/images/stories/jreviews/games/P/Panza-kick-boxing-3.png

    Du väljer mellan autentiska tekniker och ställer själv in kontrollerna.
    Som gammal kampsportare kan det inte bli mycket bättre.
    Helt underbart att kunna få fightas med samma tekniker som jag själv nyttjat i tävlingar!
    Vill man slåss utanför ringen finns även möjligheten att i ren Bloodsport-anda delta i Kumite (gulligt inspirerat av van damme-rullen Bloodsport) när man skapat sig ett tillräckligt känt namn. Precis som i de bättre fighting-spelen går det att träna upp sina stats i relevanta minispel mellan de riktiga matcher och sparringsessionerna. Rekommenderas!

    Svara
14. Retro-Kim skriver:

    3 mars, 2011 kl. 21:33

    Tae Kwon Do (SNES):

    Vill man hellre ha lite mer traditionell kampsport I asiatisk anda, men med behaglig arkad-känsla är detta ett givet val. Precis som PK är detta realism med autentiska tekniker, regler, poäng, ronder och domare. Även här har kampsportsfilmer inspirerat spelet på ett mycket positivt och passande sätt – jag är ruskigt lockad att berätta hur, men jag vill inte spoil:a.
    Vill du ha realism och autentiska tekniker med kampsportsvapen så föreslår Bushido Blade till Playstation.

    Svara
15. Tommy Håkansson skriver:

    3 mars, 2011 kl. 21:51

    Ska GENAST kolla på Panza Kickboxing och Tae Kwon Do!
    Har för mig att Victor Sjöström skrev något om liknande spel. Han är ju också en retroälskande kampsportare.

    Svara
16. Peter skriver:

    3 mars, 2011 kl. 23:09

    Jag tycker att det är mycket roligare med helkonstiga fightingspel.
    MMA och Boxning tycker jag verkar jättetråkigt.

    Jag vill hellre ha eldbollar och färgsprakande attacker som är helt galna än svettiga män som försöker efterlikna någon typ av realism.

    Svara
17. Retro-Kim skriver:

    4 mars, 2011 kl. 15:33

    Peter:
    Jag förstår det du känner fast jag uppskattar nog att variera mig mellan overkligt och realism när det gäller kampsportsspel.

    När det gäller krigs-spel däremot – då tycker håller jag med dig. Realism i krigsspel är jättetråkigt. Ge mig verklighetsflykten med kraftfulla futuristiska/fantasy vapen!
    Annars blir det ju nästan lite deprimerande.

    Lågvattenmärket är nog ändå SIms-serien på det området. Varför spela/imitera din vardag i ett spel? Jag inser att lek med dockhus/miniatyrer osv. alltid kommer älskas och är en del av förklaringen till framgången. Fler casaul-spelare tillkom säkerligen också och det är alltid välkommet =)

    Slutsats? Casaul-spelare kan vinnas över med realism mixat med vardag kanske? =)
    Sims, Guitar Hero/Rock band, Eye Toy-spel, Buzz, EA-sportspel och Singstar verkar i alla fall (i mina ögon) vara lite av bevis på det.
    Någon som hört talas om Yoostar? Vilken målgrupp tror ni fanns i åtanke?

    Svara
18. Retro-Kim skriver:

    5 mars, 2011 kl. 13:24

    Tommy:

    PS.
    Panza Kickboxing (SNES) går även under det lite fjantiga namnet:
    Best of the Best – Championship Karate

    Svara