Jag har länge tyckt att speljournalistik mer eller mindre inte existerar. Visst skrivs det och rapporteras en hel del om spel, men merparten av utbudet har jag svårt att kalla journalistik. Jag är själv precis lika skyldig till detta som de flesta andra skribenter där ute. Jag utger mig aldrig för att vara journalist. Jag saknar förmåga och kunskap i området. På sin höjd kan jag kalla mig spelkritiker.

Däremot har jag en önskan om att få se rapportering om och kring spel med journalistisk ådra. I Sverige har vi faktiskt en liten klunga sanslöst duktiga skribenter som siktar högre än att rabbla pressmeddelanden eller navelskådande krönikor (som denna). Jag tänker väl kanske främst på tidskrifterna Level och Fienden, men också PC Gamer och en del siter och bloggar där ute – men därefter tar listan slut. Merparten av rapporteringen som görs skulle jag mer kalla en förlängning av spelutgivarnas marknadsföring än granskande journalistik.

Därför blir jag riktig jäkla sur när jag hör om uttalanden från Randy Pitchford rörande Eurogamers ryktesrapportering kring Borderlands 2.

För er som missat händelsen ska jag försöka göra en kort summering.

Gearbox Interactive arbetar med Borderlands 2. Detta hade de tänkt utannonsera via ett matigt reportage i tidningen GameInformer med tillhörande framsidesgrafik och hela fadderullan. Innan tidningen hamnar ute i hyllorna håller Gearbox ett pressevent där man pratar om spelet inför en skara spelskribenter. Samtliga får anteckna ett sk Non-disclosure Agreement (NDA), ett kontrakt på att man går med på att inte publicera informationen man får förrän ett visst datum. Det är en väldigt vanlig företeelse i spelmedia.

En anonym källa som beskrivs som ”nära Gearbox” läckte nyheten till Eurogamer att Gearbox snart skulle utannonsera Borderlands 2. I journalistisk anda rapporterar Eurogamer sitt scoop där de meddelar att spelet är bekräftat av en anonym källa. Borderlands 2 confirmed – source är rubriken.

Än så länge är det inget att lyfta på ögonbrynen över för min del. Ett populärt spel får en uppföljare, vem hade inte kunnat ana det liksom. Nu däremot börjar dramat.

Randy Pitchford, högt uppsatt på Gearbox som utvecklar spelet, är besviken. På sitt Twitterkonto skriver han den 3 augusti:

”I have long maintained that we will do more with Borderlands. Shoddy journalism is not an announcement.”

(Shoddy Journalism. Fritt översatt: Sjabbig journalistik.)

3D Realms George Broussard svarade med

”It’s all about web hits, and why you can’t give them any sound bites/ammo. There’s no trust, only hits.”

Om vi för perspektivets skull flyttar situationen till en annan mediabransch; Anta att en motorpublikation får höra via en pålitlig källa att Volvo snart ska utannonsera en ny modell. Är det sjabbig journalistik att rapportera det då?

Huruvida Eurogamer har skrivit på NDA vid pressvisningen eller inte känns för mig oväsentligt när den informationen man gått ut med kommer från en annan källa.

Hur tänker Pitchford och Broussard här egentligen?

Jag tillhör själv klagokören som ofta grämer mig över hur många i spelpressen inte gör sitt jobb, men då klagar jag när de beter sig journalistiskt oetiskt. Bjudresor och dylikt. Inte när de gör vad som förväntas av dem. Att Pitchford är sur över att hans spel inte får sina fanfarer vid avtäckandet är förståeligt, men att spela ”Speljournalister är bara skräp”-kortet i sammanhanget känns märkligt.

Självklart rör det sig knappast om något Pulitzervinnande nyhetsstoff, det är trots allt bara en utannonsering om ett spel vi pratar om, men i metoden för hur nyheten togs in, hanterades och publicerades ser jag inget journalistiskt misstag. Kanske hade en tydligare rubricering varit passande.

Tydligen ska speljournalister göra sitt jobb ibland, men bara så länge det inte stör ens egna PR-planer.

Uppdatering: Jonas Aronsson på Eurogamer Sverige meddelar att Eurogamer inte befann sig på pressvisningen och heller inte skrivit under något NDA. Inte för att det påverkar diskussionen egentligen, men väl värt att förtydliga.